Kamus
A
Abraham (Abraham) Abraham ye nof nus Ur-Kasdim na Mesopotamia mangtany marmar. Ratu nfil i ma nti a ntate ni nuse ma nti namin nus Kanaan. Boloka noak a ne Abraham to nafai nuse ma keta nti a ne nempa i nti motak, fali i nalele feti Ratu keta nafdiat safe ma nyoding ber i a ne. Iane nwayat ma i neluk ame ber tomwatar monuk ma ralele Ratu (Kejadian 12:1-7, 15:6-7). Tomwat Israelar ryoding feti Abraham, Ishak ma Yakub a ne reluk empnir nusnir (Keluaran 3:6).
Agame Yahudi (Agama Yahudi) Agame Yahudi ye iane tomwat Israelar nir agame. Agame Yahudi ni yayatrwar ma uban a ne rarengi na kitpar lim baluan na Kitap Yoyoding Wangim dalam. Ratu Ni nabyar rarengi yayatur walyetar a nbal na nir kitpar ma tfalak feti nabyar nir kitpar.
Ain letkape; nus letkape (Padang gurun) Ain letkape iane ain kapar sa ma silai ma nmangretw. Ain letkape na Palestina iane buburir ma nfen ber batyar, ma to ain ma nfen ber knryai. Ain a ne lan kabanir ketnir ma ratrump a na iane (Matius 4:1-11)
Agripa (Agripa) Agripa ye ngare nof dasdalam sa ma rfarete na Israel na are ma Yesus nmorip. Na Yunani lirin Agripa ye isiny feti tomwate ma nmakoran ma nbaran. Na kitap Yoyoding Beberi dalam rarengi Herodes Agripa I (Kis. 12:1) ma Herodes Agripa II (Kis. 25:26). Sir radu ye Herodes silai empnir. Herodes Agripa II ye urany ber Bernike. Noak ma Paulus namin kote Kaisarea, i nafdiat ni ngriar na Agripa ma Bernike sonirlury (Kis. 25:23).
Agustus (Agustus) Agustus na Latin lirin iane feti silai i nre ralang i. Tomwatar ral ngare ne ber Oktavianus noak ma i neluk kaisar. Iane na ngarak buty du resin itw noak ma to ramtoranbabe Yesus (tahun 27 SM) terik ma ngarak buti resin fat noak ma ramtoranbabe Yesus lo (tahun 14 M). Noak a ne Oktavianus ne nose ma tomwatar rdaun feti kaisar Roma ne farlan dewa (Lukas 2:1).
Akhaya (Akhaya) Akhaya ye propinsi sa na Roma ni ain farete. Propinsi ne silai nof Yunani mangtany trangan terik marmar. Yunani mangtany trangan ye luryain e tomwatar rtar feti Makedonia (2 Korintus 9:2).
Aleksander (Aleksander) Na kitap Yoyoding Beberi e tomwatar fir a ne ngarnir Aleksander.
1. Aleksander ma wainy ber Rufus, sir ye Simon nof Kirene angkir. (Markus 15:21).
2. Aleksander ye tomwat sa nof Mangsomp Silai ni dasdalam ma tomwat walyetar to rafai i. (Kis. 4:6).
3. Aleksander nof Efesus. I ye ma nlarat Demetrius ma rose mimiri na Efesus (Kis. 19:33). Demetrius ye ma nose kabanir nof perak.
4. Aleksander ye neluk tuangguru ma naftutu anftutw lepuskwar ber tomwatar (1 Timotius 1:20). Luryain e Yesus Ni manglartar sa ber i, nempa famudi e i natliur Yesus. Iane nwayat ma Paulus nanrenre i nor Himeneus ber smwangat yatkar nir ulun.
5. Aleksander ye mangkarya tembaga. Ma Paulus ni musu ber i fali i nbangal Ratu Ni ngribatnir (2 Timotius 4:14).
Amen (Amin) Amen na Ibrani liriny isiny feti au nre botuan. Na Liturgi dalam biase tomwatar rfalak Amen la rafdiat safe ma rfalak. (1 Korintus 14:16; Wahyu 5:14). Tomwatar rfalak Amen a nbal la rdangin Ratu (Doksologi) ma rafter nir sampayang (Roma 1:25; 9:5; 11-36).
Ananias (Ananias) Ananias ye ngarar sa na Israel. Na kitap Yoyoding Beberi e rarengi ngar Ananias lain fir a ne.
1. Ananias ye Safira sawany (Kis. 5:1-6). I nmat fali nlepusuk Ratu.
2. Ananias nof Damsyik (Kis. 9:10-17). I ye Yesus Ni manglartar sa. I nsaup limany na Saulus ma nafbotin Yesus Ni snyurat ber Saulus feti Yesus nfil i lo.
Anfai silai; andaun ngamone (Hikmat) Anfai Silai ne nof Ratu. Ratu nal anfai silai ber tomwatar nema rkaul ral kabanir. Ratu nal anfai silai ber tomwatar fali ralang I (Amsal 1:7, 2:1-6, 8:10-11, 9:10; Daniel 2:20; Kolose 1:9-10; Yakobus 1:5-8). Ratu nal ngribatin anfayar ber tomwatar ma ralele I nema to fen lese nof nir muswar a ne ma nbangal nal sir noak ma rafbotin Ratu Ni anftutw botunar (Lukas 21:15).Ratu nal anfai silai ber soranyar la rtulung tomwatar na nir perluar (Kis. 6:1-3 ). Ratu nal anfai silai ber sir a nbal la rtulung tomwatar ma ramin anteman dalam. Ratu nal anfai silai ber tomwatar a nbal la rtetak ngriar ror malonri (1 Raja-raja 3:9, 12), rnrure tomwat ngayadin (Ulangan 1:13-15), raftutu Ibar Ngamone ber tomwatar (Markus 6:2), ma lolone kabanir yadin a nbal (1 Timotius 3:2; Titus 2:2; Yakobus 3:13-18).Ratu nfair tomwatar nor Ni anfai silai (Roma 11:33; Efesus 3:10). Tomwatar rafai Ratu Ni anfai silai nalyole Yesus (1 Korintus 1:23-24, 30; Kolose 2:3). Ma nof Yesus Ni mamate tomwatar ma ralele I bise ma rmorip. Tomwatar ma to rpeang ma ralele I rfalak feti Yesus Ni mamate na katutun sangwalu ne to uban. Fali sir to rtikloi ma ralele Ratu na safe ma I nose nor Ni anfai silai ne la nfair tomwatar. Sir ralele lan safe ma sir rose ror nir fakoran (1 Korintus 1:18-25).
Anggur, katutun, buan, ma lete (Anggur, pohon, buah, kebun) Na Kitap Lelerap dalam rarengi kabanir yadin na anggur.
1. Katutun anggur Katutun anggur ye yadin ma ratrump a na Israel iane nwayat ma na Kitap Lelerap dalam e lain yadin ma rpaki anggur neluk tnyanuk pupule. Na kitap Yoyoding Wangim dalam e tomwatar biase ral anggur la rpasal tomwat Israelar (Yeremia 2:21). Na kitap Yoyoding Beberi Yesus nfalak feti I neluk katutun anggur ma botuan, ma Ni tomwatar e farlan katutun sangnir (Yohanes 15:1-8).
2. Anggur buany Ni tewat ma rtikar anggur buany tomwat Israelar biase ma rkal lobang na ompak ma bati la rferas anggur a na. Anggur ma rferas a ne rnau na ngusi nre na lufu ma rose rof binatang kulit (Matius 9:17; Markus 2:21-22; Lukas 5:37-38) Lerar monuk tomwat Israelar renum anggur. Sir biase renum anggur noak ma rtame, raos festa farlan festa nika (Yohanes 2:1-11). Tomwat Israelar ral anggur neluk nir snyompe ber Ratu (Keluaran 29:40). Tomwatar biase rpaki anggur la rfarobat nir mngalar (Lukas 10:34). Paulus ntak Timotius ma nalompe anggur rufuky na weye ma nenum nema kampuny to maninik (1 Timotius 5:23). Na kitap Yoyoding Beberi Yesus nal darany la npasal nor anggur ma tomwatar renum la ranremi Ni mamate la ntebus nir salar (Matius 26:27-28; Lukas 22:20; 1 Korintus 11:25). Anggur nfatutu tomwatar ma to ralele Yesus a nbal. Sir a ne ma keta Ratu nukun sir na ler famudi (Wahyu 14:18-20).
3. Let anggur Na kitap Yoyoding Wangim dalam e tomwatar biase ral Ratu Ni let anggur la rpasal tomwat Israelar (Yesaya 5:1-7). Yesus nal tnyanuk pupule ne nbal ma nfalak na Ratu nfarete neluk Rai (Matius 21:33-43).
Antiokhia (Antiokhia) Na Kitap Lelerap dalam kotayar du ma rtar feti Antiokhia.
1. Antiokhia ma namin Siria. Antiokhia ye namin kewas Orontes tabun. Tomwate ma nafdiri kote ne ngarany Seleukus I Nikator. I nafdiri kote ne na ngarak raty tel noak ma to ramtoranbabe Yesus (tahun 300 SM). Kote ne silai ma naoskai fali tomwatar yadin rafenr ma rabel kabanir a na iane. Ma na ngarak buty nem resin fat noak ma to ramtoranbabe Yesus (tahun 64 SM) i neluk ibu kota propinsi Romawi Siria. Tomwatar ma ramin iane, sir a ne tomwat Siriar, Yunanyar, ma Yahudyar. Tomwat Yahudyar a ne raoskai ma dedesar ma rose rlarat agame ni yayatrwar (Kis. 6:5). Noak a ne rafuri ma rsiksa tomwatar yadin ma rlarat Yesus. Iane nwayat ma tomwatar ma rlarat Yesus ma rof Palestina, Siprus ma Kirene rafburat sir na Antiokhia. Sir a ne soranyar ma rof Yunani ma Yahudi. Na Antiokhia ye betno rafngare tomwatar ma ralele Yesus feti tomwat Kristenar (Kis. 11:19-26). Paulus ma Barnabas rtabw ma rafwibar Ibar Ngamone nof Antiokhia ma keta rbali sir far iane nbal. Paulus ni mpampane ma nafwibar Ibar Ngamone lain du lo. Antiokhia luryain a ne, lere ye neluk kote Antakya na Turki mangtany marmar.
2. Antiokhia ma namin Pisidia. Antiokhia ye kotar sa ma nlosir kewas Meander. Paulus ma Barnabas rti rsalan soranyar ma rof Yahudi na iano. Iane nir mpampan pertama ma rafwibar Ibar Ngamone. Nempa tomwatar na Antiokhia ratian Paulus ma Barnabas ma rfule soranyar ma ralele Ratu na iano (Kis. 13:50 ).
Antipas (Antipas) Na kitap Lelerap dalam tomwatar du ngarnir Antipas.
1. Antipas ye Herodes Silai anaky. Tomwatar rtar Antipas feti Herodes Antipas a nbal. Lama amany a nmat, ral nus Galilea ma Perea ber i ma nfarete. I nfarete noak ma Yesus nmorip. Tomwatar rtar i feti ‘Asw alas’ fali i nfen nabyar yadin (Lukas 13:32). Herodes nor ni suldadwar rarikan Yesus ma rkosy I ma rmalip I (Lukas 23:11).
2. Antipas ye tomwatar sa ma rfen i fali nalele Yesus (Wahyu 2:13).
Arkhelaus (Arkhelaus) Arkhelaus ye Herodes Silai anaky ma wainy ber Antipas. Kaisar Agustus nfair i ma nkuase seperempat nof nusar monuk noak a ne. Iane Yudea, Samaria ma Idumea (Matius 2:22). I nmpeang kabain ngamonar ma nose kabanir la nafsenange nbali i nbalak amany Herodes Silai. Nempa i nayatak desar. I nfair a nbal tomwat Yahudyar nir Mangsomp silayar. Na ngarak nem noak ma ramtoranbabe Yesus (tahun 6 M) Kaisar Agustus nyebas i far Yunani.
Asw alas (Serigala, anjing hutan) Na Tanempar ye serigala to namin, mpa tfalak motak feti asw alas. Fali i farlan asu nempa ntalir ma nares rut. I bise namin lobang silai ma biase ma nane daging farlan domba. Na Kitap Lelerap dalam e tomwatar rfalak asw alas la rfatutu tomwat yatkar farlan nabi lepuskwar (Matius 7:15). Asw alas ye nfatutu nbal tomwat yatkar (Matius 10:16), ma nfatutu nbal tomwatar ma raftutu anftutw lepuskwar (Kis. 20:29).
B
Barnabas (Barnabas) Barnabas ye isiny feti kanak mangafsenange (Kis. 4:36 ). Iane Yusuf ma nof Siprus a ne ni ngar walyete. Noak a ne tomwatar ma ralele Ratu rafai Barnabas fali dalam nangamon ma nmpeang ma ntulung tomwatar (Kis. 4:36). Mangsidkwar rsiduk i far Antiokhia. I nor Paulus na nir mpampan pertama ma rafwibar Ibar Ngamone. I nlarat Paulus ma nti Siprus, Kilikia, Likaonia (Kis. 13-14). Paulus ma Barnabas rafdiat tomwatar ma ralele Yesus ma to Yahudi sir, na mangsiduk walyetar ma rafburat sir na Yerusalem a ne sonirlury. (Galatia 2:13). Barnabas nti a ntate Paulus ma nor Yohanes Markus rti Siprus (Kis.. 15:36-39 ). Na ngarak rati buty du resin lim noak ma ramtoranbabe Yesus lo (tahun 125 M) surat sa nof Barnabas. Nempa famudi betno rafai feti surat a ne to nof Barnabas nempa tomwat walyetar ma rarengi surat a ne.
Beelzebul (Beelzebul) Beelzebul na Yunani liriny isiny feti ‘surga nruany, nre das nruany.’ Beelzebul nof ngribatin ‘Baal-Sebul’ ma nfatutu Dewa Ekron (2 Raja-raja 1:2). Tomwat Farisyar rfule tomwat ngayadin ma rfalak feti kabain mpasalan ma Yesus nose ne iane to kuase nof Ratu, ma Yesus nose ma rampriang a ne to nof Ratu, nempa nof smwangat yatak. Sir rfalak farane la rarikan Yesus (Matius 12:24). Yesus nfalak feti smwangat yatak to bise ma ratian smwangat yatak walyetar ror nir kuase, fali iane farlan ma rfen a rbali sir. Luryain e farlan tomwatar rabol, rtok nre tenany to nsor keta tomwat walyetar rdaun feti tomwatar a ne smwangat yatak a nsung sir.
D
Daud (Daud) Daud ye i neluk rai kedua na Israel. I ye ma nafburat tomwat Israelar monuk ma nafdiri kote Yerusalem. Daud ye ma nau Ratu Ni babatak yoyoding na Yerusalem (2 Samuel 5:1-6:23). Ratu nyoding ber Daud ni dasdalam feti keta ni ain farete namkoran terik ma dedesar (2 Samuel 7:1-29).
Daud empuny; dasdalam Daud; Daud ni dasdalam; Daud empuny nusiny (Cucu Daud) Daud empuny iane ngar walyete ma tomwat Yahudyar ral ber Ray Silai (msyalan Ray Silai). Ray Silai ye Rai ma luryain e Ratu nyoding I ber Ni tomwatar. Rai ne nof Daud ni dasdalam ma keta i nfarete terik ma dedesar (2 Samuel 7:16). Tomwatar rafai feti Yesus ye dasdalam Daud ma Ratu nyoding I a ne (Matius 9:27; 12:23; 15:22; Markus 10:47-48). Mpa noak ma Yesus nti kote Yerusalem sir rtar I feti Daud empuny (Matius 21:9; Markus 11:10).
Damsyik (Damsyik) Na are Yoyoding Beberi kote Damsyik ye kotar sa ma uban desar na propinsi Siria. Tomwat Yahudyar yadin ramin kote ne. Noak ma Paulus to ntate ni salar a fuky e i ngarany Saulus. I ye ma nafuri tomwatar ma ralele Yesus ma nsiksa sir. Ler sa e i nose ma nti kote Damsyik ma nsiksa tomwatar ma ralele Yesus. Lama nait kote ne ni finru matan, Yesus ninr Mangnrure natanuk desar ber i, iane nwayat ma ntate ni salar ma nalele Yesus. Paulus namin Damsyik far dodo ma naftutu Ibar Ngamone na Yesus ber tomwatar. Nempa tomwat Yahudyar ma ramin iano rfat ma lese ma rfen i. Iane nwayat ma ni manglartar rareke ma ror i ma nbie nof kote ne (Kis. 9:25). Lere ye tomwatar rfalak kote Damsyik a ne feti Damaskus, iane ibu kota Siria.
Das sampayang (Rumah ibadat) Das sampayang na Yunani lirin nfalak feti Sinagoga. Sinagoga ye ain ma tomwat Yahudyar rafburat sir ma rsampayang na ler Sanari. Na iane mangaftutu Musa ni faretar biase raftutu sir a nbal na tetetkar ma luryain e Ratu nal ber Musa ma nabyar nir kitpar. Ma na ler walyetar e sir rafburat kangkir na iane nbal ma raftutu sir. Das sampangar ramin pnuar nre kotayar. Yesus biase naftutu Ibar Ngamone na das sampangar a ne (Matius 4:23; Markus 1:23 Lukas 4:16; Yohanes 18:20). Paulus nor mangsiduk walyetar biase ma raftutu Ibar Ngamone na das sampangar a nbal (Kis. 13:4-5, 14-15, 14:1, 17:1-2).
Dekapolis (Dekapolis) Dekapolis na Yunani liriny e isin feti kote buti. Kotar a ne ramin twemul Galilea mangtany Timur. Tomwatar yadin ma ramin kotar a ne ratanuk ror Yunani liriny. Kote buti ne iane: Damsyik, Dion, Gadara, Gerasa, Hipos, Kanata, Pella, Filadelfia, Rafana, Skitopolis (Bet-Syean) (Markus 5:20).
Dewa; dewayar (Dewa; dewa-dewa) Tomwatar biase rose waltwar neluk nir dewayar ma rsatngur ber sir. Dewayar a ne to Ratu sir nempa tomwatar rose sir farlan Ratu. Sir rdaun feti waltwar a ne nir kuase mpa rsatngur ber sir, rtikloi ma ralele sir, ma rtak tulung rof sir. Sir rose waltwar a ne felnir mpane. Ketnir e felnir farlan tomwatar, binatngar, kabanir ma ratrump, kabanir ma ramin langit, nre kabain walyetar a nbal.Luryain e tomwat Israelar rmorip ror nus walyetar ma rsatngur ber dewayar. Iane nwayat ma Ratu nfalak ber sir ma ka kete rose waltwar ma felnir farlan safe-safe ma ramin langit, saryamprene, nre saryamprene mangtany bab, nre weye dalam, ma ka kete rsatngur ber sir (Keluaran 20:3-5; Imamat 26:1; Ulangan 5:7-9, 16:21-22). Kabanir monuk a ne to Ratu sir ma to rmorip. Sir to bise ma rakeban, to radengar, to ratanuk, to rmpan, to rtame. Sir to bise ma rose kabain ngamonar nre kabain yatkar a nbal.
Dewa bate Artemis (Dewi Artemis) Artemis ye ngare ma tomwat Yunanyar ral ber dewa bate ma nose ma kabanir a ratrump e rangafel. Tomwatar rdangin dewa bate ne nempa ma nlengan e na Asia Kecil. Artemis ye Zeus ma Leto angkir bate ma wainy lakrue ngarany Apolo. Noak ma Artemis enany namtoranbabe i e nkoman suse desar, iane nwayat ma silai i e nbangal fasawe. Artemis ni kuil namin kote Efesus. Kuil a ne anir sa nof anir itw ma nsor na saryamprene. Sir rafdiri diri rati nof bati la rafkoran kuil a ne. Tomwat Yunanyar ralele feti walut Artemis a ne nfuf nof langit (Kis. 19:35). Demetrius ye mangkarya perak sa i ma nafdiri Artemis ni kuil nof perak, ma i nbangal Paulus ni anftutwar ma nose mimiri na Efesus nbal (Kis. 19:24-28).
Diaken; Diakenar (Diaken) Diaken na Yunani liriny nfalak feti diakonos, ma isiny feti mangsiduk ma mangkaryae. Diakenar na Yoyoding Beberi dalam nir karyae e rlangun soranyar ma nlengan e bat somar ma tomwatar ma rawatan (Yakobus 1:27).
Dinar (Dinar) Dinar ye tomwat Romar nir doit. Dinar lese iane karyae kotak lere lese (Matius 20:2). Ma lere ye kotkyan fafa raty itw buti lim (Rp. 750). Na doit perak a ne Kaisar Romawi walun namin (Markus 12:16). Doit ye ketla feleles farlan tomwat Yunanyar nir doit dirham. Dirham lese kotkyan feleles farlan domba lese kotkyan. Tnyanuk pupule na mangkaryayar na let anggur ne nasaur feti mangkaryayar nir sewe lere lese e dinar lese. Nempa noak kaisar Nero nfarete i ntolar doit dinar kotkyan.
Dirham (Dirham) Dirham na Yunani liriny rfalak Drakhma. Drakhma ye tomwat Persia nir doit ma rose rof mase ma bertyan fafa gramar wal. Dirham ye doit perak nof Yunani nbal ma kotkyan ketla feleles nor dinar lese. Ratu Ni Das silai ni ulbati kotkyan Dirham du (Matius 17:24).
Diri ma rtikloi faduk a na; diri; Impan (Gantang; Kaki dian; kaki pelita) Tomwatar biase rtikloi damar na diri nre impan nema das dalam idak (Matius 5:15). Diri ne namin Ratu Ni befak a nbal. Diri ma namin Ratu Ni befak a ne rose rof mase ma kotkyan (Keluaran 25:31-40, 27:17; Ibrani 9:2). Tomwatar rnau diri ma rtikloi faduk na Ratu Ni befak dalam fali faduk ka dedesar ma nfolur na iane (Keluaran 27:20-21; Imamat 24:3-4). Diri ne namin Ratu Ni Das Silai nbal (2 Tawarikh 4:7). Na kitap Yoyoding Beberi dalam, diri ma rtikloi faduk ye nfatutu soranyar ma ralele Ratu na pnuar itw (Wahyu 1:12, 20).
-Diris (Baptis) Diris ye nof Yunani lirin ma isiny feti temar tomwatar far weye dalam. Diris ye isiny a nbal feti tadiris tomwatar tor weye nema ranglerap. Luryain tomwat Yahudyar radiris tomwate ma neluk faniak feti tomwate ne nor klopar sa nre tomwate ne nanglerap nof ni salar lo (Matius 3:11). Noak ma Yesus nmorip a nbali nof Ni mamate I nluan Ni manglartar ma radiris tomwatar ma ralele I. I nose farane la nfatutu feti rtate nir salar lo ma reluk Ratu Ni tomwatar (Matius 28:19; Markus 16:16; Kisah Rasul 2:38, 18:8).
Domba; dombayar (Domba) Domba ne binatang ma ketla feleles nor mpimpi, nempa fuluny mekafal. Tomwatar ral fuluny a ne ma rose nir rabtyar (Yehezkiel 34:3). Sir ral kulit ma rose lufu ma rnau anggur a na ma rane isiny (Keluaran 12:3-9; Ulangan 14:4-5; Yesaya 22:13). Sir ral soruny ma rose terompet (Yosua 6:4). Tomwat Israelar biase ral domba anak ma neluk snyompe ber Ratu (Kejadian 4:4; Keluaran 29:16). Iane nwayat ma domba ne neluk binatang ma uban ber sir. Na Kitap Lelerap dalam lain yadin ma ral domba neluk pupule la rfalyole ngriar sa. Farlan na ayat ye domba nfatutu tomwat Yahudyar (Mazmur 78:52, 79:13). Domba nfatutu tomwatar ma ralele Ratu (Yohanes 10:7-30, 21:16, 17; Ibrani 13:20-21; 1 Petrus 5:2).Yesus nanrenre I ma nmat la ntebus tomwatar nir salar, iane feleles farlan tomwat Israelar ral domba ma neluk snyompe ber Ratu la nkes nir salar. Iane nwayat ma na Kitap Lelerap dalam rafngare Yesus feti Ratu Ni Domba Anaky (Yohanes 1:29; 1 Petrus 1:18-19).
E
Efesus (Efesus) Kote Efesus namin laran Asia kecil mangtany barat. Na iano keswar sa ma nlale far tasik ma loloyain namin a ne. Kewas a ne ngarany Cayster. Loloyain ye nose ma kote Efesus neluk kote silai keempat nof kotar monuk na are ne. (Msyalan Ngribatin luryain na Paulus ni surat ber soranyar na Efesus, dewi Artemis).
Elia (Elia) Elia ye Ratu Ni nabyar sa na Israel (1 Raja-raja 17; 2 Raja-raja 2). I biase nfonak rabit melaswar ma rose rof binatang fuluny ma ni bebebe nof binatang kulit (2 Raja-raja 1:8). Elia to nmat nempa Ratu nfair i far surga nor kereta ma rose rof au (2 Raja-raja 2:11-12). Elia ma Musa rafbotin sir na bubuar ma ratanuk ror Yesus (Matius 17:3; Lukas 9:30). Ratu nfalak ber nabi Maleakhi ma nafbotin ni snyurat ber tomwat Israelar feti keta tomwatar sa farlan Elia ma nma baluan betno Ray Silai ma Ratu nyoding iane nma (Maleakhi 4:5-6; Matius 17:11-12). Ratu nafdiat safe ma nfalak a ne nalyole Yohanes mangadiris. Yohanes ye ma Yesus nfalak feti i nbalak Elia. (Matius 17:11-13) (Msyalan Yohanes mangadiris).
F
Feliks (Feliks) Feliks ye gubernur Roma ma nfarete na Yudea nof ngarak buty lim resin du terik buty nem noak ma ramtoranbabe Yesus (tahun 52-60 M). Paulus ka nafdiat i a na Feliks sounlury nema ntetak ni ngrie (Kis. 23:35; 24:10).
Filipi (Filipi) Kote Filipi ye namin Makedonia mangtany trangan. Noak ma Paulus nti kote ne, kote ne namin nof dodo lo (Kis. 16:11-40). Rai Filipi II nfarete kote ne ma nafngare kote ne nlarat ngarany. Tomwatar ma ramin iano sir a ne tomwat Romar ma Yunanyar, ma yadin nof sir a ne ma ratanuk ror Yunani liriny. Paulus nti iano fali nronram sa e nsalan trufe (Kis. 16:9). Paulus namin Filipi lerar fir a ne ma nafwibar Ibar Ngamone na iano (Kis. 16:12).
Firdaus (Firdaus) Firdaus ye ngribatin ma nfatutu feti Ratu namin nor tomwatar nof luryain (Kejadian 2:1-3). Na Yoyoding Beberi Firdaus ye ngar walyete na liliry Persia ma isiny feti surga (Lukas 23:43; 2 Korintus 12:4). Iane ain ngamone ber tomwatar ma rmat lo.
Festus (Festus) Festus neluk gubernur Roma ma nfarete na Yudea nof ngarak buty nem terik buty nem resin du noak ma ramtoranbabe Yesus (tahun 60-62 M). Paulus ka nafdiat i a na Festus sounlury, nema bise ma nonr ni ngrie ne ber Kaisar ma ntetak ni ngrie ne (Kis. 25:1-26:32).
G
Gabriel (Gabriel) Gabriel ye Ratu Ni malaekat ma neluk uluny ber malaekat walyetar. Ratu nsiduk Gabriel ber Zakharia, Yohanes mangadiris amany (Lukas 1:11-20), ma ber Maria Yesus ninr Mangnrure enany (Lukas 1:26-38).
Galatia; Propinsi (Propinsi Galatia) Galatia ye propinsi sa na Roma ni ain farete. Propinsi ye namin nus Asia Kecil mangtany twalelean. Paulus nti nsalan kotayar ketnir na propinsi ne ma nafwibar Ibar Ngamone na iano. Kotayar a ne iane Antiokhia Pisidia, Ikonium, Listra ma Derbe (Kis. 13-14). Noak a ne Paulus narengi surat ber soranyar a na Galatia, nempa nre kete nose ber soranyar na kotar mpane. Ma kotayar a ne ramin propinsi Galatia. Na Turki mangtany tenggara lere ye iane ain ma luryain e propinsi Galatia namin. (Msyalan Ngribatin luryain na Paulus ni surat ber soranyar a na Galatia).
Galilea; Propinsi (Galilea) Galilea ye namin Palestina mangtany trangan. Galilea ye ain ma raslyai Yesus na ma ntabw Ni karyae. Tomwatar ma ramin iane ketnir e Yahudyar sir ma ketnir e to Yahudyar sir (Matius 4:15). Twemul Galilea ye feleles nor twemul Genasaret (Lukas 5:1) nre twemul Tiberias (Yohanes 6:1; 21:1). Na Yoyoding Wangim tomwatar rfalak twemul Galilea ne feti twemul Kineret (Bilangan 34:11; Yosua 13:27 ) nre twemul Kinerot (Yosua 12:3 ).
Gamaliel (Gamaliel) Gamaliel ye mangaftutu Musa ni faretar sa ma ngarany a nsor. I nof faburat Farisi. I ye Mangtetak Agamar sa i a nbal na Yerusalem (Kis. 5:34), ma Paulus ni tuangguru ber i a nbal (Kisah 22:3).
Gandum (Gandum) Gandum ye ketla feleles nor fase. Gandum ye neluk tnyame ma uban ber tomwatar na Palestina. Tomwatar biase rloli ma neluk terigu, betno rpaki ma rose roti nre kue (Keluaran 29:2). Tomwat Israelar ral gandum ma neluk snyompe ma rloik ber Ratu nbal (Imamat 2:14-16; 5:11; Ezra. 6:9, 7:22). Na kitap Yoyoding Wangim dalam tomwatar rpaki gandum ye neluk pupule ma nfatutu kabain ngamonar.Gandum ye neluk pupule nbal feti Ratu dedesar ma nor tomwat Israelar (Imamat 2, 5:11; Ezra 6:9, 7:22). Gandum ye neluk pupule nbal ber tomwatar ma ralele botuan Ratu. Noak ma Ratu nukun saryamprene keta to nukun sir (Matius 13:24-30, 36-43). Ratu nfil a nkese tomwatar farlan tomwate ma ntaf gandum na lipan ma nakese isnir nof kulit (Lukas 3:17). Yesus nfalak feti I farlan gandum batin ma rtanam. Gandum batin a ne keta nlor betno bise ma natrump ma bunir yadin (Yohanes 12:24).
Genasaret (Genasaret) Genasaret ye ngar walyete na twemul Galilea (Msyalan Galilea).
H
Haleluya (Haleluya) Haleluya ye na Ibrani liriny isin feti mya ma tdangin ninr Ratu. Tomwatar biase ma rpaki na kitap Mazmur ma Wahyu nbal (Wahyu 19:1;3;4;6).
Herodes (Herodes)
1. Herodes Silai nfarete neluk rai na Yerusalem na ngarak buty tel resin itw noak ma to ramtoranbabe Yesus a fuky terik ngarak 4 noak ma ramtoranbabe Yesus (tahun 37 SM - 4 M) (Matius 2:1-22; Lukas 1:5). Noak ma ramtoranbabe Yesus, to dodo e i nfarete ma rfen monuk kanak merwan darwewear na Betlehem.
2. Herodes Antipas ye mangkuase na propinsi Galilea na ngarak fat noak ma to ramtoranbabe Yesus a fuky (tahun 4 SM) terik ngarak buty tel resin siw noak ma ramtoranbabe Yesus (tahun 39 M) (Markus 6:14-27; Lukas 3:1, 19-20; 9:7-9; 13:31; 23:7-13; Kisah Rasul 4:27; 13:1). I ye Herodes Silai anaky. Boloka i neluk rai nempa ni farete ain a ne to nbalak amany. Herodes Antipas ye ma nluan tomwatar ma ntetak Yohanes mangadiris uluny (Matius 14:1-10; Markus 6:16, 22; Lukas 9:9).
3. Herodes Agripa I ye neluk rai na tomwat Yahudyar nir nusar monuk na Yahudi. I nfarete nof ngarak buty fat resin lese terik buty fat resin fat noak ma ramtoranbabe Yesus (tahun 41-44 M) (Kis. 12:1-23). I ye Herodes Silai empuny. Herodes Agripa I ye ma nal tetetak mamate ber Yakobus ma nau Petrus na sel dalam.
K
Kabanir ma bise rane (Halal) Halal na Tanempar liriny iane feti tomwatar bise ma rane, to ramoli nre bise ma tose safe-safe motak (1 Korintus 6:12).
Kaisar (Kaisar) Kaisar ye ngare ma ral ber tomwate ma nfarete na Roma. Sir ral ngar Kaisar ye noak ma Agustus nfarete na Roma. Tomwatar ma reluk Kaisar na Yoyoding Beberi sir a ne:
1. Agustus, noak ma to ramtoranbabe Yesus na ngarak buty tel resin lese terik ngarak buty resin fat noak ma ramtoranbabe Yesus lo (tahun 31 SM - 14 M) (Lukas 2:1).
2. Tiberius, noak ma ramtoranbabe Yesus na ngarak buti resin fat terik ngarak buty tel resin itw (tahun 14-37 M) (Lukas 3:1).
3. Kaligula na ngarak buty tel resin itw terik buty fat resin lese (tahun 37-41 M).
4. Klaudius na ngarak buty fat resin lese terik buty lim resin fat (tahun 41-54 M) (Kis. 18:2), Nero na ngarak buty lim resin fat terik buty nem resin wal (tahun 54-68 M), Vespasianus na ngarak buty nem resin siw terik buty itw resin siw (tahun 69-79 M) ma Titus na ngarak buty itw resin siw terik buti wal resin lese (tahun 79-81 M).
5. Titus ye ma nafyatak kote Yerusalem na ngarak 70. Tomwatar rose kaisar ketnir farlan nir dewayar ma nir mangtebus, mpa rsatngur ber sir. Tomwatar rafngare sir a na nbal Nrue fali ralang desar sir.
Katutun ara (Pohon ara) Na Palestina e katutun ara yadin ratrump, (Ulangan 8:8). Noak ma nmauk nririn katutun ara donyar monuk ramtabar, nempa na bulan Februari terik bulan April e donyar ratrisan a rbali. Tomwat Israelar biase ral katutun ara buany ma rose kue (1 Samuel 25:18). Sir ralele feti katutun ara buany a ne bise ma neluk obat a nbal (Yesaya 38:21). Noak ma Yesus nsalan katutun ara sa ma to nkeban buany fen lese nbal na katutun a ne, mpa I nangoak katutun a ne (Markus 11:13, 20-21). Yesus nangoak katutun ara ne iane neluk pupule motak la nfatutu feti ni botuan e I narese tomwat Israelar.
Katutun Zaitun (Pohon Zaitun) Katutun zaitun ye katutun ma ubany desar ber tomwat Israelar. Tomwatar ral katutun zaitun buany ma rose ngule. Ngule ye biase rpaki la rafinau ma rpaki rbal ma rberkat tomwatar nre kabanir sa (Keluaran 30:24). Tomwatar biase ma ral ngul zaitun a nbal ma rtutun damar na Ratu Ni Befak (Keluaran 27:20; Imamat 24:2). Na kitap Zakharia, ngul zaitun ye neluk pupule na Ratu Smwangtany (Zakharia 4:3, 12).Na Kitap Lelerap dalam katutun zaitun neluk pupule na kabanir yadin a nbal. Katutun zaitun neluk pupule ber safe-safe motak ma ratrump ma nangafel, ma rabu (Yeremia 11:16; Hosea 14:7), katutun zaitun a ne neluk pupule na saryamprene ma nangamon lo (Kejadian 8:11). Katutun zaitun ye nfatutu nbal Ratu Ni dasdalam (Roma 11:17, 24), ma Ratu Ni mangtungnar (Zakharia 4:11-12 Wahyu 11:4).Katutun zaitun ye nfatutu nbal tomwatar ma rmorip e ramlonr a na Ratu sounlury (Mazmur 52:10), ma angkir ma feleles farlan katutnwar ma ratisak rof katutun wakrir (Mazmur. 128:3). Na kitap Yeremia Ratu ntar tomwat Israelar feti katutun zaitun ma donyar yadin ma bunir a rangafel (Yeremia 11:16). Paulus nal pupule ye ma naftutu feti tomwatar ma to Yahudi sir a ne farlan katutun walyetar ma racangkok na katutun zaitun ma Ratu ntanam ma npiare. Paulus nfalyole feti tomwatar ma to Yahudi sir a ne ralele Yesus, mpa keta sir a nbal ronri berkat ma luryain e Ratu nyoding ber tomwat Yahudyar empnir nusnir a ne (Roma 11:17, 24).
Kawar (Budak) Kawar a ne tomwate ma nkarya ber tomwat walyetar, i ka nose safe-safe motak nlarat safe ma ni bos a nfalak ber i nempa to nonri sewe. I to ni kuase sasaf ma nbangal ni bos, ma ka nose nlarat safe ma ni bos a nfalak a ne. Ni bos bise ma nfenri i motak ber tomwat walyetar fali ni bos a ne nkuase i. Tomwate ma nawatan nre tomwate ma ni utngar yadin ma to nbaras nal, i bise ma nanrenre i nre nanrenre i nor ni dasdalam monuk ma reluk kawar. I nose farane nema bise ma rtame, ain ma ramin, ma rsalan sir.Yesus ninr Mangnrure naftutu kit feti ise ma nose sale, iane sale lolone nkuase i feleles farlan bos a nkuase ni kawar (Yohanes 8:34). Tomwatar monuk ma rose sale, iane feleles farlan sale nakawar sir lo. Nempa Yesus ninr Ray Silai nbaras kit monuk lo nor darany ma kotkyan mpa kit to tkuase teninrar nempa Yesus ma nkuase kit (1 Korintus 6:12, 7:21-23). Luryain e kit to talele Ratu mpa salar rakawar kit, nempa lere ye kit teluk kawar ber Ratu, iane to feti kawar ma nayatak nempa kawar ma nangamon ma nose nlarat Ratu Ni mpempeang (Roma 6:16-23).Na Kitap Lelerap dalam nfalak feti luryain e kit teluk mangkaryae nempa lere ye Ratu nfair kit ma teluk tbwariny (Yohanes 15:15), ma nlengan nof a ne I nfair kit ma teluk Ni angkir (Galatia 4:7).
Keledai (Keledai) Keledai ye binatngar sa ma farlan kude, nempa marumat i, ma nmpan e nayak-nayak motak. Tomwatar biase rfair nir kabanir a na keledai ne feuny ma nonr (Kejadian 45:23; Keluaran 23:5; Lukas 10:34). Noak ma Yesus nti kote Yerusalem e I nfangat keledai anak sa (Matius 21:1-11). Iane nfatutu feti I ye Rai ma to nafdas I, ma nma ma nonr maline ber tomwatar monuk (Zakharia 9:9).
Kitap Lelerap (Alkitab, Kitab Suci) Na Kitap Lelerap ye rarengi Ratu Ni Ngribatnir. Tomwatar na are Yesus rafai Kitap Lelerap ye feti Kitap Yoyoding Wangim ma kit tpaki lere ye. Ma kitpar ma ramin Kitap Yoyoding Wangim dalam e iane kitpar lim ma Musa narengi, nabyar nir kitpar, Mazmur ma kitpar ma rasaur na nus Israelar. Tomwatar rdaun feti kitpar a ne ranglerap fali safe-safe monuk a ne nof Ratu.
Kitap Yoyoding Beberi (Perjanjian Baru) Na kitap Yoyoding Beberi dalam e kitap buty du resin itw (27) a ramin, ntabw nof kitap Matius terik Wahyu. Tomwatar ma ralele Ratu ne rtar kitap a ne feti kitap Yoyoding Beberi, fali na kitap ne dalam e, nfalak na Ratu nose Ni yoyoding nor tomwatar nalyole Yesus ninr Ray Silai (Lukas 22:20). Ma Ratu nose ma tomwatar rangamon a rbali ror I nalyole Yesus Ni mamate na katutun sangwalu. Ma lan Yesus darany ma nose ma tomwatar ranglerap nof nir salar. I nose farane lain lese terik ma dedesar. Domba anaky daran ma tomwat Yahudyar rloik neluk snyompe ber Ratu ne to bise ma naflerap sir nof nir salar (Ibrani 7:27; 9:11-15, 10:4). Ratu Ni Yoyoding Beberi ma nose ber kit a ne nangafel a nlengan nof Ni Yoyoding Wangim ma nose ber Musa fali Ratu nyoding kabain ngamonar ma nangafel a nlengan na Yoyoding Beberi (2 Korintus 3:7:3:7-11; Ibrani 8:6-13).
Kitap Yoyoding Wangim (Perjanjian Lama) Na kitap Yoyoding Wangim a ne kitpar buty tel resin siw (39) ramin. Ntabw nof kitap Kejadian terik kitap Maleakhi. Tomwatar ma ralele Ratu rtar kitap a ne feti kitap Yoyoding Wangim fali nfalak na Ratu Ni yoyoding ma nose nor Abraham luryain a ne (Kejadian 17:1-8). Ma nfalak a nbal na Ratu nose Ni yoyoding nor tomwat Israelar (Ulangan 29:10-15). Ratu nyoding feti keta nose ma Abraham empuny nusiny yadin desar, ma nose ma Abraham silai i a nlengan nof tomwatar monuk. Ma nalyole Abraham nor empuny nusiny a ne Ratu nberkat tomwatar monuk na saryamprene (Ulangan 29:10-15). Na are Musa e Ratu nyoding feti keta I neluk Ratu ber tomwat Israelar mpa ka sir rose rlarat tetetkar ma nal ber Musa ne. Tetetkar a ne rarengi na kitpar lim baluan na Yoyoding Wangim. Contoh farlan tetetak ma rfen binatang ma rloik ber Ratu la nkes kalin nir salar.
Kolose (Kote Kolose) Kote Kolose ye nlosir kewas Lykos na kote Frigia. I namin kote Sardes ma Apamea twalelean. Tomwatar yadin rafenr ma rabel kabanir na kotar a ne. Luryain e tomwatar ma ramin Kolose ne raoskai fali yadin nof sir a ne ma rfenri wol ma kabain walyetar ma rose na rabtyar. Tomwatar yadin nof sir a ne to rafai Ratu, nempa noak ma rdengar Ibar Ngamone rasesal sir ma ralele Yesus. Eprafas nafburat sir ma nose ma sir reluk Ratu Ni soranyar ma ralele Yesus na Kolose. (Msyalan Ngribatin luryain na Paulus ni surat ber soranyar na Kolose).
Kotak angkir sa ma rarengi ayatar ma rnau na (Kotak sembayang, Tali sembayang) Kotak sembayang (tali sembayang) ye kotak angkir sa ma tomwat Yahudyar rkete na dednir ma nir betuk bayal. Na kotak a ne Ratu Ni ngribatnir a ramin (Ulangan 6:4-9; 11:18). Sir rpaki kotak a ne ma rfatutu ber tomwatar feti dedesar ma rlarat Ratu Ni faretar. (Msyalan gambar na Matius 23:5)
L
Lere ma Ratu nukun saryamprene; lere ma Ratu ntetak tomwatar nir ngriar (Hari penghakiman) Na Kitap Yoyoding Beberi dalam lere ma Ratu nukun saryamprene iane Ratu Ni lere, ma rfalak a nbal feti lere ma Ratu ntetak tomwatar nir ngriar. Iane lere ma Ratu nukun tomwat yatkar ma nal sewe ber tomwat ngamonar. Na Kitap Yoyoding Beberi sir rfalak a nbal feti lere ma Yesus nma nbali saryamprene fen lain du ma neluk mangtetak ber tomwatar monuk (Matius 24; 25).
Lere ma rangamon a rbali ror Ratu (Hari raya pendamaian) Lere ne lere ma uban ber tomwat Yahudyar. Sir rose ler silai ye, ngarak dalam e lain lese. Na lere ne mangsomp silai nloik snyompe nema Ratu nkes tomwat Israelar nir salar. Nempa ka nloik snyompe ber Ratu ma nkes koko i ni salar a fuky betno nose ber tomwatar (Imamat 16:29-34). Tomwat Yahudyar biase ma rose ler silai ne fafa bulan September nre Oktober.
Ler famudi; Lere ma Ratu ntetak tomwatar nir ngriar; noak ma Ratu nukun saryamprene; Ler famudi; saryamprene ma to dodo a nbal e namsos; noak ma saryamprene ketla namsos (Akhir zaman) Ler famudi e kit tfalak feti noak ma saryamprene ketla namsos. Iane ntabw ma ramtoranbabe Yesus ma neluk tomwate (Ibrani 1:1-2; 1 Petrus 1:20), terik ma I nma nbali saryamprene fen lain du (Matius 24:29-31; 2 Petrus 3:3-4; 10).
Noak ma Yesus nma nbali saryamprene keta I nfarete neluk Rai (Matius 25:31-34). Noak a ne tomwatar ma ralele Yesus ma rmat a ne keta rmorip a rbali, ma keta ror tomwatar ma ralele Yesus ma rmorip a ne rkakal Yesus na langit ma keta raktem Yesus rmorip dedesar (1 Korintus 15:20-23; 42-57; Filipi 3:21; 1 Tesalonika 4:13-18).
Noak ma Yesus nma nbali saryamprene nor Ni kuase ma nlie nlengan, I keta neluk mangtetak ber tomwatar monuk ma to lan ber tomwatar ma ralele I (Matius 24:27-31; 2 Tesalonika 1:7-10; 2:8; Wahyu 19:11-16). Ni botuan e Ratu ka nukun tomwatar fali salar ma sir rose ne, nempa Yesus nmat ma nfair sir. Noak ma I nma saryamprene keta I ntetak tomwatar monuk nir ngriar feti keta nukun sir dedesar nre ronri momorip dedesar (Yohanes 5:22; 26-27; 29; 2 Korintus 5:10).
Noak ma Yesus nma nbali saryamprene keta nafufu mamate farlan nafufu Ni muswar, ma keta nukun smwangat yatkar nir uluny (1 Korintus 15:25-26; Wahyu 20:10). Ma safe-safe monuk ma ramin saryamprene lere ye rayatak lo fali tomwatar nir salar, nempa keta nafbweberi nbali kabanir a ne (Roma 8:19-22). I keta nose langit beberi ma saryampren beberi ma nose safe-safe monuk ma rabeberi, ma keta nor Ni tomwatar ramin iane (Wahyu 21:1; 22:5).
Ler Sanari (Hari Sabat) Ler sanari ye tomwat Yahudyar nir lere ma rsanari sir nof nir karyayar. Iane ler ketujuh nlarat nir kalender, ma ntabw nof Jumat lere da terik Sabtu lere da. Ratu nfarete sir ma to rkarya na lere ne fali lere ne nanglerap ber sir, mpa to bise ma rkarya.Noak ma Ratu nose saryamprene I nkarya lerar nem ma na ler ketujuh e I nsanar nbal (Kejadian 2:2-3; Keluaran 20:8-11;31:12-17). Tomwat Farisyar biase rtafal yayatur walyetar na ler sanari. Contoh farye: tomwatar to bise ma rpote kabanir, ronr kabanir, nre to bise ma rmpan dodo nlengan nof kilo lese. Nempa Yesus nfalak feti Ni kuase ma ntetak safe ma tomwatar bise rose nre to bise rose na Ler Sanari (Matius 12:7-13).Ratu ntetak lerar sa ma neluk Ler Sanari ber tomwatar fen nir ngamone. Ma to ntetak ma tomwatar rose Ler Sanari la nose suse sir (Markus 2:27-28). Iane nwayat ma I naftutu kit a nbal feti bise ma tose safe-safe motak ma nangafel a na Ler Sanari (Markus 3:1-6; Yohanes 7:21-24).
Ler silai ma rose kenryape ma rtaup ror donyar (Hari raya pondok daun) Lere ye ler silayar sa nof tomwat Israelar nir ler silayar tel ma ka rose na Yerusalem. Na Ibrani liriny e ler silai ye ngarany Sukkot ma nof ngribatin Sukkah ma isiny feti kenryape. Sir rose ler silai ne la ranremi Ratu Ni ngamone ber empnir nusnir luryain a ne, noak ma sir rmpan ralyole ain letkape. Noak a ne sir rose kenryapar ma rtaup ror donar nre binatang kultir ma ramin iane (Imamat 23:42-43; Nehemia 8:13-17). Sir rose ler silai ne nbal ma rose alang ber Ratu na nir lety isnir ma ral a ne (Ulangan 16:13-17).Tomwat Yahudyar biase rose ler silai ma rose kenryape ma rtaup ror donyar na ler terakhir na bulan September terik ler luryanir na bulan Oktober. Iane ler kelima nof ler silai ma rangamon a rbali ror Ratu. Noak ma rose ler silai ne sir ka ramin kenryapar ma rose ne doan lerar wal. Noak ma ramin kenryapar a ne lerar monuk e sir ka rbaca tetetkar ma Ratu nal ber Musa na tomwatar sonirlury (Nehemia 8:18; Yohanes 7:37).
Ler silai roti ma to ragi (Hari raya roti tak beragi) Na ler silai roti ma to ragi, tomwat Israelar rane roti ma to ragi doan lerar itw (Keluaran 23:15; 34:18-20; Imamat 23:6). Sir rose farane la ranremi noak ma Ratu nalin empnir nusnir a rbie rof nus Mesir. Noak ma tomwat Israelar rose ma rbie rof nus Mesir, sir rasnyalik ma rbie rof a ne mpa rose roti ma neluk nir kodan e to rpaki ragi (Keluaran 12:39). Na ler silai ye sir ryebas monuk ragi ma namin nir dasdalmir fali ragi ne feleles farlan sale, ma rane roti ma to ragi (Keluaran 12:15-20). Paulus nal ansaur ye la naftutu tomwatar ma ralele Yesus nema ka rtate nir adat yatkar, farlan tomwat Yahudyar ma ryebas monuk ragi noak ma rose ler silai roti ma to ragi (1 Korintus 5:7). Ler silai roti ma to ragi ma ler silai paskah ye to feleles nempa na ngarak dalam e ler silayar du a ne ralarat sir. Mpa tomwatar biase rose ler silai Paskah fuky ma ni lerar itw a betno rose ler silai roti ma to ragi. (Imamat 23:5-6; Markus 14:12; Lukas 22:1).
Liliryar ma tomwatar to rkaul ral; liliry walyetar ma Ratu Smwangtany nal (Bahasa roh) Liliryar ma tomwatar to rkaul ral ye iane fakoran ma Ratu Smwangtany nal ber tomwatar. Liliri ne rpaki la rdangin Ratu na nir sampayang, nempa tomwatar ma ratanuk ror liliri beberi ne koko sir to rkaul ral (1 Korintus 12:1-31; 1 Korintus 14:1-40). Liliri ne iane tomwatar nir liliryar (Kis. 2:6), nre liliri ma to namin saryamprene ye (1 Korintus 13:1).
Lukas (Lukas) Lukas ye na Latin liriny nfalak feti Lucius. Lukas nof dasdalam ma to Yahudi. Lukas ye dokter i (Kolose 4:14). Tomwatar rarengi feti i nof Antiokhia na Siria. Na (2 Timotius 4:11) Paulus nfalak feti Lukas ye tbwariny ma radu a rafwibar Ibar Ngamone. I nlarat Paulus far Troas (Kis. 16:10-17) ma nlarat Paulus na nir mpampan kedua ma ketiga ma rafwibar Ibar Ngamone nbal (Kis. 20:5-15; 2 Korintus 8:18). Ma Lukas ye ma raktem Paulus a ka ramin sel a na Roma (Kis. 27:1-18; Kolose 4:14; Filemon 24). Lukas ye ma narengi kitpar du a na Yoyoding Beberi iane feti Ibar Ngamone nof Lukas, ma Yesus Ni Mangsidkwar nir ansarwar.
M
Makedonia (Propinsi Makedonia) Makedonia ye propinsi na Roma ni ain farete. Makedonia ye ibu kota ngarany Tesalonika. Paulus nti nafwibar Ibar Ngamone na propinsi ne, betno i narengi surtar ber soranyar mpane na kote Tesalonika ma Filipi ma ramin propinsi ne nbal. Propinsi Makedonia ye silai nof Yunani, Makedonia mangtany trangan, Albania, terik Bulgaria.
Maline; ngamone motak; nangamon nor tomwatar; dalmir senange (Damai; damai sejahtera; sejahtera) Maline na Ibrani liriny e nfalak feti shalom. Shalom ye isiny feti tomwatar na nuse ne to raale sir, to rkafre ma rmorip rangamon motak. Shalom ye isiny a nbal feti naordeng, safe-safe dengan, nangamon ma bonir ral ma rose safe-safe motak na nir momorip.
1. Maline ye bise ma nfatutu feti tomwatar na nusar du ma to raale sir nempa rangamon motak (1 Samuel 7:14; 1 Raja-raja 4:24; 1 Tawarikh 19:19).
2. Maline ye nfatutu nbal feti tomwatar rmorip e nir safe kabain ramin ma to raale sir a nir dasdalmir (2 Samuel 3:21-23; 1 Tawarikh 22:9; Mazmur 122:6-7).
3. Maline nfatutu nbal feti tomwatar rmorip a na nir dasdalmir e rangamon motak ma to rasalan sou na nir dasdalmir nre ror tomwat walyetar (Amsal 17:1; 1 Korintus 7:15; Roma 12:18; Ibrani 12:14; 1 Petrus 3:11).
4. Maline ne nfatutu tomwatar ma nir momorip e rsenang, dalmir to suse, ma to rdaun sasaf fali nir safe kabain dengan (Mazmur 4:8; 119:165; Ayub. 3:26).
5. Tomwatar to rarengi ngribatin shalom na Kejadian 1:1-2:25, nempa noak ma Ratu nose saryamprene, I nose safe-safe monuk a ne rangamon ma rmorip ror maline ma senange. Kabanir monuk a ne tbaca na Kejadian 1:31 ma nfalak feti, “Ratu nsalan safe-safe monuk ma nose ne nangafel resi.”
Maloly melabar ma ntikloi neluk sasake na Ratu Ni Das Silai dalam (Tabir Bait Suci) Maloli ye ma luryain e ntikloi na Ratu Ni befak ma na Ratu Ni Das Silai. Maloli ne melabar ma neluk sasake na Ain Lelerap ma Ain ma Nlerap Desar (Keluaran 26:31-34; Ibrani 9:3). Lan Mangsomp Silai ma bise nlanre maloli ne ma nti Ain ma Nlerap Desar. I nti ain a ne lan lain lese na ngarak dalam ma nloik snyompe ber Ratu (Imamat 16:2; Ibrani 9:7). Noak ma Yesus nmat, maloli na Ratu Ni Das Silai ne ntarbis a nmpan du nof das terik bab (Matius 27:51). Maloli ma ntarbis a nmpan du a ne isiny feti Yesus ye ma nbalun ain a ne ma neluk dalamtene ber kit ma dedesar e takmat Ratu. Ma lere ye tomwatar monuk bise ma rakmat Ratu ralyole Yesus (Ibrani 6:19-20; 10:19-20).
Mangkaryae (Hamba) Mangkaryae ye ketla feleles nor kawar. Nempa mangkaryae biase nonri sewe nof ni bos, ma kawar e tate. Mangkaryae bise ma nti mpenempen motak, ma ni bos to nose nteri i. Nempa kawar e to bise ma nose farane fali ni bos a nkuase i. (Msyalan Kawar).
Mangsompe (Imam) Mangsompe ni karyae ne uban ber tomwat Israelar fali neluk lenre ber Ratu nor Ni tomwatar. Mangsompe ne ka nloik snyompar ma nsampayang ber Ratu, ma ka i nberkat tomwatar (Bilangan 6:23-27).
Mangsomp Silai (Imam Besar; Imam Agung) Mangsomp Silai ne lan lese. I neluk ulun ber mangsomp walyetar. Na ngarak dalam e I nti Ain ma nlerap desar a ne lain lese ma nloik snyompe ber Ratu nema I nkes kalin tomwat Israelar nir salar (Ibrani 9:7).
Mangsomp Ulnir (Imam-imam kepala) Mangsomp ulnir ye reluk ulun ber mangsompar ketnir (Matius 20:18). Mangsompar na agame Yahudi nir struktur farye: Mangsomp biasar, mangsomp ulnir, ma nlengan e mangsomp silai.
Mangtetak agame (Mahkama agama) Mangtetak agame iane mangfaret Yahudyar nir klopar sa. Sir monuk a ne tomwate buty itw (70), nof sir a ne ketnir e mangsomp ulnir, mangaftutu Musa ni faretar, ma maken Yahudyar. Ma ma nrure sir e Mangsomp Silai. Mangtetak agame ye ni kuase ma ntetak ngriar na agame Yahudi (Matius 5:22).
Mangtak ulbati (Pemungut cukai) Mangtak ulbati na kitap Yoyoding Beberi dalam e tomwatar ma nir karyae e rtak ulbati ber mangfaretar. Noak a ne tomwat Romar rfarete tomwat Yahudyar, mpa tomwat Yahudyar ka rbayar ulbati ber mangfaret Roma. Mangtak ulbatyar biase rtak a rlengan rof safe ma rtetak a ne. Iane nwayat ma tomwat walyetar rdaun mangtak ulbatyar ye feti tomwat salar sir (Matius 9:10).
Mangonbain gerejar; mangnrur gerejar; tomwatar ma reluk mangnrure ber soranyar (Penatua) Na Yesus Ni mangsidkwar nir ansarwar, tomwatar rfalak mangonbain gerejar a nbal feti makenar. Sir ye ma reluk ulun ber soranyar. Mangonbain gerejar a ne tomwatar ma rsalan Ratu Ni soranyar. Sir raftutu Ratu Ni anftutwar a nbal ber soranyar. Tomwate ma neluk mangonbain gereja ka ni momorip nangafel (1 Timotius 3:1-7; Titus 1:6-9). Ma ka ni momorip nanglerap, sawany lan lese, to nanron, to nanabuk, to nafdas i ma to nmpeang ma nkafre. Ma ka najake ma nsalan fen ngamone Ratu Ni soranyar. Ma kete nose felan farlan bos ma nfarete soranyar nlarat ni suke, nempa ka nose contoh ma nangafel ber sir nema rose rlarat (1 Petrus 5:1-4).
Mangsiduk; Yesus Ni manglartar (Rasul) Yesus Ni mangsidkwar ye tomwate buti resin du ma nfil sir ma nsiduk sir ma rafwibar Ibar Ngamone (Markus 3:13-15). Yesus nfil sir ma naftutu sir nema noak ma nfangat far surga e sir bise ma raftutu tomwatar na safe ma rdengar ma koko sir a rsalan (Matius 28:16-20; Yohanes 15:18, 26-27; Kisah Rasul 1:6-8, 5:32; 10:39-41; 1 Yohanes 1:1-4). Mangsidkwar ye nir karyae ma ubany iane raftutu Ibar Ngamone (Kis. 5:42, 6:2-4). Iane nwayat ma Yesus nal kuase ber sir ma rose ngrimpasalnar. Iane nfatutu feti safe ma sir raftutu ne iane nof Ratu (Matius 10:1; 8; Kisah Rasul 14:2-3; Ibrani 2:3-4). Noak a ne soranyar nti a nti e ntafal ma yadin sir, mpa rfil tomwatar ketnir ma reluk mangsiduk. Sir a ne Paulus, Barnabas, Yesus wainy Yakobus (Roma 16:7; 1 Korintus 9:1-2; 15:8-11; Galatia 1:19; 1 Tesalonika 1:1, 2:6).
Mangnrure; Mangnrur Silai (Tuhan, Pemimpin) Mangnrure na Yunani liriny rfalak kurios ma isiny feti nruany, tuangguru nre bos (Matius 25:11). Na kitap Yoyoding Wangim dalam sir rfalak ngrie batin ye na Ibrani liriny feti Yahweh. Ma na kitap Yoyoding Beberi dalam sir rfalak ngrie batin ye feti Kurios. Iane ngare ma ral ber Yesus fali I ye Nru Silai. Yesus ye silai I nlengan nof tomwatar (Roma 14: 8-9). Paulus ntar Yesus wainy katutnwar feti Yesus ninr Mangnrure wanir (1 Korintus 9:5; Galatia 1:19). Noak a ne mangkuase Roma rfarete tomwat Yahudyar nempa to rmpeang ma rtar mangkuase Romar feti Mangnrure, fali Mangnrure ne iane ngare ma ral ber lan Ratu. Paulus nal ayatar ketnir nof kitap Yoyoding wangim ma nfatutu feti Yesus ye Ratu I (Yesaya 45:23). Tomwatar monuk ka rsatngur ma ryoding feti Yesus ninr Ray Silai ne nir Mangnrure (Filipi 2:10).
Mangajak Domba (Gembala) Mangajak Domba ne ni karyae e nrure ma npiare dombayar nre mpimpyar. Lerar e ka nfayaki dombayar ma npiare sir a ne, ma najake sir nof binatang mangaresar nre kabanir ma rose ma ni dombayar rmat. Tomwat Israelar ryoding feti Ratu ye neluk nir Mangajak Domba (Mazmur 23:1-6; Yesaya 40:11; Yehezkiel 34:1-31). Yesus ninr Mangnrure ne neluk Mangajak Domba ma nangafel (Yohanes 10:1-42). Noak ma Ratu Ni soranyar ntabw ma yadin sir e sir rfil tomwatar ketnir ma reluk mangnrur gerejar. Mangnrur gerejar ye nir karyae e rajake soranyar farlan mangajak domba ma najake ni dombayar. Ma Yesus ninr Mangnrur Silai ne farlan mangajak domba ma najake Ni dombayar (1 Petrus 5:1-4; Yohanes 21:15-17).
Mangaftutu Musa ni faretar (Ahli Taurat) Na kitap Yoyoding Beberi dalam mangaftutu Musa ni faretar ye tomwatar ma raftutu ma rfalyole Ratu Ni anftutwar na kitap Yoyoding Wangim, ma nlengan e kitpar lim (5) ma rarengi baluan a ne ma rfalak feti (Penthateuk). Iane kitap Kejadian, Keluaran, Imamat, Bilangan, Ulangan.
Manna (Manna) Manna ye iane feti
1. Tomwat Israelar nir tnyame noak ma ramin ain letkape doan ngarak buty fat (40). Manna ye nangfuty ma nanam ma biase namin ompak das (Keluaran 16:13).
2. Sir rnau manna na babatak yoyoding dalam. 3. Manna ye namin Ratu Ni Das Silai na surga ma neluk tnyame ber malaektar ma tomwatar ma Ratu nberkat sir a ne (Wahyu 2:17). Yesus nal manna ye ma nfalyole na roti ma nal momorip dedesar ber tomwatar (Yohanes 6:31-32).
Maria (Maria) Na kitap Yoyoding Beberi dalam rarengi ngar Maria ye lain fir a ne.
1. Maria ye Yesus enany.
2. Maria ye wainy ber Marta ma urany ber Lazarus.
3. Maria Magdalena (Matius 27:56)
4. Maria ye Yakobus ma Yusuf enany (Matius 27:56).
5. Maria ye Klopas sawany (Yohanes 19.25).
7. Maria ye batar sa nof soranyar ma nalele Yesus (Roma 16:6).
Momorip dedesar ( Hidup kekal) Momorip dedesar iane feti tmorip tor Ratu ma to terik. Ratu nal momorip dedesar ber tomwatar ma ralele Yesus ninr Ray Silai. Tomwatar ma rose kabain ngamonar keta ronri momorip dedesar noak ma rmorip a rbali rof nir mamate (Yohanes 5:29).
Musa (Musa) Musa ye tomwatar sa ma nrure tomwat Israelar ma rbie rof Mesir ma ti rait snyap Kanaan. Ratu nal Ni tetetkar ber Musa betno nal ber tomwat Israelar.
N
Nabi; Nabyar (Nabi) Tomwatar sa ma Ratu nfil i ma nafbotin Ni snyurat ber tomwatar. Sir biase ma ral Ratu ngarany la ratanuk. Farpenene e sir rbangal Israelar nir rayar nre tomwat Israelar fali rmpan sale ma to rose rlarat Ratu Ni mpempeang. Nabyar na kitap Yoyoding Wangim, sir a ne contoh far Musa, Elia, Amos, Yesaya ma yadin a nbal. Tomwatar rfalak a nbal Yohanes mangadiris ma Yesus ne feti Nabi (Matius 11:5; Lukas 4:17). Tomwat Yahudyar ralele feti keta nabyar sa nbotin. Nabi ne ma keta nasusan dalamtene ber Mangnrure (Matius 3:3). Yesus nfalak feti keta nabi lepuskwar a rma ma rfule tomwatar ma ralele sir (Matius 24:11;24). Nof soranyar ma ralele Yesus luryain a ne tomwatar ketnir a nbal reluk nabi (Kis. 13:1; 1Kor. 12:28-29; Efesus 4:11).
Nasaret (Nasaret) Nasaret ye kote ma namin propinsi Galilea (Lukas 2:4). Yesus nof kote Nasaret, iane nwayat ma rtar I feti Yesus tomwat Nasaret (Markus 1:24). Tomwatar rtar sir ma ralele Yesus baluan a ne feti Tomwat Kristenar (Kis. 24:5).
Natan (Kemenyaan) Natan ye katutun darany ma tomwatar rapu e keta angtany a nangafel. Katutun a ne nof Arab. Ma ral darany ma neluk natan ma kotkyan. Natan ma angat nangafel nfatutu sampangar nof Ratu Ni tomwatar (Wahyu 5:8).
Neraka; au dalam; au ma nfolur dedesar (Neraka) Neraka na Yunani liriny nfalak feti gehena. Ngrie batin ye nof Ibrani lirin ge bene Hinnom ma isiny feti tetebin ber Hinnom angkir. Tetebin a ne namin kote Yerusalem ni tembok burit (Yosua 15:8; 18:16). Noak ma tomwat Israelar ratliur Ratu luryain a ne, sir rapu angkir neluk snyompe ber dewa Molok ma Baal na tetebin a ne (2 Tawarikh 28:1-3; Yeremia 7:31;19:5-6).Na are Yesus e tomwatar biase rapu kamaknisar na tetebin a ne, ma au na ain a ne dedesar ma nfolur. Iane nwayat ma ral ain a ne la nfatutu na naraka ber tomwatar. Kitap Lelerap nfalak feti neraka ne ain ma Ratu nau la nukun tomwat salar, tomwatar ma rbangal I, ma tomwatar ma to rose rlarat Ni anftutwar. Ratu keta nyebas sir far au ma belerang ma nfolur a ne, iane mamat kedua (Wahyu 21:8). Neraka ne ain ma au nfolur dedesar (Ulangan 32:22; Markus 9:43-48; Wahyu 19:20).Neraka ye ain ma makrokap desar (Matius 5:30; 2 Petrus 2:17). Neraka ye iane mamat kedua (Wahyu 2:11; 20:14). Neraka ye iane ain ma Ratu nyebas tomwat salar ma nukun sir (1 Tesalonika 1:10). Neraka ne iane isin feti tomwatar rakleti dodo nof ninr Mangnrure Ni kuase silai ma nlengan a ne (2 Tesalonika 1:8-9).
Ngrimpasalan; kabain mpasalan (Mujizat) Ratu biase npaki Ni tomwatar ma rose ngrimpasalnar. Contoh: rafngamone mangafansar, rafmorip a rbali mangmwatar, rose ngrimpasalan na tnyamar ma lan du nema bise ma rfane tomwatar yadin, ratian kalin smwangat yatkar rof tomwatar, ma lolone kabanir yadin a nbal. (Msyalan Kabain mpasalnar ma Yesus nose na indeks bertopik). Yesus ma Ni tomwatar rose ngrimpasalnar nema tomwatar ralele feti Yesus ye Ratu Anaky ma Ray Silai ma Ratu nyoding I ma nfair tomwatar. Ma ise ma nalele Yesus keta nmorip dedesar nor I (Yohanes 20:30-31). Ratu nose ngrimpasalan ber tomwatar sa fali tomwate ne nalele I (Matius 8:5-13; Markus 7:24-30) ma nose ngrimpasalnar ber tomwat Israelar a nbal (Ibrani 11:29-30). Mangfaret Yahudyar rtak Yesus ma nose ngrimpasalnar sa ber sir nempa Yesus to nose fali nafai feti to ralele I (Matius 16:1-4).
P
Paskah; Tomwat Yahudyar nir ler silai Paskah (Paskah; hari raya Paskah orang Yahudi) Paskah na Ibrani liriny nfalak Pesak ma isin feti rpan ralyole. Tomwat Yahudyar rose nir ler silai Paskah ma nfufw a na bulan Maret nre April. Sir rose ler silai ye la ranremi Ratu nalin empnir nusnir nof Mesir luryain a ne. Noak a ne Ratu nsiduk Ni malaekat ma nfen monuk kanak merwan keyayar ma ramin nus Mesir. Nempa malaekat a ne nlanre motak tomwat Israelar nir dasar fali ral domba anak darany ma ryonge na nir fofoltar (Keluaran 12:7; Ibrani 11:28). Sir rose farane betno rane domba ma rfen neluk snyompe ne. Domba ne neluk Domba Paskah ber sir. Safe ma rose na Mesir a ne iane nfatutu safe ma keta Yesus nose na saryamprene.Yesus ne feleles farlan domba Paskah anaky ma tomwat Israelar rfen a ne (Yohanes 1:29; 1 Korintus 5:7). Yesus nal darany ma kotkyan a ne la ntebus tomwatar ma ralele I rof nir wewelmpampanar ma to ubnir. Yesus naftutu kit ma talele I a ne ma tane isiny ma tenum darany, la tanremi Ni mamate, ma ntebus kit nof ninr salar. Noak ma tomwat Yahudyar rose nir ler silai Paskah iane lere ma Yesus nmat ma nmorip a nbali. Iane nwayat ma Tomwat Kristenar rpaki ngrie batin Paskah la ranremi Yesus nmorip a nbali nof Ni mamate.
Pentakosta; ler silai Pentakosta (Pentakosta atau hari raya Pentakosta) Pentakosta na Yunani liriny isin feti buty lim (50). Ler silai ye nfufw a na lere buty lim noak ma tomwat Yahudyar nir ler silai Paskah omp, iane fafa bulan Mei nre Juni. Tomwat Yahudyar rose ler silai ne la rose alang ber Ratu fali rtikar gandum lo. Noak a ne tomwat Yahudyar rafburat sir a na Yerusalem ma raktem a rose ler silai ne. Na kitap Yoyoding Wangim dalam e tomwat Yahudyar rfalak feti ler silai ma rtikar gandum (Keluaran 23:16). Ma sir rfalak a nbal feti ler silai Minggwar Itw (Keluaran 34:22). Tomwat Kristenar betno ramin na ler Pentakosta ne, iane nwayat ma lere ne ubany desar ber tomwatar ma ralele Ratu. Pentakosta ne isin feti tomwatar monuk ma ralele Yesus boloka tomwat Yahudyar nre tomwatar ma to Yahudi sir, sir a ne Ratu Ni tomwatar. Yesus neluk Domba Paskah Anaky ma nmat neluk snyompe. Lama nmat ma ni lere buty lim, Ratu nal Smwangtany ber tomwatar ma ralele I. Sir a ne farlan mangosboar nir lety isin luryanir (Kis. 2:1-4; 1 Korintus 5:7).
Pilatus (Pilatus)
Pontius Pilatus ye neluk gubernur a na propinsi Yudea, Samaria ma Idumea na ngarak buty du resin nem terik buty tel resin nem noak ma ramtoranbabe Yesus lo (tahun 26-36 M) (Markus 15:1-15; Lukas 3:1; Kisah Rasul 3:13; 1 Timotius 6:13). Pilatus ye ma nal tetetak mamate ber Yesus boloka nafai feti Yesus ye to Ni sal (Matius 27:11-26; Yohanes 18:28; 19:16a)
Puase; to ntame; nafmodam i (Puasa; tidak makan; berpuasa) Puase ne iane feti to rtame renum lerar fir a ne. Tomwatar rpuase fali safe? Daud npuase ma ntak Ratu ma nafngamone anaky (2 Samuel 12:7-23). Yesus npuase lere buty fat noak ma ntabw Ni karyae na saryamprene (Matius 4:1-2). Tomwat Yahudyar biase rpuase noak ma nir ler silai puase, ma noak ma rasesal nir salar (Imamat 16:29-31; 23:26-32). Noak ma to radiris Paulus a fuky e i to ntame nenum lerar tel (Kis. 9:9). Soranyar a na Antiokhia rpuase ma Ratu Smwangtany nluan sir ma rfil a rkese Barnabas ma Paulus ma rsiduk sir ma rafwibar Ibar Ngamone (Kis. 13:1-3). Tomwat Farisyar biase rpuase na minggu dalam e lain du, nempa Yesus nfalak ber sir ma kete rpuase nema tomwatar rdangin sir. Puase ma botuan e ka ramkoran ma ralele Ratu nema Ratu nbalas safe ma nangafel ber sir (Matius 6:16-18).
R
Rabit melaswar (Baju panjang; Jubah) Rabit melawas ye rabit ma biase tomwatar na Palestina rfonak la rtait nir rabit ma namin dalam. Sir rfonak rabit a ne nema noak ma nronram e kete rmanririn, ma ler fadulangit e kete rase mefanas. Rabit a ne melawas terik turnir lebaban, ma ketnir e terik eman tubnir nre nsol bab a nbal (Wahyu 1:13). Rabtyar a ne ketnir e limnir melawas ma ketnir e limnir mabue. Yesus nor Ni manglartar biase rfonak rabit ye (Yohanes 13:4; Kisah Rasul 7:58). Rayar nre tomwat silayar biase rfonak rabit melawas weympuse daran (Hakim-hakim 8:26; Ester 8:15; Daniel 5:16; Lukas 16:19). Mangsomp Yahudyar biase rfonak rabtyar a ne nbal (Keluaran 28:4-5). Noak ma rose ma rsangwalu Yesus, suldadw Romar ral rabit melawas weympuse daran la rfonak I. Sir rose farane to feti ma ralang I neluk Rai nempa la rarikan I (Matius 27:28-31).
Raflerap tenir (Kasih bersih diri) Tlarat tomwat Yahudyar nir wewelmpampane e kabanir yadin ma rose ma to ranglerap a na Ratu sounlury. Contoh farye: Farlan tomwat Yahudyar betno rbali sir rof tomwatar ma to Yahudi sir a ne nir nusar, sir ka raflerap tenir rlarat Musa ni tetetak (Kis. 21:24). Ma farlan batar sa ma betno namtoranbab e ka i naflerap tenany nlarat Musa ni tetetak (Imamat 12:1-5; Lukas 2:22; Kejadian 35:2; Markus 74:2:14:22; Yohanes 11:55). Ma farlan sir romat mangmwatar e ka raflerap tenir a nbal. Mangsompe ka nloik snyompe ber Ratu la naflerap tomwatar nof kabanir monuk ma rose ma rarai a ne (Imamat 14:25).
Ramoli (Haram) Ramoli ye kabanir sa ma tomwatar to bise rane desar nre kabanir sa ma tomwatar to bise ma rose desar. Fali farlan sir rose e keta to ranglerap a na Ratu sounlury ma to bise ma rsampayang na Ratu Ni Das Silai. Mpa mangsompe ka nloik snyompe la naflerap sir betno bise ma rsampayang na Ratu Ni Das Silai.
Ratu Anaky (Anak Allah) Ratu Anaky ye ngar walyete ber Yesus. Iane feti Yesus ye Ratu to anaky katutuan ber I. Yesus neluk tomwate to nlarat tomwatar nir mpempeang nempa nalyole Ratu Smwangtany (Lukas 1:35; Roma 1:1-4). Mpa rtar I a na Ratu Anaky manglerap (Lukas 1:35). Sir rtar Yesus feti Ratu Anaky fali I nma nof Ratu (Yohanes 8:42). Ma fali Ratu nmpeang ma namtoran narwayan Anaky Yesus ninr Ray Silai ne, nema safe-safe monuk ma ramin I a ne ramin Anaky a nbal (Kolose 1:19; 2:9; Ibrani 1:3). Ma Ratu koko I a nfalak a nbal feti Yesus ne Anaky (Matius 3:17; 17:5).Noak ma Ratu nfalak feti Yesus ye Anaky iane farlan Ratu (Yohanes 5:18). Yesus ye Ratu ma neluk tomwate ma nma saryamprene ma nmorip nor tomwatar kit. (Yohanes 1:14). Kit talele feti Yesus ntebus kit nof ninr salar lo mpa kit teluk Ratu angkir a nbal (Yohanes 1:12-13). Mpa Yesus ye neluk keyai ber tomwatar monuk ma ralele Ratu (Roma 8:29; Ibrani 1:6) (Kis. 9:20; 1 Timotius 3:16).
Ratu naftutu Ni dalam ngamone (Anugerah; kasih karunia) Ratu nfatutu Ni dalam ngamone na Ibrani liriny e nfalak feti Khen ma Yunani liriny e nfalak feti Kharis. Na kitap Yoyoding Wangim nfalak feti Ratu nfil tomwat Israelar nir empnir nusnir fali Ni dalam ngamone ber sir. Ni botuan e to uban ber tomwate fen lese nbal ma nlangun safe ma Ratu nal ber i nempa Ratu Ni dalam ngamone mpa nal motak ber i (Kejadian 6:7; Keluaran 33:17; Bilangan 6:25). Ratu nfatutu Ni dalam ngamone ber tomwatar nof ma nlure nir salar ma nfair sir. Noak ma Paulus ma Petrus rarengi nir surtar ber soranyar biase rpaki ngribatnir ye. Noak ma rsampayang ber soranyar ma ralele Yesus sir rpaki ngribatnir ye nbal. Sir ralele feti Ratu nfatutu Ni dalam ngamone ber soranyar a ne.
Ratu Ni befak; Ain ma Ratu namin (Kemah Suci) Noak ma Ratu Ni Das Silai to namin a fuky, tomwat Israelar rsampayang ma rloik nir a snyompar na Ratu Ni befak. (Msyalan gambar na Ibrani 8:5).Noak ma tomwat Israelar ramin ain letkape biase ma ronr befak a ne far mpenempen motak. Sir rose befak a ne rlarat safe ma Ratu nfalak ber Musa na bubuar Sinai (Keluaran 24:12; 25:8-9; 40; Ibrani 8:5). Befak a ne sir rose rof binatang kulit ma rose fakar a rbebar. Fakar a ne laswan meter buty fat resin lim ma labryan meter buty du resin du (Keluaran 26:1-27; 27:9-19). Na befak a ne dalam e sir rsak a rpan du iane Ain Lelerap ma Ain ma Nlerap Desar (Keluaran 26:33-34). Na Ain Lelerap a ne mangsompe biase nti dalam ma nafmpwane ni karyae. Ma na Ain ma Nlerap Desar a ne lan Mangsomp Silai ma bise nti dalam. I nti ain a ne lan lain lese na ngarak dalam. Noak ma nti dalam e ka nonr binatang darnir ma neluk snyompe ber Ratu la nkes tomwat Israelar nir salar (Ibrani 9:1-7). (Msyalan Tomwat Yahudyar nir ler silai puase).Befak a ne ain ma Ratu ma tomwat Israelar ratungan. Mpa befak a ne nfatutu feti Ratu namin nor sir. Yesus Ni manglartar ral befak a ne ma rfalyole na Yesus ber tomwatar ma ralele I. Sir rfalak feti noak ma Yesus nma saryamprene iane feleles farlan ma Ratu namin nor Ni tomwatar lo (Matius 1:23; Yohanes 1:14; 14:6-11; Ibrani 9:11-15).
Ratu Ni faret ain; Ratu Ni farete dalam; Ratu neluk Rai ma nfarete tomwatar; Ratu nfarete neluk Rai; Ratu nfarete saryamprene; Ain ma Ratu nfarete (Kerajaan Allah; Kerajaan Surga) Ratu neluk Rai ma nfarete tomwatar na surga ma saryamprene. Yesus biase npaki ngribatnir ye la naftutu Ibar Ngamone nof Ratu ber tomwatar. Ngribatnir ye isiny feti Ratu ye neluk Rai ma nfarete na surga ma saryamprene, ma Ni tomwatar a ne iane sir ma ralele I. Mpa noak ma Yesus nma saryamprene iane feti Ratu neluk Rai ma nfarete na saryamprene. Yesus nal tnyanuk pupular yadin la nfalyole na Ratu neluk Rai ma nfarete tomwatar. I nose farane nema sir rkaul ral feti noak ma Ratu nfarete neluk Rai iane keta farpe. (Matius 13:1-52; 20:1-16; Markus 4:26-34; Lukas 13:18-21).Noak ma Yesus namin saryamprene I nose ngrimpasalnar yadin la nfatutu feti Ratu neluk Rai ma nfarete tomwatar (Matius 12:28; Lukas 17:21) (Msyalan Ngrimpasalan). Noak ma Yesus nma nbali saryamprene betno Ratu neluk Rai ma nfarete fen botuan (Matius 24:30-31; Wahyu 19:11-16). Noak ma Ratu neluk Rai ma nfarete tomwatar nir momorip, keta enu tnyame to ubany ma ngriar na fasawe to ubany a nbal. Nempa ma ubany a ne kabanir ma farye: ka tmorip a tlarat Ratu Ni mpempeang, tmorip e tangamon tor tomwatar, ma ka dalminrar rsenang resi fali Ratu Smwangtany nkarya na dalminrar (Roma 14:17; 1 Korintus 6:9-11).
Ratu Smwangtany (Roh Kudus) Ratu nose langit ma saryamprene ma nal sanawe ber tomwatar nalyole Smwangtany ma Ni ngribatnir (Kejadian 1:2; 2:7; Mazmur 33:6; 104:24). Ratu Smwangtany nkarya na tomwatar ma nfil sir a ne far: mangtetkar, rayar ma nabyar. Na kitap Yoyoding Beberi biase rfalak feti, Ratu Smwangtany, Yesus Smwangtany (Kis. 16:7) nre Ratu Anak Smwangtany (Galatia 4:6). Smwangtany a ne ma nose Ratu Ni mpempeang na saryamprene. I nafkoran ma naftesi tomwatar dalmir, ntulung sir a na nir momorip, ma nkarya na tomwatar dalmir nema rtate nir salar ma Ratu nfair sir (Yohanes 14:16). I nose ma Ratu Ni Ngribatnir a ne nsor monuk saryamprene (Kis. 1:8). I neluk mangtungan ma nkarya na tomwatar ma ralele Ratu dalmir ma nafbotin feti sir reluk Ratu angkir (Roma. 8:15-16).
Ratu Ni Das Silai (Bait Allah; Bait Suci) Ratu Ni Das silai ye ain ma rsampayang na Yerusalem. Rai Salomo ma nafdiri Ratu Ni Das Silai ne, nempa suldadwar ma rof Babel rsose Ratu Ni Das Silai ne na ngarak raty lim buty wal resin nem noak ma to ramtoranbabe Yesus a fuky (tahun 586 SM). Noak ma tomwat Israelar rbali sir far Yerusalem, Zerubabel nrure sir ma rafdiri rbali Ratu Ni Das Silai ne fafa ngarak raty lim buti resin lim noak ma to ramtoranbabe Yesus a fuky (tahun 515 SM). Na are Yesus e tomwat Yahudyar rof monuk mpenempen biase rafburat sir a na Ratu Ni Das Silai na Yerusalem ma rose nir ler silayar, ma Yesus biase nti iano nbal. Na iano I nafwibar Ibar Ngamone ber tomwatar (Lukas 19:47; Yohanes 7:14). I biase nabali ngengentar nor tomwat Farisyar (Lukas 2:41-52). I natian tomwatar ma rafenr kabain ma tomwatar ma rtukar dotyar (Yoh. 2:13-17). I natungan nor tomwatar na iane nbal ma nafngamone sir (Yohanes 5:14).Tomwat Kristenar ma luryain e ralele Yesus a ne biase rsampayang na Ratu Ni Das Silai nbal, nempa nti a nti e rakes sir ror tomwat Yahudyar. Na ngarak buty itw noak ma to ramtoranbabe Yesus a fuky e (tahun 70 SM) kaisar Titus nor suldadwar rof Romawi ma rsose Ratu Ni Das Silai ne. Ratu Ni Das Silai ne ketla feleles nor Ratu Ni befak luryain a ne nempa rose das a ne silai nlengan nof Ni befak a ne.Ratu Ni Das Silai ma ni latyompur monuk e laswan meter raty fat buty fat resin nem (446) ma lapryan e meter raty du buty siw resin nem (296). Sir rsak Das Silai ne rpan fir a ne. Ain ma mangsompar rapu natan ma binatang ma neluk snyompe ber Ratu (Lukas 1:8-10). Ma Ain Lelerap, ma Ain ma nlerap desar ma biase Ratu nafbotin I a na. Ratu Ni Das Silai ne ni latyomprar du. Na latyompur mangtany dalam e biase tomwat Yahudyar rafburat sir a na, ma latyompur mangtany burit e ber tomwatar ma to Yahudi sir (Markus 11:15-17; 1 Raja-raja 6:1-38; 7:13-51).
Ratu Ni ngribatnir; Ibar Ngamone (Firman, Injil) Ratu Ni ngribatnir na Yunani liriny nfalak feti logos. Logos ye isin feti ngribatnir, snyurat, nfalak, ma natanuk. Na kitap Lelerap dalam logos ye nfatutu Yesus ninr Ray Silai, ma nfatutu Ibar Ngamone nbal. Yohanes nfalak feti Yesus ye Ratu Ni ngribatnir (Yohanes 1:1; Wahyu 19:13). Ratu Ni ngribatnir a ne dedesar ma nor Ratu, ma iane Ratu nbal. Ma nof Ni ngribatnir a ne Ratu nose safe-safe monuk (Yohanes 1:2-3; 7). Yohanes nfalak Yesus feti I ye Ratu Ni ngribatnir ma nal momorip ber tomwatar (1 Yohanes 1:1).Tomwatar rfalak feti Ratu Ni ngribatnir a ne Ibar Ngamone na Yesus ninr Ray Silai nbal (Kis. 4:31; 1 Korintus 14:36). Ibar Ngamone ne nfalak na Yesus ninr Ray Silai Ni momorip. Ibar ne nfatutu nbal feti felan farpe ma tomwatar rmorip e ramlonr na Ratu sounlury. Iane feti ka ralele Yesus ninr Ray Silai nema I nlure nir salar ma rmorip dedesar ror Ratu.
Ratu Ni tomwatar; Ratu Ni soranyar (Allah punya orang-orang; Allah punya jemaat) Tomwatar biase rtar tomwat Israelar feti Ratu Ni tomwatar (Lukas 2:32), fali Ratu nfil a nkese sir ma nose Ni yoyoding nor sir. Ma nfalak feti ka rsunat sir ma neluk faniak feti keta ronri safe ma nyoding ber sir a ne. Na kitap Yoyoding Beberi dalam e, Ratu Ni tomwatar a ne nfatutu tomwatar ma ralele Yesus. Sir a ne to feleles ror tomwatar ma to ralele Yesus (1 Korintus 6:1; Wahyu 11:16-18). Ratu nfil tomwatar ma ralele Yesus ma reluk Ni tomwatar, to nof ma rsunat sir nempa nof ma Ratu Smwangtany nkarya na dalmir. Sir a ne dalmir lese ror Yesus lo, ma dedesar ma rose rlarat Ni mpempeang boloka rkoman suse. Sir a ne ma rose kabain botunar na Ratu sounlury, ma to rbalak tomwatar ma rmorip a rlarat saryamprene ni mpempeang (Yohanes 17:6; 13:19). Tomwatar biase rfalak Ratu Ni tomwatar nre Ratu Ni soranyar ber tomwat Kristenar ma ramin nusar sa, contoh farlan Ratu Ni tomwatar na Yerusalem (Kis. 9:13; Roma 15:25-26). Ratu Ni soranyar na kote Lida (Kis. 9:32), Ratu Ni tomwatar na kote Korintus (1 Korintus 1:2; Ibrani 6:10; Yudas 3), Ratu Ni soranyar na kote Kengkrea (Roma 16:1), tomwat lelerpar (2 Tesalonika 1:10). Na kitap Wahyu dalam rfalak feti Ratu Ni tomwatar darnir. Tomwatar rfen sir fali rafwibar ibar na Yesus (Wahyu. 17:6).
Ratwawatar (Berhala) Ratwawatar iane dewayar nre waltwar ma tomwatar rdaun feti Ratu sir safo ni botuan e tate. Sir rdaun feti nir kuase mpa rsatngur ber sir, ralele sir, nre rtak tulung rof sir. Sir rose waltwar a ne felnir mpane, ketnir e far tomwatar, binatngar, kabanir ma ratrump, safe-safe ma ramin langit nre kabain walyetar a nbal (Roma 1:23).Luryain e tomwat Israelar rmorip ror nus walyetar ma rsatngur ber dewayar, mpa Ratu nal farete ma ka kete rose desar waltwar felnir far safe-safe motak a na langit, saryamprene, saryamprene mangtany bab, nre na weye dalam ma kete rsatngur ber sir (Keluaran 20:3-5; Imamat 26:1; Ulangan 5:7-9; 16:21-22). Dewayar nre waltwar a ne to Ratu ma botuan ma to rmorip, fali to ratanuk, to radengar, to rakeban, to rmpan, to rtame nre to bise ma rose safe ma to nangafel ma nayatak (Ulangan 4:28; Yeremia 10:2-5).Tomwatar ketnir a na saryamprene ye to rsatngur ber waltwar nre dewayar, nempa biase sir rtak tulung rof empnir nusnir smwangtir. Sir rose kewakar ma rkete na tenir, sweri, rsafak, ral bat kubrar, ain momolnir, kubrar, nre kabain walyetar a nbal. Nempa na Kitap Lelerap dalam e nfalak feti kabanir monuk a ne to nir kuase sasaf. Ma nir kabain mefansar nre flesar to bise ma diat tomwatar ma ralele ne (Keluaran 23:20; 23).Ratu nose nteri desar kit ma talele I a ne ma tar nre tatanuk tor mangmwatar, ma tak tulung tof sir, nre tak tulung tof tomwatar ma biase ratanuk ror mangmwatar (Imamat 19:31; 20:27; Ulangan 18:10-12; 1 Tawarikh 10:13-14; Yesaya 8:19-20). Tomwatar yadin rdaun feti ratwar a ne ramin langit ma saryamprene. Nempa kit e talele feti Ratu ye lan lese. I ye ma neluk Amninrar ma nose safe-safe monuk, ma kit tmorip ber lan I. Ma ninr Mangnrur Silai ne lan lese, iane Yesus ninr Ray Silai. Ratu nwayat ma ninr Ray Silai nose safe-safe monuk, ma I a nbal ma nose ma tmorip. Yesus ye Ratu ma nmorip (Yohanes 11:25; 14:6; 1 Korintus 15:20; 45).
Ray Silai (Kristus) Ray Silai ye na Yunani liriny isiny feti tomwate ma ryonge ngule na i. Tomwate ne ma rfil i ma nose Ratu Ni karyayar. Ray Silai ye isiny feleles farlan ngrie batin Mesias na Ibrani liriny. Tomwat Yahudyar ral ngrie batin ye ma rtar Rai ma Ratu nyoding I ma nma saryamprene. Rai ne ma Ratu nyoding I ma nma saryamprene (Mazmur. 2:2; 7; 110:1-2; Yesaya 9:5-6; Daniel 9:25; Kisah Rasul 4: 25-27). Nabyar rfalak na kitap Yoyoding Wangim lo feti Rai ma Ratu nyoding I a ne keta ramtoranbabe I a na kote Betlehem, ma I ye rai Daud empuny nusiny (Mikha 5:1-2; Matius 22:41-42). Kabanir monuk ma rarengi ne rafdiat na Yesus. I ye Rai ma Ratu nfil I ma keta nfair tomwatar (Matius 16:16; Markus 8:28-30;14:61-62; Roma 3:1-4; Filipi 3:20; 1 Tesalonika 5:9; 2 Timotius 1:9-10)
Ray Mangtebus (Juruselamat) (Msyalan Yesus ninr Ray Silai)
Roma (Roma) Kote Roma neluk ibu kota ber Roma ni ain farete. Kote ye silai desar ma kote ye namin buburir itw a ne das. Ma kote ye namin lo fafa ngarak rati itw buty lim resin tel noak ma to ramtoranbabe Yesus a fuky (tahun 753 SM). Soranyar ma ralele Yesus ketnir ramin kote ne nbal. Paulus namin kote ne terik ma nmat. Na kote ne sir romat Paulus nempa to rnau i a na sel ma rnau i a na dasar sa motak (Kis. 28:16; 30) (Msyalan Ngribatin luryain na Paulus ni surat ber soranyar na Roma).
Roma ni ain farete (Kerajaan Roma) Kote Roma neluk ibu kota ber Roma ni ain farete. Ain farete ne silai desar, ntabw nof nus Eropa mangtany marmar, Afrika mangtany trangan, Timur Tengah, terik Asia mangtany barat. Noak ma ramtoranbabe Yesus, nus Yudea ye neluk propinsi sa na Roma ni ain farete lo. Tomwat Yahudyar to rmpeang desar mangfaret Roma fali rtean ma rfarete sir. Mangfaret Roma ribut sir a nbal ma rbayar ulbati (Matius 22:17-21). Iane nwayat ma tomwat Yahudyar ralele feti Ray Silai ma Ratu nyoding I a ne, keta nma ma nalin sir nof mangfaret Roma (Kis. 1:6)
Rloik snyompar (Mempersembahkan korban) Tomwat Yahudyar rloik snyompar ma rdangin Ratu ma ralang I. Sir rose farane nbal nema Ratu nkes kalin nir salar ma bise ma rangamon a rbali ror I (Keluaran 29:38-45; Imamat 1:1-7). Binatngar ma reluk snyompe ne felnir mpane far domba, mpimpi, sapi nre manik merpati. Nempa kabanir monuk a ne raflerap lan teninrar burit, ma to bise ma raflerap dalminrar rof salar. Iane nwayat ma Yesus ninr Ray Silai nmat a na katutun sangwalu farlan snyompe ma nangafel desar ber Ratu. Ma darany a ne la ntebus ninr salar, ma naflerap dalminrar nof kabanir ma to ubnir sasaf, ma nose ma tate ninr adat yatkar (Roma 8:34; Ibrani 9:13-14). Iane nwayat ma kit ma talele Ratu ka dedesar ma tdangin I, iane feleles farlan kit tloik ninr snyompe ber I (Ibrani 13:15). Ma ka tal monuk ninr momorip ber Ratu, iane feleles farlan ninr snyompe ma nmorip ma tal ber Ratu la tafsenange dalamy (Roma 12:1-2).
Rsaup limnir (Penumpangan tangan) Rsaup limnir na upacara agame Yahudi e nfatutu feti ral berkat ber tomwate ma rsaup limir na i a ne. Na Kitap Lelerap dalam to nfalak feti rsaup limnir felan farpe. Noak ma Yakub nberkat empuny nusiny i nau limnir a na ulnir (Kejadian 48:14;17). Tomwatar rsaup limnir la rafngamone mangafansar a nbal (Matius 9:18;25; Lukas 4:40; Kisah Rasul 9:12;17-18) Tomwatar rsaup limnir a nbal ber tomwatar ma rose Ratu Ni karyayar (Imamat 8:10; Kisah Rasul 6:6, 8:17; 1 Timotius 4:14, 5:22; 2 Timotius 1:6)
Rtate nir salar (Bertobat; menyesal) Rtate nir salar na Yunani liriny nfalak feti Metanoia, ma isiny feti ‘rfule rbali.’ Iane feti ka rafbweberi dalmir ma nir andanwar ma rfatutu na nir wewelmpampane. Rtate nir salar iane feti ryebas nir adat yatkar ma nir andaun yatkar ma rbali sir ber Ratu. To lan iane nempa nlengan e ral monuk nir momorip ber Ratu ma dedesar ma rose rlarat Ni mpempeang.
S
Sale (Dosa) Sale ne iane feti tomwatar to rose rlarat Ratu Ni faretar. Na Kitap Lelerap dalam nfalak feti to tomwate fen lese ma to ni sal (Roma 3:22-24) lan Yesus ma to Ni sal (2 Korintus 5:21; 1 Petrus 2:22). Iane nwayat ma lan Yesus ma bise ma ntebus tomwatar rof nir salar.
Samaria; tomwat Samaria (Samaria; orang Samaria) Samaria ye nusar sa ma namin nus Israel mangtany trangan. Tomwat Samariar a ne nusar sa nof Israelar nir nuse buti resin du a ne. Luryain a ne Israel ni ain farete namsos a nmpan du, iane ain farete mangtany trangan ma ain farete mangtany marmar. Ain farete mangtany trangan a ne tomwatar rtar feti tomwat Samariar, ma mangtany marmar e rtar sir feti tomwat Yehudar.Tomwat Samariar ye rafsau bolar ror nus walyetar nwayat ma tomwat Yahudyar to releng sir ma rfalak sir feti to tomwat Israel sir. Ma tomwat Yahudyar to ratbwarin desar ror tomwat Samariar fali iane momolin ber sir mpa to raoli mpane sir. Ma boloka nus Samaria ne sesedin nempa tomwat Yahudyar to rpan desar rof iane. Yesus nor Ni manglartar to rose farane. Sir rpan ralyole rof a ne ma rafwibar Ibar Ngamone na iane (Yohanes 4:4-42).Noak ma Yesus naftutu Ni anftutwar, I nfalak ngriar yadin na tomwat Yahudyar ma Samariar. I naftutu tomwatar ma ka rkamis tomwatar walyetar farlan ma rkamis sir a rbali (Lukas 10:25-37). I nfalak a nbal ma ka dedesar rose terima kasi ber Ratu (Lukas 17:11-19).Ma noak ma Yesus nmat e Ni manglartar rakes rasam sir ma rti rafwibar Ibar Ngamone na mpenempen ma na Samaria nbal. Iane nwayat ma tomwat Samariar yadin ma ralele Ratu, ma rtak ma radiris sir, ma rfen ber Ratu Smwangtany (Kis. 8:4-25).
Saryamprene (Dunia) Saryamprene na Kitap Lelerap dalam e to lan langit ma saryamprene ma Ratu nose (Kejadian 1; Yoh. 1:3). Saryamprene na Kitap Lelerap dalam isiny feti tomwatar (Yohanes 3:16; 16:8) ma tomwatar ma to ralele Ratu (Yohanes 14:17; Roma 12:2). Saryamprene ye isiny feti kabain yatkar monuk a nbal (1 Yohanes 5:5) nre safe-safe motak ma Ratu to nmpeang (1 Yohanes 2:15, 4:5; Filipi 3:19).
Shalom (Shalom) (Msyalan Maline )
Silas (Silas) Silas ye ngarar sa ma na Yunani liriny e nfalak feti Silas ma na Latin liriny e Silwanus. Silas ye nof dasdalam Yahudi nbal feleles farlan Paulus. I ye tomwat Roma i ma namin kote Yerusalem. Silas ye Ratu Ni nabyar sa i, ma soranyar ma ralele Yesus na iane ralang resi i. Ratu nsiduk i far kote Anthiokia ma nor Paulus ma rafwibar Ibar Ngamone na Yesus (Kis. 15:22). Paulus nfil i ma nafwibar Ibar Ngamone na kote Derbe, Listra, Filipi, Tesalonika, ma kote walyetar a nbal (Kis. 16-17). Silas radu Paulus ma rarengi surat ber soranyar na kote Tesalonika (1 Tesalonika 1:1, 3:1; 2 Tesalonika 1:1). Lama narengi surat a ne i ntulung Petrus ma narengi Petrus ni surat pertama (1 Petrus 5:12).
Simon (Simon) Na Kitap Yoyoding Beberi e tomwatar fir a ne ngarnir Simon:
1. Simon ye tomwatar sa nof Yesus Ni manglartar buti resin du a ne. Ma Yesus biase ntar i feti Kefas nre Petrus, ma isiny feti bati (Matius16:18; Yohanes 1:42). Luryain e Simon radu wainy Andreas ye nir karyae e rlui nir fuat ma ntey inar. Ma amnir e ngarany Yohanes, ma biase tomwatar rtar a nbal feti Yunus (Matius 16:18; Yohanes 1:42). Sir rof kote Betsaida (Matius 10:2; Markus 1:16-18; Lukas 5:5-11; Yohanes 1:42, 44). Simon Petrus ye ma narengi Petrus ni surat pertama ma ni surat kedua (Msyalan Ngribatin luryain na surtar du a ne).
2. Simon ye tomwatar sa ma nof Yesus Ni manglartar buti resin du a ne ma biase rtar i feti Simon tomwat Zelot (Matius 10:46) (Msyalan Zelot).
3. Simon ye Maria radu Yusuf angkir. Ma i ye Yesus wainy (Matius 13:55; Markus 6:3).
4. Simon ye Yudas Iskariot amany. Simon ye nof pnu Kariot, mpa rtar i feti Simon Iskariot (Yohanes 6:71).
5. Simon ye tomwat Farisyar sa i ma namin pnu Betania. I ye ma luryain e maninik mpaul diat i (Matius 26:6; Markus 14:3; Lukas 7:36).
6. Simon ye ma suldadw Romar ribut i ma nabare Yesus Ni katutun sangwalu. I nof kote Kirene mpa rtar i feti Simon nof Kirene. Kirene ye kotayar sa ma lere ye namin Libia. I anaky ber Aleksander ma Rufus (Markus 15:21; Lukas 23:26).
8. Simon ye namin kote Yope ma ni karyae e nose kabanir nof binatang kultir (Kis. 9:43).
Smwangat yatak; smwangat yatkar (Roh jahat, setan) Smwangat yatak ye to feti mangmwatar smwangtir (Wahyu 12:7-9). Sir a ne malaektar ma rbangal Ratu. Ratu nyebas sir nof surga far saryamprene ror nir uluny. Sir bise ma rsung tomwatar, rose ma rafanas, rfukat ma rmat ma rose kabanir yadin a nbal. Smwangat yatkar ye rose rlarat nir uluny ni mpempeang. Yesus Ni kuase silai nlengan nof smwangat yatak (Roma 8:38-39; Efesus 1:21; Kolose 2:15; 1 Petrus 3:22). Yesus nor Ni mangsidkwar nir kuase ma ratian smwangat yatkar ma rsung tomwatar sir a ne (Matius 8:28-32; 12:28; Lukas 10:17; Kisah Rasul 8:7; 10:38: 13:8-11; 16:18; 19:12). (Msyalan Smwangat yatkar nir ulun).
Smwangat yatkar nir ulun (Iblis) Smwangat yatkar ye yadin nempa nir ulun e lan lese. I ye ma nfarete smwangat yatkar monuk (Msyalan Smwangat yatak). Luryain e i neluk Ratu Ni malaekat, nempa nafdas i ma nmpeang desar ma ralang i, ma nareke ma ni kuase feleles farlan Ratu, mpa Ratu nyebas i nor malaektar ketnir ma rlarat i a ne far saryamprene (Yesaya 14:12-15; Yehezkiel 28:12b-17; Lukas 10:18; Wahyu 12:7-9). Smwangat yatkar nir ulun ye na Yunani liriny e ngarnir fir a ne:
1. Diabolos ma isiny feti ‘mangsoi’ nre ‘manglepusuk,’ fali i ye nmpeang lan ma nsoi Ratu Ni tomwatar na Ratu sounlury (Ayub 1:6-12; Wahyu 12:9-10).
2. Satanas ma isiny feti musu (Wahyu 20:2). I ye ma nfule Adam ma Eva ma rose sale (Kejadian 3; 2 Korintus 11:3), iane nwayat ma tomwatar monuk rakes sir ror Ratu (Ayub 2:1-7; Roma 8:2; 1 Yohanes 5:16). Tomwat Yahudyar rtar i a nbal feti Beelzebul nre Belial (Matius 12:24; Lukas 11:15). Na kitap Wahyu tomwatar rtar smwangat yatkar nir ulun feti naga ma kas makene (Wahyu 12; 20:2). Yesus nfalak feti smwangat yatkar nir ulun a ne nof luryain e i nafen. Ma tomwatar monuk ma rlepusuk a ne amnir ber i. I to lain sa ma nfalak kabain botunar, fali to nmpeang kabain botunar. Ma i nfalak lan kabain lepuskwar fali ni adat farane lo. Ma nlepusuk rut ma kabain lepuskwar monuk a ne rma rof i (Yohanes 8:44). Mpa ise ma nose sale dedesar e, i neluk smwangat yatkar nir ulun anaky (1 Yohanes 3:8). Smwangat yatkar nir ulun a ne iane ninr musu ma dedesar ma nose ma tfufw far sale dalam. Ma rfalak feti smwangat yatkar nir ulun a ne farlan singa nbal ma npor ma nmpan a nlole ma nanriak tomwatar ma ntelan sir (1 Petrus. 5:8-9). Ma noak ma Yesus nma nbali saryamprene keta Ratu nukun smwangat yatkar nir ulun nor ni malaektar. Ma keta ryebas sir far au ma nfolur dedesar iane ain ber smwangat yatkar (Matius 25:41; Wahyu 20:10).
Snyompe ain (Altar; Mezbah) Snyompe ain ye na Ibrani liriny e nfalak feti mezbah, ma isiny feti ‘Ain ma rloik snyompar.’ Ngribatin mezbah ye nof Ibrani liriny zabah ma isiny feti, ‘rfen binatang.’ Mpa snyompe ain a ne ain ber tomwat Israelar nir mangsompar ma rloik snyompar ber Ratu. Sir rose farane nema Ratu nkes kalin tomwat Israelar rof nir salar. Tomwatar rose snyompe ain a ne rof ompak (Keluaran 20:24), ma ketnir e rose rof bati (Ulangan 27:5-7). Na Ratu Ni befak ma Ratu Ni Das Silai e snyomp anir du a ramin:
1. Snyompe ain ma namin Ratu Ni Das Silai ni latyompur mangtany dalam. Ain a ne ma biase rapu binatang ma rloik ber Ratu (Msyalan Snyompe ma rloik ber Ratu). Snyompe ain a ne rose rof katutun akasia ma racat ror tembaga. Ain a ne feleles farlan kotak silayar sa. Laswan ma labryan e fafa 2,6 meter ma dasin e fafa 1,6 meter (Keluaran 27:1-8; 1Kor. 9:13).
2. Snyompe ain ma namin Ain Lelerap. Mangsompe biase napu natan ber Ratu na ain a ne (Lukas 1:8-10). Ain a ne rose rof katutun akasia ma racat ror mase. Ain a ne feleles farlan mede. Laswan ma labryan e fafa 0,5 meter ma dasin e fafa 1 meter (Keluaran 30:1-10).
Sunat (Sunat) Sunat ye tomwat Yahudyar nir agame ni yayatrwar ma biase rose ber kanak merwanar noak ma nir lerar wal (Kejadian 17:12-13; Lukas 1:59, 2:21). Sir rsunat sir nema neluk faniak feti Ratu angkir ber sir ma nir kuase ma rlangun safe ma Ratu nyoding ber sir (Kis. 7:8). Iane nwayat ma biase rtar tomwatar ma rof nus walyetar feti tomwatar ma to rsunat sir (Efesus 2:11).Na kitap Yoyoding Beberi tomwatar ma to Yahudi sir ma ralele Yesus ne to rfalak ma ka rsunat sir. Sunat ma uban ber tomwatar ma ralele Yesus ninr Ray Silai ne iane sunat na dalmir ma to rsunat tenir. Sunat na dalmir a ne isiny feti rtate nir momorip wangim, ma Ratu Smwangtany nkarya na dalmir ma nafbweberi nir momorip, ma iane sunat ma botuan (Roma 2:20-29; 1 Korintus 7:19; Galatia 6:15; Kolose 2:11).Ma Paulus nfalak feti kit dalminrar lese tor Yesus ninr Ray Silai lo, mpa boloka rsunat kit nre to rsunat kit e to uban, lan ye ma uban iane feti talele Yesus ninr Ray Silai ma takamis kit. Mpa farlan tomwatar rfalak feti ka rsunat sir betno Ratu nafdiat sir iane feti keta safe ma Yesus ninr Ray Silai nose na katutun sangwalu ne to uban ber sir (Galatia 5:2-6).
Surga; ain ma Ratu namin (Surga, tempat Allah tinggal) Surga ne ain ma Ratu namin (Kejadian 28:17; Mazmur 33:13; Yesaya 66:1; Roma 1:18; Kolose 4:1). Surga ye ain ma Ratu nfarete (Matius 25:1). Na surga ne malaektar yadin desar numur kabanir fat ma rmorip farlan binatngar, ma mangfaretar buty du resin fat a nbal (Markus 13:32; Lukas 22;43; Wahyu 5:11).Na Kitap Lelerap dalam nfalak feti Yesus nma nof surga. I nma saryamprene ma neluk tomwate ma ntebus ninr salar fali I nkamis resi kit (Yohanes 3:16). Noak ma Yesus nmat ma nmorip a nbali, I nfangat far surga (Markus 16:19; Lukas 24:51). Yesus nbalun far surga ma nasusan ain ma ber kit (Yohanes 14:2). Keta ni tewat e kit ma talele Yesus ye, Ratu nfair kit ma taktem mangmwatar ma rmorip a rbali ne tkakal Yesus ninr Mangnrure na langit ma tmorip tor I dedesar (1 Tesalonika 4:16-17). Yesus nose farane nema I namin mpene ne kit tamin iane nbal (Yohanes 14:3; 2 Korintus 4:17; 5:1-5; Efesus 2:6).Na surga ne kewas ma katutnwar ma ral momorip a ne ramin. Katutnwar a ne rabu ngarak dalam e lain buti resin du, ma na bulan dalam e nabu lain lese (Wahyu 22:2). Na surga keta tomwatar to rtasing ma ralol, ma keta tomwatar to dalmir suse lo (Wahyu 21:4)
T
Tesalonika (Tesalonika) (Msyalan Ngribatin luryain na Paulus ni surat pertama ma kedua ber soranyar na Tesalonika)
Tetetkar ma luryain e Ratu nal ber Musa; Musa ni faretar (Hukum Taurat) Tetetkar ma luryain e Ratu nal ber Musa na Ibrani liriny nfalak feti Torah. Torah ye isiny feti yayatur nre tetetak. Noak ma tomwat Israelar rbie rof Mesir, Ratu nose Ni yoyoding nor sir feti sir reluk Ni tomwatar. Iane nwayat ma ka rose tetetkar ma Ratu nal ber sir nalyole Musa na bubuar Sinai. Tetetkar ma Ratu nal ber Musa ne ramin monuk Ratu Ni farete buti betno rarengi na tetetak walyetar a nbal nema tomwatar rafai ma rose rlarat. Musa narengi tetetkar a ne na kitpar lim baluan na kitap Yoyoding Wangim a ne Kejadian, Keluaran, Imamat, Bilangan ma Ulangan (1 Tawarikh, Kejadian, Kisah Rasul 5:34; 24:6; 28:23; Filipi 3:5-9; 1 Timotius 1:8-11).
Titus (Titus) (Msyalan Ngribatin luryain na Paulus ni surat ber Titus).
Tnyanuk pupule (Perumpamaan) Tnyanuk pupule ye ansarwar nre contoh na tomwatar nir momorip lerar ma biase Yesus nal ma naftutu tomwatar. I nal ansarwar a ne la nfalyole ber tomwatar feti felan farpe ma Ratu neluk Rai ma nfarete tomwatar. Na kitap Yoyoding Beberi Yesus nal tnyanuk pupule buty fat resin wal la naftutu tomwatar. Contoh farlan tnyanuk pupule na tomwate ma nyefar fini (Matius 13:1-23). Tnyanuk pupule na tomwate ma nkarya na let anggur (Matius 20:1-6). Ma tnyanuk pupule na matbole nkolat matbole (Lukas 6:39), tnyanuk pupule na domba ma nlai (Lukas 15:1), tnyanuk pupule na kanak ma nlai (Lukas 15:10) ma lolone yadin a nbal.
Tomwat Romar (Orang Roma) Tomwatar ma rof nus walyetar nre tomwatar ma to rof dasdalam Roma, sir bise ma reluk tomwat Romar farlan mangfaret Romar rfair sir. Mangfaret Roma keta rfair sir farlan rose kabain ngamonar ber mangfaretar a ne. Sir bise ma reluk tomwat Romar a nbal farlan rbayar doit yadin ber mangfaret Roma (Kis. 22:28a). Ene ame ma reluk tomwat Romar, sir bise ma ral nir kuase ne ber angkir ma reluk tomwat Romar nbal (Kis. 22:28b). Tomwate ma neluk tomwat Roma to bise ma raus a rbabal sir farlan to rsidang nir ngrie fuky (Kis. 22:25-29) ma nlengan e to bise ma ral tetetak mamate ber sir. Ma farlan sir rase feti safe ma tomwatar rfalak la rsoi sir a na nir ngri e ne to botuan, sir bise ma rtak ma raloran nir ngrie ne ber Kaisar (Kis. 25:10-12).
Tomwat Yahudyar (Orang-orang Yahudi) Yahudi ye na Ibrani liriny nfalak feti Yehuda. Yehuda ye Yakub angkir sa (Kejadian 29:35, 35:23, 49:10). Luryain e Israelar ni ain farete namsos a mpan du, iane Israel mangtany trangan ma Israel mangtany marmar. Israel mangtany trangan a ne rtar feti Israel ni ain farete, ma Israel mangtany marmar rtar feti Yehuda ni ain farete. Noak ma Yehuda ni ain farete raktem Babel ni ain farete raprang e Babel ni ain farete nafufu Yehuda ni ain farete. Iane nwayat ma romat tomwat Yehudar yadin na nus Babel. Ma noak ma empnir nusnir rbali sir e, yadin rof sir a ne ma rof Yehuda ni ain farete. Noak a ne sir rtar tomwat Israelar monuk a ne feti tomwat Yahudyar boloka rof trangan nre marmar (Ezra 6:7; Nehemia 6:6; Ester 2:5-6, 3:6, 10; Yeremia 44:1; Daniel 3:8).Ma na are Yesus e tomwatar ral ngribatin Yahudi, Ibrani, nre Israel la rfatutu tomwat Yahudyar fali ngribatnir a ne isiny feleles motak. Iane nema tomwatar bise ma rafai feti impe ma Yahudi ma to Yahudi (Matius 2:2; Yohanes 1:19; Kisah Rasul 2:5; Roma 1:16, 2:28-29, 11:1; 1 Korintus 9:20; 2 Korintus 11:22; Galatia 2:14; Filipi 3:5). Noak a ne sir rafngare nuse ma tomwat Yahudyar ramin a ne feti nus Yudea.Na are Yesus e, Yudea ne propinsi sa na Roma ni ain farete. Na Kitap Lelerap dalam nfalak feti Ratu nfil tomwat Yahudyar lo ma reluk Ni tomwatar. Ratu nose farane nema nusar monuk na saryamprene ronri Ni berkat a nbal nalyole tomwat Yahudyar. Ratu nose Ni yoyoding nor tomwat Yahudyar ma nal Ni Ngribatnir ber sir (Roma 3:1-2). Ramtoranbabe Yesus nof dasdalam Yahudi (Roma 1:3). Boloka Yesus ye tomwat Yahudi I, nempa I nma saryamprene ma nfair tomwat Yahudyar, ma tomwatar ma to Yahudi sir a nbal (Yohanes 3:16).
Tomwate Anaky (Anak Manusia) Tomwate Anaky ye iane Yesus. Yesus nal ngare ne la ntar a nbali I. Ngare ye namin Daniel ni kitap dalam. Ma kitap a ne nfalak na Tomwatar sa ma Ratu nal kuase ber I ma keta tomwatar monuk rsatngur ber I. Ma keta I neluk Rai ma nfarete tomwatar monuk ma rof nusar mpane, liliryar mpane ma das matnir mpane (Daniel 7:13-14). Safe ma Ratu nfatutu ber Daniel a ne iane nfatutu na Yesus. Noak ma Yesus nma saryamprene ma neluk Tomwate Anaky e, iane nfatutu feti I nma nof Ratu, ma nma ma ntebus tomwatar monuk nof nir salar (Markus 10:45). Yesus nal ngare ye la nfatutu feti noak ma I nma saryamprene ma neluk tomwate e to ain ma namin (Matius 8:20). I nfalak a nbal feti keta I nabare susar yadin (Markus 8:31). Ma keta I nmorip a nbali nof mangmwatar (Matius 17:9). Ma keta I nma nbali saryamprene ma ntetak tomwatar monuk nir ngriar (Matius 24:30; 25:31-46; Markus 13:26; Lukas 21:27).
Tomwat sa ma nbangal Yesus ninr Ray Silai (Antikristus) Antikristus ye iane tomwatar sa ma nbangal Yesus ninr Ray Silai noak ma saryamprene ketla namsos. I nose felan farlan Ratu, ma nafdas i nof safe-safe monuk ma Ratu nose. I nfalak feti ratu i ma nmpeang ma tomwatar monuk rsatngur ber i (2 Tesalonika 2:4). Tomwate ye smwangat yatkar nir uluny tate, nempa nal smwangat yatkar nir uluny ni kuase, ma nose fanikar ma kabain mpasalnar la nfule tomwatar (2 Tesalonika 2:9). Smwangat ma nbangal Ray Silai ne nkuase tomwatar ketnir nwayat ma to ryoding feti Yesus nma saryamprene ma neluk tomwate (1 Yohanes 4:2-3; 2 Yohanes 7). Antikristus ye bise tomwate lese ma tomwatar ketnir a nbal. Tomwate ma neluk antikristus na are Yesus e contoh far Kaisar Roma, Kaisar Nero ma Yudas Iskariot.
Tomwatar rof faburat Saduki; tomwat Sadukyar (Orang-orang dari golongan Saduki; orang-orang Saduki) Saduki ye iane faburat sa nof agame Yahudi. Sir to yadin sir nempa nir kuase na agame Yahudi. Nof sir a ne ketnir reluk Yahudyar nir mangsompar. Ma sir to ralele feti mangmwatar bise ma rmorip a rbali (Lukas 20:27; Kisah Rasul 23:8). Sir to ralele nbal feti malaektar ma smwangtar a ramin. Sir to ralele Yesus Ni mangsidkwar nir anftutwar. Ma ralele lan tetetkar ma luryain e Ratu nal ber Musa ma rarengi na kitpar lim baluan na Kitap Yoyoding Wangim a ne (Markus 12:18-27; Kisah Rasul 4:1)
Tomwat Farisi; tomwatar ma rof faburat Farisi (Orang Farisi; orang-orang dari golongan Farisi) Farisi ye faburat sa ma uban na agame Yahudi. Sir ramkoran ma romat tetetkar ma Ratu nal ber Musa. Iane farlan ma ramtoran Musa ni kadere, nempa rtafal yayatur walyetar na tetetkar ma Ratu nal ber Musa ne rlarat nir andanwar motak (Matius 23:4; Markus 7:5). Sir raftutu tomwatar ma rmorip e ka nir adat nangamon, kete ramnang, kete ralalin, ma ka rloik sepersepuluh nof nir karya dalmir monuk (Lukas 18:11). Ma sir ralele feti mangmwatar keta rmorip a rbali (Kis. 23:6;8; 24:15). Tomwat Farisyar ye to rmpeang Yesus fali Yesus Ni anftutwar a ne to nordeng nor tomwat Yahudyar nir adat, safo adat a ne ma koko sir a rtafal (Matius 12:9-14; 15:1-20; Markus 7:1-3). Noak ma Paulus to nalele Yesus a fuky e, i ye tomwatar sa nof faburat Farisi (Kis. 26:5).
Tomwat Lewi; Lewi (Orang Lewi; Lewi) Lewi ye tomwatar sa nof Yakub angkir buti resin du a ne. Lewi enany ber Lea (Kejadian 29:31-34). Lewi ni dasdalam a ne nusar sa nof tomwat Israelar nir nuse buti resin du. Sir rfil Lewi ni dasdalam ma rkarya reluk mangsompar la rtulung mangsomp silai Harun nor ni dasdalam na Ratu Ni befak (Ulangan 3:5-13; 4:1-49; 8:15-19). Ngarkar fir a relak betno rkarya na Ratu Ni Das Silai ma rloik snyompe nbal (1 Tawarikh 23:28-32). Nof tomwat Israelar nir nuse buti resin du a ne, nus Lewi ye to nir ompak, nempa noak ma tomwatar rloik nir snyompe sepersepuluh ber Ratu iane neluk nir sewe (Imamat 7:28-34; Ulangan 18:8-32).
Tomwatar ma to Yahudi sir; tomwatar ma to rafai Ratu; tomwat mangum; nus walyetar; to rof dasdalam Yahudi; tomwatar ma to ralele Ratu (Orang bukan Yahudi; orang-orang yang tidak kenal Allah; orang asing; bangsa-bangsa lain; bukan dari keturunan Yahudi; orang-orang yang tidak percaya Allah) Tomwatar ma to Yahudi sir a ne iane tomwatar ma rof nus walyetar. Tomwat Yahudyar rfalak feti sir a ne to reluk Ratu Ni tomwatar, ma rfalak feti sir rarai na Ratu sounlury. Sir rfalak tomwatar ma to Yahudi sir farane fali Ratu to nose yoyoding nor empnir nusnir, ma to rfaniak tenir la rfatutu feti rsunat sir lo. Iane nwayat ma tomwat Yahudyar biase rfalak sir a nbal feti tomwatar ma to rsunat sir (Efesus 2:11).Tomwat Yahudyar rfalak tomwatar ma to Yahudi sir a ne feti sir rsatngur ber dewayar nre waltwar. Nempa nof Kitap Lelerap dalam kit tafai feti tomwatar ma to Yahudi sir a ne bise ma reluk Ratu Ni tomwatar a nbal (Lukas 13:29; Yohanes 10:16; Roma 3:29-30; 9:24-26). Tomwatar ma to Yahudi sir a ne reluk Ratu Ni tomwatar to nof ma rsunat sir nre nof ma rlarat tetetkar ma Ratu nal ber Musa, nempa nof ma ralele Yesus (Roma 2:25-29; Efesus 2:12-22). Ibar a ne ma Paulus ma Petrus rafwibar na mpenempen (Efesus 3:3-9; 1 Timotius 2:4-7).
Tomwatar ma ralele Yesus (Orang-orang yang percaya Allah) Tomwatar biase rtar soranyar na mpenempen feti tomwatar ma ralele Yesus. Sir biase rafburat sir ma rdengar Yesus Ni anftutwar ma rose rlarat. Nof tomwatar ma ralele Yesus ne to tomwate fen lese ma silai i nre marumat i, fali sir monuk a ne Amnir lan lese, ma na Ratu sounlury e sir monuk feleles. Amnir a ne iane Ratu, ma sir monuk a ne reluk angkir. Iane nwayat ma tomwatar ma ralele Yesus ka rakamis sir, ma ka sa nlure sa nir salar. Ma noak ma Paulus nre mangsiduk walyetar rarengi surat ber soranyar na mpenempen biase ma rtar sir feti wangur ma kwamis a kmi. Wangur na ye iane to feti waingw katutunar nempa tomwatar monuk ma ralele Yesus ninr Ray Silai (Yohanes 13:35; Kisah Rasul 14:22; Roma 12:13; 1 Korintus 1:4; Efesus 1:23; 1 Timotius 4:12; 1 Yohanes 4:7; 5:1).
Tuangguru (Guru; Rabi) Tuangguru na Ibrani liriny e rfalak feti Rabi ma isin feti nrue, maken nre tuangguru. Tomwate ma naftutu tomwat walyetar, rtar i feti tuangguru (Markus 9:5). Tuanggurwar ye nir karyae e raftutu tomwatar ma rfalyole Kitap Lelerap isiny. Ma nlengan e tetetkar ma Ratu nal ber Musa ma rarengi na kitpar lim baluan nof kitap Yoyoding Wangim (Matius 23:2).Tuanggurwar ketnir e rof faburat Farisi ma ketnir e rof faburat Saduki. Ma biase rtar sir a nbal ma rtetak ngriar nof tomwatar ma rlangas tetetkar ma Ratu nal ber Musa (Lukas 22:66; 23:10; Kisah Rasul 6:12; 22:30). Noak a ne tuanggur sa ma ngarany a nsor, i a ne ne Gamaliel. Gamaliel ye Paulus ni tuangguru (Kis. 5:34; 22:3). Yesus Ni manglartar rtar I a nbal feti Tuangguru (Matius 26:25; Markus 9:5; Yohanes 9:2; 13:13-14; 20:16).Tomwatar ralang Yesus ma Yohanes ma rtar sir a nbal feti tuangguru (Lukas 3:12; Yoh. 6:25). Tomwatar ma reluk mangfaretar nre mangonbain silayar biase rtar sir feti tuangguru nbal (Matius 23:7; 10:25; Yohanes 1:49; 3:2). Ma tomwat Yahudyar e biase rtar mangaftutu Musa ni faretar feti tuangguru nbal (Lukas 2:46; Matius 23:7; Kisah Rasul 5:34). (Msyalan Tuangguru ma Mangaftutu Musa ni faretar).
W
Walut; waltwar (Patung; patung-patung) (Msyalan Dewa nre Ratwawayat).
Y
Yakobus (Yakobus) Na kitap Yoyoding Beberi tomwatar fir a ne ngarnir Yakobus:
1. Yakobus ye Yohanes wainy ma amnir ber Zebedeus. Ma nir karyae e rtuni fuat (Markus 19:20) Yesus nfil Yakobus ma neluk Ni manglartar sa (Lukas 6:13-16). Lama Yesus nfangat far surga, rai Herodes nluan ni tomwatar ma rfen Yakobus (Kis. 12:1-2).
2. Yakobus ye Yesus wainy (Matius13:55). Lama Yesus nfangat far surga Yakobus neluk mangnrur gereja ber tomwatar ma ralele Yesus na Yerusalem (Kis. 21:17-18; Galatia 1:18-19; 2:6-9). Yakobus ye ma narengi ni surat. (Msyalan Ngribatin luryain a na Yakobus ni surat).
3. Yakobus ye Alfeus anaky. Yesus nfil i ma neluk Ni manglartar sa (Matius 10:1-4; Lukas 6:13-16).
4. Yakobus ye ma biase tomwatar rtar i a nbal feti Yakobus tabweri. I wainy ber Yoses ma enir ber Maria (Markus 15:40). Tomwatar ketnir rfalak feti Yakobus tabweri ne Yakobus Alfeus anaky nempa to kekes ma rafai feti ibar a ne botuan nre tate.
Yerusalem (Yerusalem) Yerusalem ye kote ma uban desar ber tomwat Israelar. Yerusalem ye biase tomwatar rfalak a nbal feti kote Sion. Ma rfalak a nbal feti Sion anak batar, kote Daud, ma kote Lelerap (Yesaya 48:2; Daniel 9:24; Nehemia 11;1). Yerusalem ye kote ma Ray Silai namin (Mazmur 8:42; Matius 5:35). Noak ma Daud ma Salomo reluk rai, Yerusalem ye neluk ibu kota ber Israel ni ain farete. Ma noak ma Israel ni ain farete namsos a nmpan du, Yerusalem ye neluk ibu kota ber Yehuda ni ain farete. Na iano Ratu Ni Das Silai namin. Tomwat Yahudyar rof monuk mpenempen biase ma rti iano ma rose nir ler silai far ler silai Paskah, Pentekosta, ma ler silai kenryape ma rtaup ror donar. (Msyalan Ler silai Paskah, Pentekosta, ma Ler silai kenryape ma rtaup ror donyar). Tomwat Yahudyar ralele feti Ray Silai ma Ratu nyoding I a ne keta nma ma nfarete na kote Yerusalem. Mpa noak ma Yesus nfangat keledai ma nti kote Yerusalem, tomwatar rdaun feti I ye ma tomwatar rdaf I ma keta neluk Rai ma nfarete na Israel, nema bise ma rafufu mangfaret Romar ma rtean sir a ne (Lukas 19:11; 37-38).
Yesus ninr Ray Silai; Ray Mangtebus (Yesus Kristus; Juruselamat) (Msyalan Ray Silai)
Yesus ninr Ray Silai; Ray Silai (Yesus Kristus; Mesias) Kristus na Yunani liriny isiny feti tomwate ma ryonge ngule na i. Tomwate ne ma rfil i ma nose Ratu Ni karyayar. Na Ibrani liriny e Kristus ye feleles farlan Mesias. Tomwat Yahudyar ral ngrie batin ye ma rtar tomwate ma Ratu nyoding I ma nma saryamprene. Tomwate ne ma keta nma saryamprene ma neluk Rai ber tomwat Israelar, ma nalin sir nof nir muswar, ma keta neluk Rai terik ma dedesar (Mazmur 2:2;7 110:1-2; Yesus 9:5-6; Daniel 9:25; Kisah Rasul 4:25-27). Nof luryain e nabyar rfalak na tomwate ye lo na kitap Yoyoding Wangim dalam. Sir rfalak feti Rai ma Ratu nyoding I a ne keta ramtoranbabe I a na kote Betlehem, ma I ye nof ray Daud ni dasdalam (Mikha 5:1-2; Matius 22:41-42). Kabanir monuk ma nabyar rafbotin luryain a ne rafdiat na Yesus. Yesus ye neluk Rai ma nfil I ma nfair tomwatar (Matius 16:16; Markus 8:29-30;14:61-62; Roma 1:3-4; Filipi 3:20; 1 Tesalonika 5:9; 2 Timotius 1:9-10)
Yohanes (Yohanes) Na Kitap Yoyoding Beberi dalam e tomwatar fir a ne ngarnir Yohanes.
1. Yohanes ye wainy ber Yakobus, amnir ber Zebedeus. Radu nir karyae e rtuni fuat (Markus 1:19-20). Yesus nfil i ma neluk Ni manglartar sa (Lukas 6:13-16). Yohanes ye ma narengi ni kitap, ma ni surat pertama, kedua, ma ketiga (Msyalan Ngribatin luryain na kitap Yohanes, ma na ni surat pertama, kedua, ma ketiga). Noak ma namaken, tomwatar romat i ma ryebas i far nus Patmos ma koko i a na namin iane. Ratu Smwangtany nkuase Yohanes ma nfatutu kabanir yadin ber i na nuse ne ma Yesus nluan i ma narengi kitap Wahyu (msyalan ngribatin luryanir na kitap Wahyu).
2. Yohanes mangadiris ye Zakharia ma Elisabet angkir (msyalan Yohanes mangadiris).
3. Yohanes ye ma tomwatar rtar i a nbal feti Markus (Kis. 12:25, 13:5, 13, 15:36-39). Yohanes ye radu Barnabas amnir awayar sir (Kolose 4:10). I ye ma ntulung Paulus ma rafwibar Ibar Ngamone na Yesus (2 Timotius 4:11, Filipi 1:24) I ye Petrus tbwariny a nbal, ma i ye ma narengi Ibar Ngamone nof Markus (msyalan ngribatin luryanir na Kitap Markus).
4. Yohanes ye Simon Petrus ma Andreas amnir, ma rtar i a nbal feti Yunus (Matius 16:17, Yohanes 1:40-42).
Yohanes Mangadiris (Yohanes Pembaptis) Yohanes mangadiris ye Zakharia ma Elisabet angkir (Lukas 1:5). Noak ma Elisabet to nakebansou i a fuky e Ratu nafbotin ber Zakaria nalyole Ni malaekat lo feti Yohanes ni adat ma ni kuase feleles farlan nabi Elia luryain a ne. Yohanes ye keta nose ma tomwat Israelar yadin rbali sir ber Ratu (Lukas 1:11-17). Yohanes ye iane Elia ma tomwat Israelar rdaf i. Ma i nma baluan ma nasusan safe-safe monuk betno Tomwate ma Ratu nyoding I a ne nma (Matius 17:11-13). Yohanes ye ma keta nfalere na ain letkape feti raflerap ma raflyonri dalamtene ber Yesus ninr Ray Silai, ma iane feleles farlan nabi Yesaya ma Maleakhi rfalak (Yesaya 40:3-4; Maleakhi 3:1; 4:5-6; Markus 1:2-3). Yohanes nafwibar ber tomwatar feti ka rtate nir salar ma radiris sir nema Ratu nlure nir salar (Markus 1:4; Lukas 3:3-17). Yohanes nadiris Yesus noak ma I nose ma ntabw Ni karyae (Matius 3:13-15).Yohanes ye feleles farlan Elia ma nfonak rabit melawas ma rose rof unta fuluny ma ni bebebe e rose rof binatang kulit (2 Raja-raja 1:8; Markus 1:6). Herodes nluan tomwatar ma romat Yohanes ma rnau i a na sel. Ne nluan ni tomwatar ma rfen Yohanes fali i ndotar Herodes na ni ngrie ma nafsaw nor wainy sawany Herodias (Markus 6:14-29; Lukas 3:19-20). (Msyalan Elia).
Yudas (Yudas) Na Kitap Yoyoding Beberi dalam e tomwatar fir a ne ngarnir Yudas.
1. Yudas ye tomwatar sa nof Yesus Ni manglarat buti resin du a ne ma nfenri Yesus (Matius 26:14-16, 47-50). Yudas amany ngarany Simon (Yohanes 6:71, 13:21-26). Ma tomwatar rtar i feti Yudas Iskariot, fali i nof kote Kariot na nus Yudea mangtany marmar. I ye Yesus Ni manglartar sa nof manglarat buti resin du a ne (Matius 10:4). Yudas ye Yesus nor Ni manglartar nir mangomat doit.
2. Yudas ye ma tomwatar rtar i feti Tadeus namin Ibar Ngamone nof Matius ma Markus. I ye tomwatar sa nbal nof manglarat buti resin dua ne. Ma amany ber Yakobus (Lukas 6:16; Yohanes 14:22; Kisah Rasul 1:13).
3. Yudas ye Maria radu Yusuf anaky, ma i ye Yesus wainy (Matius 13:55). Yudas ye ma narengi ni surat (Msyalan Ngribatin luryain na Yudas ni surat).
4. Yudas ye tomwatar sa ma namin kote Damsyik. Saulus namin Yudas ni das (Kis. 9:11).
5. Yudas ye ma biase tomwatar rtar i feti Barsabas, i ye tomwat sa ma nalele Yesus na Yerusalem. Tomwatar ma ralele Yesus na iano ralang i. Yudas ye neluk Ratu Ni nabyar sa (Kis. 15:22-32).
6. Yudas ye tomwatar sa nof propinsi Galilea. Lain sa e nafburat tomwatar yadin ma rbangal mangfaret Romar nempa famudi e rfen i (Kis. 5:37).
Yusuf (Yusuf) Na kitap Yoyoding Beberi dalam e tomwatar fir a ne ngarnir Yusuf:
1. Yusuf ye neluk tukang ma namin kote Nasaret. I ye nof rai Daud ni dasdalam. Yusuf ye natnyiman nor Maria, ma Maria ye ma namtoranbabe Yesus (Matius 1:16, 18-25, 13:55; Lukas 2:4-5).
2. Yusuf ye Yesus wainy (Matius 13:55).
3. Yusuf ye ma nof kote Arimatea. Ma i ye tomwat mangoskai. Ma i ye tomwatar sa nof tomwat Yahudyar nir mangtetak agame ma ralang resi i. Yusuf ye neluk Yesus Ni manglartar sa nbal ma nal Yesus tenany ma nau na bange (Matius 27:57-60; Markus 15:42-46; Lukas 23:50-55; Yohanes 19:38).