Tomwat Nasaretar rasipur Yesus
6:1-6
1 Mpene Yesus nor ni manglartar rti a rtate kote Kapernaum ma rti kote Nasaret,
ain ma raslyai I a na.
Markus 6:1-29
2 Na Yahudyar nir ler Sanari e,
I nti das sampayang ma naftutu tomwatar.
Tomwatar yadin rma ain a ne ma rdengar ma I naftutu sir.
Noak ma rdengar ma I naftutu sir e rampriang desar.
Ne rafalak ber sir,
“I nafai kabanir monuk ye nof mpe?
Ise ma nal andaun ngamone ber I?
Ma ise ma nal kuase ber I a nbal ma nose kabain mpasalnar ye?
3 I ye tukang nre!
Ma enany ber Maria.
Ma wanir e ber Yakobus,
Yoses,
Yudas ma Simon.
Ma urnir e rmorip ror kit a nbal.”
Iane nwayat ma to rmpeang ma ralele I.
4 Ne Yesus nfalak ber sir,
“Nabi ye tomwatar ralang i a na mpenempen,
nempa na ni pnue sori,
ni dasdalam,
ma urany wainy e,
to ralang desar i.”
5 Mpe Yesus to nose kabain mpasalnar na iano,
fali to ralele I.
Ma I nsaup limnir a na lan tomwatar ketnir ma nafngamone sir.
6a I nampriang desar fali sir to ralele I.
Yesus nsiduk Ni manglarat buti resin du
6:6-13
6b Mpene Yesus nmpan a nlole pnuar mpane ma naftutu tomwatar.
7 Yesus ntar Ni manglarat buti resin du a ne ma rabut sir ma nal kuase ber sir ma ratian smwangat yatkar.
Betno nsiduk sir dudu mpane.
8 Ne Yesus nfalak ber sir,
“Ka mtyi e,
kete myon sasaf far lufu,
kodnar,
nre dotyar.
Ma myonr lan tetekan.
9 Bise ma mpyaki sabatwemar,
nempa kete myon mir rabit seselu.”
10 Ne nfalak ber sir a nbal,
“Ma farlan rlangun a kmi a na dasar sa,
ka mimin iane terik ma mbyali kmi myof ain a ne.
11 Nempa farlan myait anir sa ma tomwatar na ain ne to rlangun a kmi,
ma to rdengar mir anftutwar,
ka mtyi a mtyate ain a ne.
Ma mitetar afu myof emir neluk faniak feti keta Ratu nukun sir.”
12 Mpe Yesus Ni manglarat buti resin du a ne rti rafwibar ber tomwatar feti ka rtate nir salar.
13 Ma sir ratian smwangat yatkar yadin ma rsung tomwatar,
ma ral ngule la ryonge mangafansar yadin ma rafngamone sir.
Herodes nluan tomwatar ma rfen Yohanes mangadiris
6:14-29
14 Rai Herodes ndengar safe ma Yesus nose,
fali I ngarany nsor monuk na mpenempen lo.
Ma tomwatar ketnir a rfalak feti,
Yesus ye Yohanes mangadiris ma nmorip a nbali lo.
Mpa Ni kuase ma nose kabain mpasalnar.
15 Ketnir a rfalak feti I ye nabi Elia,
ma ketnir a nbal e rfalak feti I ye nabyar sa farlan nabi luryanir a ne.
16 Noak ma Herodes ndengar ibar a ne nfalak,
“Botuan feti tomwate ye Yohanes mangadiris ma noak a ne klwuan ma tomwatar rtetak uluny a ne,
nempa lere ye nmorip a nbali lo.”
17-18 Yohanes ni mamate ne ni ansaur farye:
Herodes ye nafsau nor Herodias.
Safo Herodias ye nafsau nor Filipus lo.
Ma Filipus ye Herodes wainy.
Mpa lain yadin e Yohanes ndotar Herodes feti i to bise ma nafsau nor wainy sawany.
Iane nwayat ma Herodes nluan tomwatar ma romat Yohanes ma rkete i betno rnau i a na sel.
19 Ma iane nwayat a nbal ma Herodias dalamy maninik Yohanes ma nareke ma nfen i,
nempa to bise ma nose sasaf i.
20 Fali Herodes nalang desar Yohanes ma nafai feti i dedesar ma nose kabain botunar ma nmorip a nlarat Ratu Ni mpempeang.
Mpa nluan tomwatar ma rajake i ma nangafel.
Noak ma Herodes ndengar ma Yohanes natanuk e i dalamy to ntai,
boloka farane i nsenang a nbal ma ndengar Yohanes ni anftutwar.
21 Na ler sa e Herodes ni ulang tahun ma nose festa.
Ne i nundang mangonbain silayar,
suldadwar nir ulnir,
ma tomwat silayar na Galilea.
Ma iane neluk let ngamone ber Herodias ma nfen Yohanes.
22 Na festa ne,
Herodias anaky bate nmenari.
I nose ma rai Herodes ma ni olyar a ne dalmir a rsenang resi.
Mpe Herodes nfalak ber batdare ne,
“Batdare,
ko mpweang safe,
mtwak motak keta kal ber ko!”
23 Ne Herodes nfalak a nbal ber batdare ne,
“Yakw kyoding ber ko lo,
ma Ratu nafai dalangw.
Mpa mtwak safe-safe motak,
keta kal ber ko,
boloka mtwak mufardue ningw ain farete.”
24 Ne batdare ne nti nenrat enany,
“Ano,
mpweang ma ktwak safe?”
Ne enany nfalak,
“Mtwak Yohanes mangadiris uluny.”
25 Mpe batdare ne nasnyalik ma nti nakmat rai Herodes ma nfalak,
“Yakw kmpweang ma lere ye nbal muftoran Yohanes mangadiris uluny na baki!”
26 Rai Herodes ndengar farane dalamy suse desar.
Nempa i to bise ma nfalak tate mpa nlangun motak batdare ne ni tatake fali nyoding na olyar a ne sonirlury lo.
27 Mpe i nluan desar ni suldadwar sa ma nti sel ma ntetak Yohanes uluny.
Ne suldadu ne nti sel ma ntetak Yohanes uluny.
28 Mpene i nonry Yohanes uluny a ne na baki ma nal ber batdare ne.
Ne batdare ne nonry ber enany.
29 Noak ma Yohanes ni manglartar rdengar feti i nmat lo,
sir rma ma ral Yohanes tenany ma rti rafonak i.
Yesus nfane tomwate ribun lim
6:30-44
30 Lama Yesus Ni mangsidkwar a ne rbali sir e,
rasaur ber Yesus na safe-safe monuk ma sir rose ma raftutu ber tomwatar.
Markus 6:30-56
31 Ne Yesus nfalak ber sir,
“Mya ma ti ain tatutkwar sa nema tkese kit,
ma bise ma tsanary fen rufuky.”
Fali tomwatar yadin rti e mae sir nwayat ma sir to bise ma rtame.
32 Mpe sir rfangat kumal ma rti ain tatutkwar sa.
33 Nempa noak ma rti e tomwatar yadin rkeban sir,
ma rafai ain ma keta Yesus ka rti a ne.
Mpa tomwatar yadin rof monuk kotar na seriny baldu a ne rmpan rasnyalik rof da ma rbalun ain a ne.
34 Noak ma Yesus nait da,
ma nsalan tomwat ngayadin a ne,
I nlompang resi sir,
fali sir farlan dombayar ma to nir mangajake.
Ne I naftutu kabanir yadin ma ber sir.
35 Noak ma lere ketla nfufw,
Yesus Ni manglartar rma rakmat I ma rfalak,
“Maken,
makrokap ye lo ma ain ye nkese i.
36 Ni ngafele e mlwuan tomwatar ye ma rti pnuar na seriny baldu ye nema bise ma rselir tnyamar ma rane.”
37 Nempa Yesus nfalak,
“Ka mfyane sir!”
Ne sir rfalak,
“Maken,
Ko mpweang ma ka kam mselir rotyar kotaky dinara raty du la mfane sir e?”
38 Ne Yesus nenrat sir,
“No msyalan,
mir rotyar fir a ne?”
Lama rsalan e sir rfalak,
“Rotyar lim ma inar du.”
39 Ne Yesus nluan ma tomwat ngayadin a ne ramtoran urwar ma rose klopar mpane.
40 Ne sir ramtoran na nir klopar mpane.
Na klopar mpane ne ketnir e tomwate rati,
ma ketnir a nbal e tomwate buty lim.
41 Mpe Yesus nal rotyar lim ma inar du a ne,
ma nmetngade far langit ma nose alang ber Ratu.
Betno napuse roti ne ma nal ber Ni manglartar ma rasaman ber tomwat ngayadin a ne.
Ne I nal inar du a ne nbal ma nal ber Ni manglartar ma rasaman ber tomwat ngayadin a ne.
42 Ne sir monuk rtame terik ma rabotan.
43 Lama rtame monuk e Yesus Ni manglartar rabutin rotyar ma inar ma nres a ne na boti buti resin du ma rfen.
44 Nof tomwatar monuk ma rane rotyar a ne farlan tfayaki merwanar motak e fafa ribun lim.
Yesus nmpan na weye das
6:45-52
45 Mpene Yesus nasnyalik ma nluan Ni manglartar ma rfangat kumal,
ma rbalun far kote Betsaida na twemul Galilea balisya.
Betno I nluan tomwat ngayadin a ne ma rbali sir.
46 Lama rakes sir e,
Yesus nti lenran ma nsampayang.
47 Noak ma nronram e,
kumal a ne nait twemul twalelean lo,
nempa Yesus lolone namin da.
48 Ne I nsalan e to rbes ral fali rsangal mnaur.
Ma noak a ne fafa jam tiga bobolisin makrokap,
I nmpan a na weye das ma nose lole ma nlanre sir.
49-50 Noak ma sir rsalan ma I nmpan a na weye das e,
sir rmetryat ma ramtaut mpa rafwayak,
fali rafliak I feti smwangat!
Nempa Yesus nfalak ber sir,
“Kete mimtaut!
Mifkoran dalmir fali Yakw ye Yesus.”
51 Mpe I nfangat kumal a ne nor sir,
ma mnaur nater desar.
Iane nwayat ma Ni manglartar a ne rampriang desar.
52 Boloka sir rsalan ma Yesus nfane tomwate ribun lim resnir nor rotyar a ne,
nempa sir to rafai feti ise I botuan,
fali nir andanwar lolone ratngup.
Yesus nafngamone mangafansar na Genesaret
6:53-56
53 Lama Yesus nor Ni manglartar rait twemul Genesaret balisya,
sir rloi a na iane.
54 Noak ma rtompur rof kumal,
tomwatar ma ramin a ne rafai feti iane Yesus.
55 Mpa tomwatar na iane rasnyalik ma rti pnuar na seriny baldu ma ror mangafansar na nir kirar.
Mpa farlan Yesus nlanre nof mpenempen motak e,
sir bise ma rasnyalik ma ror mangafansar a ne ma nafngamone sir.
56 Yesus nmpan a nlole yamprenar monuk far pnu silayar,
pnu angkir ma kot silayar a nbal.
Noak ma nti mpenempen motak e tomwatar dedesar ma ror mangafansar far natar.
Sir rtak Yesus nema ninrang ma rasyol Ni rabit melawas suin motak.
Mpe tomwatar monuk ma rasyol Ni rabit melawas suin a ne rangamon desar.