Yesus nfane tomwate ribun lim
6:1-15
1 Lerar fir a ne rsak e Yesus nti twemul Galilea balisya.
Twemul a ne ma rtar a nbal feti twemul Tiberias.
2 Ma tomwatar yadin rlarat I,
fali rsalan kabain mpasalnar ma I nose noak ma nafngamone mangafansar.
3 Mpe I nor Ni manglartar rti lenir sa ma ramtoran iane.
4 Ma noak a ne tomwat Yahudyar nir ler Silai Paskah sesedin lo.
5 Noak ma Yesus nsalan far seriny baldu e I nsalan tomwatar yadin rma ma rakmat I.
Mpa nfalak ber Filipus,
“Ti tselir tnyame na mpe nema tomwatar monuk ye bise ma rtame?”
6 Yesus nafai lo feti keta I nose safe-safe ne,
nempa nfalak farane la nsalan feti keta Filipus nalele I nre tate.
7 Ne Filipus nfalak,
“Farlan tselir rotyar kotak dinar raty dua ma tsaman ber tomwatar monuk,
ma boloka tomwatar mpane ronri tutukar motak nempa keta to dengan.”
8 Ne Ni manglarat sa ngarany Andreas.
Andreas ye Simon Petrus wainy,
i nfalak ber Yesus,
9 “Maken,
na ye kanak merwan sa ni rotyar lim ma inar du.
Nempa tsaman ber tomwat ngayadin ye e keta dengan e?”
10 Ne Yesus nfalak ber Ni manglartar a ne,
“Mfyalak ber tomwatar a ne ma ramtoran.”
Ain a ne naur,
mpa tomwatar a ne ramtoran urwar a ne.
Nof tomwat ngayadin a ne merwan mangaslyayar fafa ribun lim.
11 Ne Yesus nal rotyar a ne ma nose alang ber Ratu,
betno nsaman ber tomwat ngayadin ma ramtoran iane.
Ne I nal inar a ne ma nose alang ber Ratu,
betno nsaman ber tomwat ngayadin a ne nbal.
Ne sir monuk rtame terik ma rabotan.
12 Lama sir rtame monuk ma rabotan e Yesus nfalak ber Ni manglartar,
“Mibutin tnyamar ma nres a ne,
ma kete myebas.”
13 Mpe sir rabutin rotyar ma nres nof rotyar lim a ne terik ma boti buti resin du a rfen.
14 Noak ma tomwat ngayadin rsalan kabain mpasalan ma Yesus nose ne,
sir rfalak,
“Botuan,
I ye nabi ma luryain e Ratu nyoding I lo ma keta nma saryamprene.”
15 Yesus nafai lo feti keta sir rma ma ribut I ma neluk rai ber sir,
mpa I nti lenir sa ma koko I a namin iano.
Yesus nmpan a na weye das
6:16-21
16 Noak ma ketla nronram e Yesus Ni manglartar rti twemul ma rfangat kumal.
17 Noak a ne nronram lo nempa Yesus to nma ma nakmat sir a fuky,
mpa sir rfangat kumal ma rti kote Kapernaum.
18 Noak ma lolone let e nuse mengarat na twemul a ne.
19 Lama rbes ma fafa kilwar nem e sir rsalan ma Yesus nmpan a na weye das ma nti nakmat sir a na nir kumal,
nempa sir to rafai feti iane Yesus mpa ramtaut.
20 Nempa I nfalak ber sir,
“Kete mimtaut!
Yakw ye Yesus.”
21 Lama rdengar ma I nfalak farane,
sir rsenang resi ma rfalak ber I ma nfangat nir kumal a ne.
Ma metryat e sir rsaran laran das ain ma rti a ne.
Tomwatar yadin ranriak Yesus
6:22-24
22 Ni bobole ne tomwatar yadin lolone ramin twemul balisya.
Sir rafai feti maniap e sori lese namin iane,
ma Ni manglartar rfangat sori ne ma rti lo,
nempa Yesus to nti nor sir.
23 Na iane soryar fir ma rof kote Tiberias rma ma rsaran rlosir ain a ne.
Ain a ne ma Yesus nose alang ber Ratu na roti ma tomwatar rane ne.
24 Lama tomwat ngayadin a ne rsalan feti Yesus nor Ni manglartar to ramin iane,
sir rfangat soryar a ne ma rti kote Kapernaum ma ranriak Yesus.
Yesus ye roti ma nal momorip ber tomwatar
6:25-59
25 Noak ma tomwatar ma ranriak Yesus a ne rait twemul Galilea balisya e sir ratungan ror I ma renrat,
“Tuangguru Ko mwait ye bengfir lo?”
26 Ne Yesus nfalak,
“Mdyengar fen ngamone safe ma kfwalak ye.
Ni botuan e Yakw kufai feti kmi minriak Yakw ma fen safe.
Kmi minriak Yakw fali mine roti ne terik ma mibotan,
nempa to minriak Yakw fali mkyaul myal ngrimpasalnar ma Yakw kose ne.
27 Kete mkyarya la minriak tnyamar ma to dodo e omp ma mpusuk.
Nempa mkyarya la minriak tnyamar ma to bise ma mpusuk,
ma nal momorip dedesar ber a kmi.
Ma lan Yakw,
Tomwate Anaky ma kal tnyamar a ne ber a kmi fali Amangw Ratu nal kuase ber Yakw lo.”
28 Ne sir rfalak,
“Mpa ka kam mose safe nema mlarat Ratu Ni mpempeang?”
29 Ne Yesus nfalak,
“Ratu nmpeang ma myose farye,
ka milele Yakw ma Ratu nsiduk na saryamprene ye.”
30 Mpe sir rfalak,
“Faniak safe ma Ko mfwatutu ber kam nema bise ma malele feti Ko ye mwa mof Ratu?
Mpa keta Ko mose safe?
31 Luryain ma empninrar nusninrar ramin ain letkape e sir rane roti nof surga ma rtar feti manna.
Iane farlan ma rarengi na Kitap Lelerap dalam feti ‘Musa nal roti nof surga la nfane sir.’”
32 Ne Yesus nfalak,
“Mdyengar fen ngamone safe ma kfwalak ye.
Ni botuan luryain e Musa to nal roti nof surga ber empninrar nusninrar,
nempa Amangw ma nal roti ne ber sir.
Ma lere ye Amangw nal roti ma botuan nof surga ne ber a kmi a nbal.
33 Fali roti ma Ratu nal a ne,
iane I ma ntompur nof surga ma nal momorip dedesar ber tomwatar.”
34 Mpe sir rfalak,
“Amangw farane lerar monuk e,
mwal roti mof surga ne ber kam.”
35 Ne Yesus nfalak,
“Yakw ye roti ma nal momorip a ne.
Mpa ise nma ma nakmat Yakw,
i to namlafar lo,
ma ise ma nalele Yakw,
i to namwes lo.
36 Nempa farlan ma kfwalak ber a kmi lo feti,
boloka kmi msyalan Yakw nempa to milele Yakw.
37 Tomwatar monuk ma Amangw nal ber Yakw,
keta rma ma rakmat Yakw ma reluk Ningw tomwatar.
Ma ise ma nma ma nakmat Yakw keta to kusipur i.
38 Fali Yakw kmwa kof surga iane to feti klwarat Ningw mpempeang,
nempa Yakw kmwa nema kose klwarat Amangw ma nsiduk Yakw ne Ni mpempeang.
39 Ma Amangw ma nsiduk Yakw ne nmpeang ma nof tomwatar monuk ma nal ber Yakw ne to fen lese ma nlai.
Ma na ler famudi e keta kufmworip a kbwali sir monuk.
40 Fali Amangw nmpeang farye:
Tomwatar mpane ma rkaul ral na Anaky ma ralele I e sir ronri momorip dedesar.
Ma na ler famudi e keta kufmworip a kbwali sir.”
41 Mpe mangfaret Yahudyar nroke nraki sir ber Yesus,
fali nfalak feti I a ne roti ma ntompur nof surga.
42 Ne rafalak ber sir,
“Safe a?
I ye Yesus Yusuf anaky nre!
Kit tafai enany amany ma!
Safe motak ma nfalak feti I ntompur nof surga ye lo?”
43 Ne Yesus nfalak,
“Kete nroke nraki kmi farane.
44 Amangw ma nsiduk Yakw ber tomwatar na saryamprene.
Nempa farlan Amangw to nor sir ber Yakw,
to tomwate fen lese nbal ma nakmat Yakw.
Ma ise ma nakmat Yakw ne,
keta ler famudi e kufmworip a kbwali i.
45 Ma rarengi na nabyar nir kitpar farye:
‘Ratu keta naftutu sir monuk.’
Mpa tomwatar ma rdengar ma rlangun Amangw Ni anftutwar a ne,
keta rma ma rakmat Yakw.
46 Yakw kfwalak farane iane to feti tomwat sa ma nsalan Amangw lo.
Lan koko Yakw ma kswalan I lo fali Yakw kmwa kof Ratu.
47 Mdyengar fen ngamone safe ma kfwalak ye.
Ni botuan e ise ma nalele Yakw,
i nonri momorip dedesar.
48 Yakw ye roti ma nal momorip ber tomwatar.
49 Ma luryain e empmir nusmir rane manna na ain letkape nempa sir rmat a nbal.
50 Nempa lere ye roti ma ntompur nof surga namin ye.
Mpa tomwatar ma rane roti ne,
keta to rmat.
51 Yakw ye roti ma nal momorip ma ntompur nof surga.
Mpa ise ma nane roti ye keta nmorip dedesar.
Ma roti ma nal momorip a ne iane Yakw tenangw ma kal ber tomwatar na saryamprene,
nema ronri momorip dedesar.”
52 Lama tomwat Yahudyar rdengar farane sir raale sir ma rfalak feti:
“Hete,
keta I nose farpe ma nal tenany ber kit ma tane ye?”
53 Ne Yesus nfalak ber sir,
“Mdyengar fen ngamone safe ma kfwalak ye.
Ni botuan e farlan to mine Yakw,
Tomwate Anaky tenangw,
ma myenum darangw,
keta to myonri momorip dedesar.
54 Tomwate ma nane tenangw ma nenum darangw,
i nonri momorip dedesar,
ma ler famudi e keta kufmworip a kbwali i.
55 Fali tenangw ma darangw ye iane tnyame ma ngengenum ma botuan ber tomwatar.
56 Ise ma nane tenangw ma nenum darangw,
keta i dalamy lese nor Yakw ma Yakw dalangw lese kor i a nbal.
57 Amangw ye ma nsiduk Yakw,
ma lan I ma nal momorip ber tomwatar.
Ma I a nbal ma nose ma kmworip.
Mpa ise ma nane Yakw tenangw keta kose ma nmorip.
58 Mpa roti ma ntompur nof surga ma namin ye,
to far roti ma luryain e empmir nusmir a rane ma rmat a ne.
Ma lere ye ise ma nane roti nof surga ye keta nonri momorip dedesar.”
59 Yesus nfalak kabanir monuk a ne noak ma I naftutu tomwatar na kote Kapernaum na Yahudyar nir das sampayang.
Yesus Ni manglarat yadin rti a rtate I
6:60-66
60 Lama rdengar Yesus Ni anftutwar monuk e Ni manglartar yadin rfalak,
“Ni anftutwar a ne masumput desar,
ma mpear motak ma keta rkaul ral ngribatnir a ne?”
61 Nempa Yesus nafai na dalamy feti Ni manglartar a ne nroke nraki sir.
Mpa nfalak ber sir,
“Ali Ningw ngribatin mpeye ma nose ma to milele Yakw ye lo?
62 Yakw betno kfwalak farane motak e kmi to milele Yakw lo,
ma farlan msyalan Yakw,
Tomwate Anaky ma kfwangat far ain ma luryain e kumin a ne e keta kmi farpe nbal?
63 Lan Ratu Smwangtany ma nal momorip ber tomwatar.
Ma tomwatar nir fakoran a ne to ubany,
fali to bise ma nal momorip dedesar ber sir.
Ma ngribatnir ma kfwalak ber a kmi a ne nof Ratu Smwangtany ma nal momorip dedesar.
64 Nempa ketnir nof a kmi a ne to ralele Yakw.”
(Yesus nfalak farane fali nafai nof luryain lo feti mpear ma to ralele I,
ma ise ma keta nfenri I.)
65 Ne I nfalak,
“Iane nwayat ma kfwalak ber a kmi a ne feti to tomwate fen lese nbal ma bise nma ma nakmat Yakw,
farlan Amangw to ninrang i ma nakmat Yakw.”
66 Ntabw nof a ne Ni manglartar yadin rti a rtate I ma to rlarat I lo.
Petrus nyoding feti Yesus Ni ngribatnir a ne ma nal momorip ber tomwatar
6:67-71
67 Mpe Yesus nfalak ber Ni manglarat buti resin du a ne,
“Kmi myose ma mtyi a mtyate Yakw nbal e?”
68 Ne Simon Petrus a nfalak,
“Maken,
keta kam mlarat ise nbal?
Lan Ko nim ngribatnir a ne ma nal momorip dedesar.
69 Ma kam malele ma mafai feti,
Ko ye mwa mof Ratu ma Nim momorip nanglerap.”
70 Ne Yesus nfalak ber sir,
“Koko Yakw ma kfwil tomwate buti resin du kmi a ne nre!
Nempa keta tomwatar sa nof a kmi ye ma nlarat smwangat yatkar nir ulun ni mpempeang.”
71 Tomwate ma Yesus nfalak a ne iane Yudas.
Yudas ye Simon Iskariot anaky.
Boloka i ye tomwatar sa nof manglarat buti resin du a ne nempa keta nfenri Yesus.