Ratu nsiduk Barnabas ma Saulus ma rafwibar Ibar Ngamone
13:1-3
1 Noak a ne nabyar ma tuanggurwar ketnir raktem soranyar a na Antiokhia.
Sir a ne Barnabas,
ma Simeon ma rtar feti Niger,
ma Lukius tomwat Kirene,
Saulus,
ma Menahem.a
Menahem ye ma rpiare radu Herodes Antipas rof nir ngarufuky na istana.
2 Na ler sa noak ma rsampayang ber Ratu ma rpuase,
Ratu Smwangtany nfalak ber sir,
“Mfyil lan Barnabas ma Saulus ber Yakw nema rkarya safe ma ktwetak ber sir a ne lo.”
3 Lama rpuase ma rsampayang monuk e,
rsaup limnir a na Barnabas ma Saulus,
betno rsiduk sir ma rti.
Barnabas ma Saulus na Siprus
13:4-12
4 Ne Ratu Smwangtany nluan Barnabas ma Saulus ma rti.
Mpe rti Seleukia ma rof a ne rfangat kabal far yampren Siprus.
5 Ti rait kote Salamis,
sir rafwibar Ratu Ni ngribatnir na Yahudyar nir das sampangar.
Yohanes ma rtar i feti Markus nlarat ma ntulung sir.
6 Ne rmpan a rlole monuk yamprene ne tila rait kote Pafos.
Na iano sir rtungan tomwat Yahudyar sa ngarany Baryesus.
I ye mangsafak ma nfalak feti nabi i.
7 I natbwarin nor gubernur na yamprene ne ngarany Sergius Paulus.
Sergius Paulus ye nafai resi ma nmpeang ma ndengar Ratu Ni ngribatnir mpa ntar Barnabas radu Saulus.
8 Nempa mangsafak Baryesus ma Yunani liriny ntar feti Elimas ye dedesar ma nose nteri sir.
I nareke ma nfule gubernur ma kete nalele Yesus.
9 Nempa Saulus ma rtar a nbal feti Paulus ye nfen ber Ratu Smwangtany ma nfon mangsafak a ne,
10 ma nfalak,
“Hei smwangat yatak anaky ko,
mlwepusuk rut,
ma mose lan kabain yatkar.
To mpweang kabain ngamonar.
Bengfir a betno muter ma mfule tomwatar ma rof Ratu Ni dalamtene
11 Mswalan,
lere ye nbal Ratu nukun ko ma mubol ma to mkweban lere terik ni lerar fir a ne.”
Ntabw nof a ne Elimas nkoman feti makrokap,
nwayat ma nmpan e,
nafofur mpane ma nanriak tomwatar ma rkolat i.
12 Gubernur a nsalan safe ma diat Elimas mpa i nalele Yesus.
Ma nampriang desar Yesus ninr Mangnrur Silai Ni anftutwar a ne.
Paulus naftutu na Antiokhia ma Pisidia
13:13-52
13 Ne Paulus nor tbwarnir rfangat kabal rof kote Pafos far kote Perga na yampren Pamfilia.
Na iano Yohanes Markus nti a ntate sir,
ma nbali i far Yerusalem.
14 Ne rof kote Perga,
Paulus ma Barnabas raloran nir mpampane tila rait kote Antiokhia na nus Pisidia.
Ma na Yahudyar nir ler Sanari e,
sir rti das sampayang ma ramtoran.
15 Lama rbaca monuk Musa ma nabyar nir kitpar e,
mangfaretar na das sampayang a ne rluan tomwatar ma renrat Paulus nor tbwarnir feti,
“Wangur,
mir snyurtar sa e,
mfyalak ber tomwatar ye lo,
la mifkoran sir.”
16 Mpa Paulus namdir ma nlobik limnir nema ramlin betno nfalak,
“Wangur tomwat Israelar ma tomwat walyetar a kmi ma mlyarat Ratu,
mdyengar fen ngamone!”
17 Noak ma nusninrar reluk mangmwar na Mesir,
Israelar kit ninr Ratu nfil sir lo,
ma nafmele sir ma yadin ma nafdas sir.
Ma I nalin sir a rbie nuse ne nor Ni kuase silai.*
18 Noak ma ramin ain letkape ngarak buty fat,
I to nafelingat sir boloka to ralarat liry.*
19 Ma Ratu nafufu rayar itw ror nir tomwatar na yampren Kanaan,
betno nasaman ompak a ne ber sir ma ronri.*
20 Ngriar a ne monuk doan ngarak raty fat a buty lim.
Ma lama nsaman monuk ompak a ne,
I nal mangtetkar ma rfarete sir tila nait Nabi Samuel.*
21 Mpene rtak rayar sa,
ne Ratu nfil Saul,
Kish anaky nof dasdalam Benyamin ma neluk rai ber sir doan ngarak buty fat.*
22 Ne Ratu nalin Saul nof ni kadere,
ma nfair Daud ma neluk rai ber sir.
Ne Ratu nfalak na Daud lo,
“Yakw kswalan Daud,
Isai anaky ye nafsenange dalangw ma nlarat monuk Ningw mpempeang.”*
23 Mpa Ratu nafdiat Ni yoyoding ma nfil Ray Silai ber tomwat Israelar nof Daud ni dasdalam.
I a ne Yesus.
24 Noak ma Yesus to nma fuky e,
Yohanes nafbotin ber tomwat Israelar monuk ma rtate nir salar ma radiris sir.*
25 Noak ma Yohanes ni karyae ketla omp,
i nfalak ber tomwatar feti,
“Kmi mdyaun feti yakw ye ma mdyaf I a ne e?
Tate.
Nempa yakw kmwa baluan kof I.
Ma to ubangw ma kwol kalin sabatwemar kof emnir.”*
26 Wangur mir kateman ma myof dasdalam Abraham ma tomwat walyetar a kmi ma mlyarat Ratu,
Ratu nafbotin ber kit lo feti Yesus ye nma ma nfair kit tof ninr salar.
27 Tomwatar ma ramin Yerusalem ror nir mangfaretar to ryoding feti Yesus ye Ray Silai.
Na Yahudyar nir ler Sanari mpane,
sir rbaca nabyar nir kitpar nempa to rkaul ral,
iane nwayat ma rukun Yesus.
Nempa rose farane la rafdiat safe ma nabyar a rfalak a ne.
28 Boloka to rtungan Yesus Ni sale ma neluk nir lole la rukun I ma nmat,
nempa rtak Pilatus ma nfen I.*
29 Lama sir rafdiat safe-safe monuk ma rarengi na I,
sir rtolar I rof katutun sangwalu betno rfele I a na kubur dalam.*
30 Nempa Ratu nafmorip a nbali I.
31 Mpene lerar fir a ne Yesus nfatutu felany ber tomwatar ma rlarat I rof Galilea far Yerusalem a ne.
Sir a ne ma lere ye reluk mangtungnar ma rafbotin na Yesus ber tomwat Israelar.*
32 Mpa lere ye kam mafwibar Ibar Ngamone ber a kmi,
na safe ma Ratu nyoding ber empninrar nusninrar,
33 I nafmorip a nbali Yesus lo ma nafdiat ber kit a na safe ma rarengi na kitap Mazmur kedua dalam feti,
“Ko ye Yakw Anakw!
Ma lere ye Yakw kweluk Ame ma ber Ko.”*
34 Ratu nafmorip a nbali Yesus nof Ni mamate,
ma keta to nanrenre I a nbal far mangmwat anir.
Na ngrie ne Ratu nfalak farye,
“Berkat ma luryain kyoding ber Daud a ne la kal ber a kmi.”*
35 Farlan a nbal ma rarengi na ayat walyete na kitap Mazmur feti,
“Ko to mwinrang tomwat lelerpar rmat ma mpusuk.*
36 Mpe Daud nose monuk safe-safe ma Ratu nluan i a ne betno nmat,
ma rafonak i nlosir empuny nusiny.
Tenany e,
nlor monuk lo.”
37 Nempa Yesus ma Ratu nafmorip I,
tenany to nlor.
38-39 Mpa wangur ka mifai feti,
farlan milele Yesus,
Ratu keta nlure mir salar.
Nempa farlan mlyarat lan Musa ni kitap e,
keta to nlure mir salar.
40 Mpe mijak fen ngamone nema safe ma nabyar a rfalak ye kete diat a kmi.
Sir rfalak farye:
41 “Hei kmi ma mirikan Yakw Ningw ngribatnir,
ka minremi!
Keta mimpriang ma msyalan kabanir ma kose na are ye nempa keta myat fali to milele safe ma kose ne boloka tomwatar rfalyole ber a kmi.”*
42 Paulus ma Barnabas ratanuk monuk e,
rose ma rma burit rof das sampayang.
Mpe tomwatar ma ramin das sampayang a ne rtak radu ma rma na ler Sanari ma nma ne,
nema rfalyole raloran na kabanir a ne.
43 Lama rbie rof das sampayang a ne,
tomwat Yahudyar ma tomwat walyetar ma rpafe agame Yahudi yadin ma rlarat Paulus ma Barnabas.
Mpene mangsidkwar a ne rsurat sir feti ka dedesar ma ralele Ratu fali nal nimet ber sir lo.
44 Na ler Sanari ma nma ne e,
ketla tomwatar monuk rof kote ne rma ma rabut sir na das sampayang a ne,
ma rdengar Paulus radu Barnabas rfalak Ratu Ni ngribatnir.
45 Noak ma tomwat Yahudyar rsalan feti tomwat ngayadin rma e,
sir dalmir maninik resi ma rafbwere Paulus ma rbangal safe ma nfalak a ne.
46 Nempa Paulus ma Barnabas rbaran ma rfalak,
“Mpe Ratu Ni ngribatnir ye ka mafbotin baluan ber a kmi.
Nempa kmi to mpyeang,
ma mfyalak feti to ubany ma myorip dedesar.
Mpa mnau kalin a kmi ma mal far tomwatar ma to Yahudi sir.”
47 Fali Ratu nal farete ber kam farye,
“Yakw kfwil ko lo ma mweluk ngaodir ber tomwatar ma to Yahudi sir ma to rafai Ratu,
nema keta nof ko Ratu nfair saryamprene ni kateman rof nir salar.”*
48 Noak ma tomwat walyetar ma to Yahudi sir rdengar farane sir rsenang resi,
ma rdangin ninr Mangnrur Silai Ni ngribatnir.
Ma tomwatar monuk ma Ratu nfil sir ma rmorip dedesar a ne ralele I.
49 Ne Mangnrur Silai Ni ngribatnir rsor monuk na yamprene ne.
50 Nempa tomwat Yahudyar rfule mangonbain silayar numur bat melar ma ralele Ratu na kote ne.
Nema rose suse Paulus ma Barnabas ma ratian sir a rbie kote ne.
51 Mpe Paulus radu Barnabas ratetar afu rof emnir na tomwat ngayadin a ne neluk faniak ber sir feti Ratu keta Ratu nukun sir,
betno rti Ikonium.*
52 Tomwatar ma ralele Ratu na Antiokhia rampumpuki resi sir,
ma rfen ber Ratu Smwangtany.