32
O Moseskri gili
1 Tu bolepen, shun, hoi penau!
Tu phub, de jak ap i laba, hoi wenna dran miro mui!
2 Kowa hoi me tumen sikrau, hi har o brishin ap o senlepen.
un miro rakepen har i sapeno ducho ap o khass.
3 Sharau o baro Debles.
Penenn halauter: Maro Dewel kokres hi baro!
 
4 Job hi maro sorelo rikepaskro.
Lauter, hoi job krell, hi mishto.
Leskre tsele dromma hi tchatcho.
Maro Dewel rikrell peskro lab;
an leste hi kek tchilatchepen.
Chochepen djinell lo gar.
5 Tumer mukan leskro drom,
un han buder gar moldo te kharenn ‘leskre tchawe’.
Pherdo tchilatchepen un chochepen han tumer.
6 Tumer dinele menshe, kolen kek goswepen hi,
parkrenn tumer tumen jaake pash tumaro baro Debleste?
Hi job gar tumaro dad, kai kras tumen?
Kowa, kai kras tumendar i natsjona?
 
7 Mukenn tumenge kol phure tsirja an o shero te djal,
har tumare phure djiwan!
Putchenn tumare dada, har kowa his!
Putchenn tumare phureden, un jon penenn les tumenge,
8 har o pralstuno Dewel i menshen pengro them das.
Job mukas i natsjone kote djiwenn, kai lo kamas.
Peskre tchawen Israel das lo hakenes i them bares doha leskre menshenge.
9 I Israelitarja hi leskre menshe.
Jon, o Jakobeskre tchawe, hi kolla, kai rodas lo peske win.
 
10 Job hatsas i Israelitarjen an o mulo them, kote kai tchi bares well.
Un job rikras peskre wasta pral lende,
un das kote jak ap lende,
jaake har job ap peste kokres jak dals.
 
11 Job his har i adlari, kai peskre ternen win anell dran lengri nesta,
un pral lende djal.
Te wenn le khino, djal lo tel lende,
krell peskre mussja buchles pre, un hidjrell len ap peskre mussja.
12 Jaake kras kowa lentsa o baro Dewel, job kokres,
kek wawar dewel his leske ap i rig.
 
13 Job mukas len o rai te well pral o pralstuno them.
Un jon nai chan o djob ap i hachetikri phub.
Gwin mukas lo len te hatsell mank i bare barra,
un djet te lell i rukendar, hoi ap barrengri phub bares wan.
14 Len his khil i grumjendar un i thud i bakrendar,
ninna o mass i tikne bakrendar,
un pesse bakre un busja;
I Israelitarja chan o latcheder djob,
un pijan gudli loli mool.
 
15 O Jeshuruna djiwas i shukar djipen,
his tchalo un brawelo.
Har was lo pesso, phurdas lo pes pre.
Un mukas o Debles, kai les kras,
un witsras les ap i rig.
Leskro sorelo rikepaskro his leske tchi moldo.
16 O Debleskre menshe nashan wawar deblen palla,
un dukan pengro Debles.
Ko djungelo koowa, hoi le kran, kras les chojedo.
17 Jon anan viechen sawe deblenge, kai kek debla hi.
Kolen prindjran jon glan kowa gar.
Kolla wan newes pre.
I phure mangan len gar an.
 
18 Ko Dewel, kolestar tumer wan, un kowa, kai rikras tumen, koles tchiwan tumer ap i rig.
Ko Dewel, kai kras tumen, koles bistran tumer.
19 O baro Dewel dikas kowa, un was chojedo pral peskre tchawende un tchende,
kai kaman tchi buder lestar te djinell.
20 Un job penas peske: Me rikrau man pale lendar,
kamau te dikell, har lentsa dureder djal,
kolentsa, kai pal pengro shero djan,
un tchi buder mandar kamenn te djinell.
21 Jon dukan un choiran man,
har mangan le kolen an, kai kek debla hi.
Jaake kamau me les ninna lentsa te krell,
un lau mange wawar menshen,
te silwerenn le un choirenn pen pral menshende, kai prindjran man gar.
22 Miri choli chatchell pre har i jag,
un chatchrell i tseli phub, un halauter, hoi ap late bares was,
un chatchell tele bis an o telstunepen,
un well bis tele pash i berge.
 
23 Pale te pale anau me bibacht pral lende;
me dau mire tsele faile karje an lende.
24 I bokatar merenn le,
un o fibro chal len pre.
Pharo nasslepen marell len.
Me bitchrau diwje vieche un tchilatche sapa mank lende,
kai dandrenn len mulo.
25 Ap i dromma marell len o charo,
un an i khera i traash.
Hakenes taprell o merepen:
o terno murshes un i terni tchat,
o ternepen un kolen parne ballentsa.
 
26-27 Te daroms me gar o sapen kolendar, kai hi chojedo pral lende,
penoms me: “Me marau len halauteren,
te well lengro lab bistedo ap i phub.”
Kowa krau gar, te phurdenn pen kolla gar pre, kai kuran pen lentsa,
te nashte penenn jon gar: “Dran mari soor was kowa.
O baro Dewel kras kawa gar.”
28 I Israelitarja hi menshe, kai lenn gar ap o dji, hoi lenge penlo well.
Kek goswepen hi an lende.
29 Har kamaus, te wans le gosewo!
Palle haiwans le, hoi ap lende wella.
30 Har nai las jek lurdo i sero (1.000) Israelitarjen palla?
Har nai tradan dui lurde deesh-serja (10.000) Israelitarjen jaake, te nashan le penge i darjatar?
Kowa was, har o baro Dewel, lengro rikepaskro,
len an kolengre wasta das.
 
31 Kolengre debla hi gar har maro Dewel.
Kowa djinenn un penenn ninna kolla, kai kuran pen mentsa.
32 Jon molenn gar budeder
har i menshe dran Sodom un Gomorra,
un hi har drakengre ruka,
hoi hidjrenn djungele drake,
kolendar jek nasselo well.
33 Lengri mool hi har o tchunger i sapestar,
hoi marell un nasselo krell.
34 O baro Dewel bistrell gar, hoi kolla kran,
un djinell, hoi kamell lo lentsa te krell.
35 Job penell: Me hom kowa,
kai dau len halauter ap lengro shero pale
an ko tsiro, kai trissenn lengre herja.
Gar dur hi o diwes, kai well lengri bibacht pral lende.
Un kowa, hoi ap lende well, kowa well sikepah.
 
36 Tchatchepah o baro Dewel dell peskre menshende lengro tchatchepen.
Te dikell lo, har leskre budepangre nashran pengri soor, khaitenn le les.
Te dikell lo, har kek ap lengri rig hi,
krell job peskro dji lenge pre.
37 Un job putchell lendar: Kai hi kol sorele debla, pash kolende kaman tumer tumen te khatrell?
38 Tumer dan len o thulepen tumare viechendar te chal,
un tchoran mool glan lende win pipaske.
Mu stenn le pre, te wenn le ap tumari rig,
un lenn tumen koi win!
 
39 Dikenn kanna dren, te hom me kokres o Dewel,
dell kek wawar Dewel har man!
Me marau un me krau djido,
me dukrau un me krau sasto,
un dell kek, kai jekes dran miro wast nai win lell.
40 Me hadau miro wast
un dau man sowel pash miro djipen:
41 Me krau, te tchinell miro charo mishto,
te well o tchatchepen kerdo.
Un me dau o tchilatchepen ap kolengre sherja pale, kai kuran pen mantsa.
Un miri choli well ap kolende, kai hi chojedo ap mande chojedo.
42 Kol faile, kolentsa karje dau, lendar perell o rat tele –
ko rat kolendar, kai me mulo dau, ninna kol pandlendar.
Miro charo chal o mass kolendar, kai kuran pen mantsa,
un dell lengre sherja paash.
 
43 Tumer menshe dran i wawar themma, sharenn o baro Debleskre menshen!
Kolla, kai maran leskre budepangre, kolenge dell job halauter pale ap lengre sherja.
Un job dell kolen halauter pale, kai kuran pen leha.
Un lell krik o praassepen, hoi ap o them peskre menshendar hi.
O Mose dell i menshen trad
44 O Mose un o Josua, koleskro dad o Nun his, rakran kai gili glan i kanda i menshendar Israel.
45 Har o Mose kal tsele laba glan i tsele Israelitarja win rakras, penas lo ap lende: 46 Denn jak ap kal tsele laba, hoi tumenge kau diwes penom. Penenn len ninna tumare tchawenge, un denn len trad, te rikrenn le pen ap kol tsele tchatchepaskre laba, un djiwenn pal lende. 47 Kalla hi laba, hoi tumenge bud moldo hi. Jon hi tumaro djipen. Djiwenn pal lende, un tumer djiwenna i rah tsiro an ko them wergel o panjestar Jordan, kai kanna dren djan, te lenn les tumenge dren.
O baro Dewel penell o Moseske, te nai dikell job o them Kanaan
48 Un ap ko emligo diwes rakras o baro Dewel ap o Mose un penas: 49 “Dja pre ap kal berge Abarim an o them Moab ap i berga Nebo, hoi wergel o foro Jericho tchiddo hi! Un dik o them Kanaan. Kau them dau me i Israelitarjen, te well ko them lenge. 50 Un tu mereh ap koi berga, ap koja tu pre djal, un tu weh paskedo, har tiro phraal Aron meras ap i berga Hor un kote paskedo was. 51 Tumer dui nai djan gar an o them dren doleske, kai shunan gar ap mande, har hans pash ko pani, hoi kharell Meriba-Kadesh an o mulo them Zin. Un i Israelitarja dikan, har hadan tumer man gar, un mukan man gar te sikrell, te hom me o tchatcho Dewel. 52 Tu dikeh o them glan tute, hoi me dau i Israelitarjen, dren djah tu gar.”