29
1 Un o Mose mukas i tsele Israelitarjen gole te dell, un penas ap lende: Tumer dikan halauter, hoi o baro Dewel glan tumare jaka kras an o them Egiptia, ap o Faraeste un ap leskre bare murshende, un ap o tselo them: 2 Koi phari bibacht, hoi anas lo ap lende, hoi sikras, te hi job o Dewel, dikan tumer tumare jakentsa, sawo baro un sorelo koowa, hoi kek wawar nai krell. 3 Un bis ap kau diwes das o baro Dewel tumen gomme gar djia, hoi haiwenn un jaka, hoi nai dikenn un kanda, hoi nai shunenn.
4 40 (star-deesh) bersha djas lo glan tumende an o mulo tato them: Tumare koola djan gar paash, un tumare kircha ap tumare pire nashan pen gar tele. 5 Tumen his kek maro te chal, un kek mool un wawar sorelo pipen te pijell. O baro Dewel das tumen chapaske, te haiwenn tumer, te hi job tumaro Dewel. 6 Un har wan tumer ap kai platsa, kote djas o Sihon, ko rai pral o foro Heshbon un o Og, ko rai pral Bashan win, te kurenn le pen mentsa. Un mer dam len. 7 Un mer lam lengro them dren un dam les i menshende dran o kheer Ruben un dran o kheer Gad un i paash familjate Manasse, te well ko them lengro them. 8 Doleske denn jak ap kal laba, hoi tumaro Dewel tumentsa win krell. Djiwenn pal lende, te djal tumenge halauter mishto, hoi tumer krenna.
9 Kau diwes han halauter glan tumaro baro Debleste tardo: I pralstune pral tumare bare familjende, tumare phureder un kolla, kai pral tumende penepaske hi, hake mursha, 10 tumare tchawe un tumare djuwja un kol wi-themarja kolla mank tumende djiwenn, ninna kolla, kai tumenge o kasht tiknes denn un o pani anenna. 11-12 Kau diwes han kate, te djan tumaro baro Debleha koi sowel dren, te wenn tumer leskre menshe, un job tumaro Dewel, jaake har lo tumenge glan i tsiro penas, un ninna tumare phurenge penas, o Abrahameske, o Isaakeske un o Jakobeske. Un job krell tumentsa win, hoi lo tumendar kamella. 13-14 Koi sowel djal lo gar tumentsa kokres dren, kai han kau diwes kate glan leste tardo. Na-a, ninna tumare tchawentsa, kai gomme gar boldo hi, djal lo koi sowel dren.
15 Tumer djinenn, har djiwan an o them Egiptia, un har djan mashkral kol themma, kai wawar menshe djiwenn. 16 Kote dikan tumer kolengre djungele deblen, hoi pash lende hi, figure dran kasht un bar, dran rup un sonakai. 17 Doleske denn tumen jak, te well kau diwes mank tumende kek mursh un kek djuwel, witar kek dadeskro kheer un kek bari familja, kai rissrenn pen tele maro baro Deblestar, te mangenn le i deblen kol wawar menshendar an. Dran sawo koowa wals bibacht un merepen menge halauterenge.
18 Kek te well mank tumende kau diwes, kai shunell har kau praassepen win rakedo well, un penell koi pashel an peskro dji: “Kowa hi gar mange. Mange djal mishto, ninna te djau pal miro shero.” Kowa wals djungeles tumenge halauterenge, i latchenge har i tchilatchenge. 19 Ap saweste dikell o baro Dewel gar latches, na-a, pral koleste chatchell leskro dji i choljatar. Un ko tselo praassepen un i tseli bibacht, hoi an kau liil tchinlo hi, well ap leste tchiddo. Un o baro Dewel krell, te well job un leskri familja bistedo ap i tseli phub. 20 Job tchiwell les infam, te hi lo kek Israelitari buder. Un ap leste well koi bibacht, hoi koles taprell, kai tel o praassepen hi doleske kai rikras lo pes gar ap kowa, hoi peskro baro Dewel leha win kras, jaake har an kau tchatchepaskro liil tchinlo hi.
21 Un tumaro them well pherdi bibacht un pherdo nasslepen, hoi o baro Dewel ap leste tchiwell. Un an ko tsiro, hoi wella, dikenn kowa tumare tchawe un kolla, kai lendar wenna, ninna kol wi-themarja, kai dran dur themma wenna. 22 Jon dikenn: O them hi chatchedo, i phub pherdo loon un shwefla. Lauter dikell win har i forja Sodom un Gomorra, Adma un Zebojim, har o baro Debleskri bari choli ap lende was un jon chatchedo wan. Kek nai witsrell djob an i phub. Tchi well bares. Kek senlepen djal pre.
23 Palle penenn i menshe dran i tsele wawar themma: “Hoske kras o baro Dewel kawa kau themeha? Hoske was lo jaake chojedo?” 24 Un lenge well penlo: Doleske, kai phagan le koi sowel, hoi o baro Dewel, ko Dewel lengre phurendar, lentsa dren djas, un rikran pen buder gar ap kowa, hoi job lentsa win kras, har job len dran o them Egiptia win anas. 25 Un jon mangan wawar deblen an, un witsran pen glan lende tele, sawe deblen, kolen jon gar prindjran un kolendar job lenge gar penas, te mangenn le len an. 26 Doleske chatchas o baro Debleskri choli pre pral ko them, jaake te anas lo koi tseli bibacht pral leste, kolatar an kau liil tchinlo hi. 27 Un bari choljah tradas len o baro Dewel win dran lengro them. Les khaitan le gar. Job witsras len an i wawar them, jaake har kowa kau diwes hi.
28 Kowa hoi khatedo hi, djinell kokres maro baro Dewel. Mende sikras lo, hoi lo mendar kamell, te djiwas mer pal kal tsele laba, hoi an kau tchatchepaskro liil tchinlo hi. Kowa hi menge un mare tchawenge hako tsireske.