Deboraa nɩ
5
1 Ga wiilera Debora, na Abɩnoamɩɩ bikuun Barakɩ khɩ̃ nɩɛɛkɛ dɩ wa n sona ayɩ:2 Ɔbɔɔkɛ wɩ faanɩ yʋsuune bʋlabʋla Ɩjɩrayɛllaa
ɔbɔɔkɛ tɩbɩla ɩɩrnɩ koke ɩɩrʋ waa kpẽgelẽe
na n kpãganɛ Thãgba Kɔ̃tɩn!
3 Jamanasɔ wei nɩ pɛ nũu!
Kɔ̃tɩna, nɩ nɩɛnɛ.
Mɛrɛ, ma khɩnɛ nɩɛ Thãgba Kɔ̃tɩnna!
Ma kpãgarɛ Thãgba Kɔ̃tɩn Ɩjɩrayɛlɩ Thãgba!
4 Thãgba Kɔ̃tɩn yaa!
Ɔbɔɔkɛ fɩ thenɩ Seir gɔ̃gɔ̃ yʋɔ
Ɔbɔɔkɛ fɩ kanɩ nɔɔ na the Edɔ̃ bǝǝnnǝ,
Thɩɩ mar da n jẽ, dɩ thãgbara ƴũu hɩl kɛlɛlɛlɛ a do ɲʋɔn.
Dɩ ndɔlɔ̃pana hɩl a do ɲʋɔn dɩ ga n deer.
5 Gɔ̃gɔna jɩɩn fɛr Thãgba Kɔ̃tɩnɩ ƴɛbʋrɔ,
Ɔɔ Sɩnayɩ jɩɩn fɛr Thãgba Kɔ̃tɩnɩ ƴɛbʋrɔ,
kɛ dʋɔnɩ Ɩjɩrayɛlɩ Thãgba.
6 Anatɩ bikuun Samɩgaar bɔɔra,
Na Yayɛlɩ bɔɔra,
tɩbɩla na n gba kʋlã hʋɛsɔa'.
Dɩ kpãkpara na n kana mɩ̃golõ hʋɛ.
7 Wɩ kɔɔ fuulele Ɩjɩrayɛlɩ dɩ hohʋʋsɔra fɛw,
Wɩ kɔɔ bʋʋr gɛr a faa.
Dɩɩ dana bɔɔkɛ mɛrɛ, mɛr Debora palnɩ ɩɩr.
Mɩ ɩɩrɛ a ho nɩrɛ Ɩjɩrayɛlla.
8 Ɩjɩrayɛl bɩsana kɔɔ gbaar thãgba phana,
Dapaara dɩɩ do kʋʋr lʋʋn dɩɩra,
Sɩ tomɩr phida bɩɛllakɛ na n yɩ,
dɩ kpɩla bɩɛl gɩ
wɩ ha Ɩjɩrayɛl sɔrasɛ gbɩlanɩ kpalaɲɔa' (40.000).
9 Ɩ̃ ha ha kha na Ɩjɩrayɛl sɔrasɩ kɔ̃tɩna
Na wɩrɛ 'laanɛnɩ awɩbara tɩbɩlaa thɩ̃thɩɩn,
Na n kpãganɛ Thãgba Kɔ̃tɩn!
10 Nɛrkɛ n jʋnɛnɩ kũkǝ̃ khɛraakɛ bulolonɩb,
Na nɛrkɛ n tɔɔnɩ tapɩsɔɔra,
na nɛrkɛ n ɩrɛnɩ na nɛɛ,
Na n kpɩɛrna gɩ.
11 Dɔ wɩrɛ n tɩnɛnɛnɩ ɲʋɔn ɲɔ cɛ paarsɔ
Na n khɩɩ Thãgba Kɔ̃tɩnɩ bɔ cʋʋ,
Ɔɔ! Ɔɔ bɔ cʋʋ gɩ, mɔ̃ a cʋʋnɩ Ɩjɩrayɛl bɩsana dɩ wɩ fe!
Le dɩphã Thãgba Kɔ̃tɩnɩ too bir gba too paar dɩ lõfonʋɔsɔra!
12 Jaga daanɔ yaa Debora!
Debora waa jaga!
Jaga, ɔɔ jaga a te nɩɛ!
Ɩrɛ yaa Barakɩ!
Abɩnoamɩɩ bikuun waa,
kpa afɩ deesɔɔkɛ fɩ fʋlɛnɩ kʋʋrra a kɔna.
13 Wɩrɛ sɛnɩ na yire,
Thãgba ha wɛr kǝǝrǝ nakalãtusɔra,
Thãgba Kɔ̃tɩn ha mɛr kǝǝrǝ kuun khanaa thɩ̃thɩɩn.
14 Wɩrɛ punonenɩ Amalɛkɩsɔ,
Efɩrayɩmɩ cara wɩ the.
Bɛ̃jamɛ̃ɛ ca har afɩ too thɩ̃thɩɩn da n kpaan.
Makɩɩr cara,
sɔrasɩ kɔ̃tɩna ther le a jal kʋʋrra.
Jabɩlɔ̃ɔ cara,
sɔrasɩ gbadara the, kɛ fɔrɔnɩ sɛbɛ kheredaraa gbolbirc ɲɔ̃kɔɔ.
15 Ɩsakaar kɔ̃tɩ̃sɔ har kha na Debora,
Ɩsakaar ca har kha na Barakɩ.
Wɩ gbulole khǝ̃khǝ̃ a kpaara le ɓɛlɛnɔ.
Ribɛ̃ɛ cara wɩ toore thɩ̃ bananɔ
awɩ ɲɔ kɔlɔ̃ nɔsɔra ga n pa'.
16 Aɲera nɩ too nabarãsɔɔ thɩ̃thɩɩn
Dɩ na n pɛ nũu nʋma n khɩanɩ?
Ribɛ̃ɛ ca toore thɩ̃ bananɔ
awɩ ɲɔ kɔlɔ̃ nɔsɔra ga n pa'.
17 Galaadɩdara toore le Jʋrdɛ̃ mɩɩr iiro
wa tutugoǝ'!
Aɲera nɛr Dãa ca too bato kɩrɔ dɩ na n hɩɩn?
Ajɛɛrɩ ca toore le laɲɔ̃ nʋɔra,
A toore ba laɲɔ̃ bokanasɔra.
18 Jabɩlɔ̃ɔ ca ture khir,
ɔr na Nɛfɩtalɩɩ ca,
le ko jɛw gɔ̃gɔ̃ yʋɔsɔ.
19 Jamanasɔ ɩnɛ, Kanãa jamanasɔ.
Wɩ kena sɛr kʋʋr,
wɩ kena sɛr kʋʋr Taanakɩ dɩɩra,
Megido ɲɔ nʋɔra,
sɩ wa 'lɛ lẽlẽ thɩ̃ɛ a khɩɩ dɩɩ hana dɛ buloǝ'.
20 Thãgbara ƴũunakɛ ƴepǝlǝ̃be ker kʋʋr,
mɔ̃ ƴepǝlǝ̃be n kananɩ awɩ hʋ,
wɩ kenanɛ Sɩsɩra.
21 Kɩsɔ̃ kɔlɔ̃ kpabɩ wɛr fɛw a faa,
Kɩsɔ̃ kɔlɔ̃ gɩ, kɛ dɔnɩ mama kɔlɔ̃.
Ma n ɩɩrɛ na 'lar.
22 Le gãgo nɛ bɩna ma dɩ ga n tii
wɩ har dɩ wa n caalɛ;
awɩ kokesɔ har dɩ wa n caalɛ wur wur wur.
23 Dɩ Thãgba Kɔ̃tɩnɩ thɔ̃thɔ̃ thu na n so ayɩ:
Nɩ sɔna Merojɩ dɩɩ,
Nɩ sɔnaa, nɩ sɔna ɔɔ too,
Gɩdonɩ wa the a bul Thãgba Kɔ̃tɩnna',
kpei, wa the a bul Thãgba Kɔ̃tɩn
na ɔɔ kuun khasɔa'.
24 Yayɛl n 'lɛ bɔnanɛ khɛra fɛʋʋ thɩ̃thɩɩn,
Yayɛl kɛ dɔnɩ Kenɩɩ məl Ebɛɛrɩ khɛr !
A 'lɛ bɔnanɛ a jɔ khɛra fɛʋʋkɛ n cʋɔnɩ kẽkẽ waw!
25 Sɩsɩra bɩɛllaalɛ ɲʋɔn, dɩ haa naƴɩlɛ̃,
A haarɛ naƴɩlɛ̃ niin tɩɩ ko ɲɔ̃kpʋʋnɔ.
26 Agɩpɩ a gbaar kpãbire na ɲɔ̃ bɩɛl,
a gba thɔ̃ dodaraa marto na ɲɔ̃bɔɔ,
Dɩ a kpar Sɩsɩra a cʋɔr yʋʋ,
A lɩɛrʋrɛ ɔtaabirera dɩɩ kpãasɛ.
27 A nɩrrɛ Yayɛlɩ nɛra Sɔrtɔtɔ,
A jire gbʋra, a phɩ̃.
A nɩrrɛ ɔɔ nɛra Sɔrtɔtɔ, a ji
Kãkɛra a nɩrnɩ sɔrɔ, liirrǝ a ji a khi.
28 Dɩ Sɩsɩraa nɩ na n hɩɩn hʋɛra
na fɛnɛtɩrɩ kaar le ƴũu sɩ da n waal:
Mɔ̃ gɩ dɩ ɔɔ koke hotoro na n pʋɔr ɩɩna thaa?
Mɔ̃ gɩ dɩ wa n nɩ ɔɔ koke hotorosɔ tutugoǝ'?
29 Dɩ khɛr kpɛsɛsɔɔkɛ dɔnɩ ɔɔ sɩka kpasɔ haa tuur.
Dɩ a 'lorore tuurrǝ da n ha ɔɔbara ayɩ:
30 Baalɛ na hala',
lẽlẽ thɩ̃ɛ wɩ khɩɩ kʋʋrra dɩɩ jɔr ka
Gɛr wɩ ha dɩ wa n tɩnɛ gele!
Sʋrasɩ bɩɛl, koke dee khebir bɩɛl,
agɩbo yeɲɔ,
Sɩsɩra 'lɛr lẽlẽ thɩ̃ɛ,
kɛ dɔnɩ kẽkẽ yɩrra.
Dɩ wɩ ɓol gɩ na kẽkẽ yɩɩrʋ bɩɛl,
agɩbo kẽkẽ yɩrra yeɲɔ,
Wɩ ɓol ger na kẽkẽ wiir a finǝ
kɛ wɩ n phɛnɩ kǝkǝdaarɩ fɔra.
31 Thãgba Kɔ̃tɩn yaa,
afɩ lãlaardara n khire mɔ̃ Sɩsɩra khini.
Sɩ wɩrɛ naan fɩnɩ n hɔ mɔ̃ wire n phanɩ na fãga.
A gele pɩ dɩɩ ier a dana yɛna kpalaɲɔ.