Yi toqueꞌn kojol Mariy jun tzꞌacꞌbil te tkan Jesús
(Mt 26.6-13; Mr 14.3-9)
12
1 Itzun bantz te yi kakteꞌn kꞌej tan tucumuleꞌn yi Pasc, nintzun ben Jesús Betania kale najleꞌt Lázaro, yi jun yi nsken itzꞌij junt tir taꞌn ẍchixoꞌl almaꞌ. 2 Bnixeꞌn tzun jun chin waꞌaꞌn tan Lázaro tan takꞌleꞌn kꞌej Jesús. Iꞌ tzun jun Mart chixoꞌl yi eꞌ jatxol waj. Ma Lázaro na wan wi mes tu Jesús, scyuchꞌ eꞌ mas. 3 Ma Mariy, yi junt tanub Lázaro, cyꞌaꞌn jun lmet taꞌn yi at jun tzꞌacꞌbil tcꞌuꞌl, yi wiꞌnin cꞌoꞌcal. Nardo biꞌ jun tzꞌacꞌbilaꞌtz, yi wiꞌnin jamel. Toqueꞌn tzun kojol Mariy yi jun tzꞌacꞌbilaꞌtz te tkan Jesús. Nin xcon yi xiꞌil wiꞌ-tz taꞌn tan skejseꞌn. Wiꞌnin tzun cꞌoꞌcaxeꞌn xe caꞌl bantz tan yi tzꞌacꞌbilaꞌtz. 4 Nchaꞌtz Judas Iscariot, at iꞌ tan waꞌaꞌn ẍchixoꞌl. Yi jun Judasaꞌtz iꞌ yi cyꞌajl Simón. Nin iꞌ jun scyeri eꞌ ẍchusbeꞌtz Jesús. Ej nin iꞌ yi jun yi at tocbil tan jatxleꞌn Jesús. Itzun taltz:
5 —Baꞌn tcuꞌn yi nink mben cꞌaꞌy yi tzꞌacꞌbileꞌj. Na ja kloꞌ kacambaj ox cient pwok teꞌj bantz koyil scyetz eꞌ mebaꞌ, —stzun Judas bantz.
6 Poro chij tuꞌ iꞌ. Nkꞌeꞌtz bintzi yi ntal, na qui na el kꞌajab iꞌ scyeꞌj yi eꞌ mebaꞌ. Poro ja xcon yi yoleꞌj tan paj yi alkꞌom iꞌ, na iꞌ yi colol pwok ẍchixoꞌl eꞌ ẍchusbeꞌtz Jesús. Ej nin ilenin na je tzaj muꞌẍ tetz te yi pwok yi colij taꞌn.
7 Beneꞌn tzun tlol Jesús tetz:
—Quil tzawakꞌ bis te yi xnaꞌneꞌj. Cuk tuꞌ-tz. Baꞌn mban iꞌ, na colij yi jun tzꞌacꞌbileꞌj taꞌn tan xconeꞌn tetz mukbil wetz. 8 Ma yi eꞌ mebaꞌ ilenin ateꞌ cyeraꞌtz tzixoꞌlwok, poro yi in wetz, quil naꞌtij mas tzixoꞌlwok, —stzun Jesús bantz.
Yi bixeweꞌn cyakꞌun yi eꞌ judiy tan biyleꞌn Lázaro
9 Itzun bantz yi quibital yi eꞌ wunak yi choꞌn at Jesús Betania, nintzun eꞌ bentz tan tilweꞌn. Poro nkꞌeꞌtz ntin tan tilweꞌn Jesús, ma na nchaꞌtz tan tilweꞌn Lázaro, yi nsken itzꞌij ẍchixoꞌl almaꞌ tan Jesús. 10 Ma yi quibital yi eꞌ wiꞌtz paleꞌ yi xtxolbilaꞌtz, nintzun bixeꞌ-tz cyaꞌn nkꞌeꞌtz ntin tan biyleꞌn Jesús, poro nchaꞌtz tan biyleꞌn Lázaro. 11 Na tan tuꞌ yi milawr yi bajij te Lázaro cyocsaj wiꞌnin wunak yi Jesús yaꞌstzun yi Cristo, nin quiꞌt xom chiwiꞌ te yi cyetz chipaleꞌil.
Yi cyakꞌol wunak kꞌej Jesús Jerusalén
(Mt 21.1-11; Mr 11.1-11; Lc 19.28-40)
12 Itzun bantz le junt eklok, wiꞌnin wunak nsken chocopon Jerusalén tan ticyꞌseꞌn yi Pasc. Yi quibital yi at tpombil Jesús Jerusalén, 13 cyoqueꞌn tzuntz tan cuꞌseꞌn tzaj xak xaꞌj, nin eꞌ baj bentz tan cꞌulcheꞌn Jesús. Nintzun eꞌ ẍchꞌin lentz:
—¡Kꞌajsbil tetz Ryos! At banl Kataj tibaj yi jun yi tzꞌul tziꞌneꞌj. Iꞌ kareyil yi oꞌ aj Israel, —cheꞌch bantz.
14 At tzun jun buruꞌ jal cyaꞌn eꞌ ẍchusbeꞌtz, nin jeꞌ Jesús teꞌj. I cunin banaꞌstz chi tzꞌibaꞌnt cyen le tuꞌj Kataj yi na tal:
15 “Axwok aj Jerusalén,
quil cxobwok, na ilwok nin Ireyil.
Choꞌn tzꞌul te jun buruꞌ.”
16 Poro qui pujx cyakꞌun yi eꞌ ẍchusbeꞌtz yi ko na jilon yi eꞌchk xtxolbilaꞌtz te Jesús. Ma yi titzꞌeꞌn junt tir chixoꞌl almaꞌ, nin yi jaleꞌn tetz kꞌej, kalenaꞌs tzun pujxeꞌntz cyakꞌun yi na jop Jesús. Ej nin eꞌ nachon te yi i cunin banaꞌstz chi yi tzꞌibaꞌnt cyen. 17 Nchaꞌtz cyakil yi eꞌ wunak yi eꞌ ẍchaꞌk tan xmayeꞌn yi titzꞌeꞌn Lázaro na chitzan tan talcheꞌn scyetz cyakil yi eꞌ mas wunak. 18 Chaꞌstzun te eꞌ eltzaj yi eꞌ wunak tan cꞌulcheꞌn Jesús, na nsken quibit yi eꞌchk milawr yi nsken bnix taꞌn. 19 Ma yi eꞌ parisey nin cyal squibil quib:
—Quil nin binuꞌtzeꞌj. ¿Ẍeꞌn cheꞌ kulej wunakeꞌj? na cyakil cuꞌn na xom chiwiꞌ teꞌj.
Yi cyoqueꞌn eꞌ griego tan joyleꞌn Jesús
20 At tzun cobox griego eꞌ opontz chixoꞌl eꞌ wunak yi eꞌ opon tan ticyꞌseꞌn yi jun kꞌejaꞌtz Jerusalén. 21 Nintzun eꞌ octz tan yol tetz Liꞌp, yi aj Betsaida cwent Galilea. Itzun cyaltz:
—Taꞌ, na kloꞌ kaj kajilon tetz Jesús, —cheꞌch.
22 Beneꞌn tzun Liꞌptz tan talcheꞌn tetz Leẍ. Kalenaꞌs tzun chibeneꞌn chicabil tan talcheꞌn tetz Jesús. 23 Sajeꞌn tzun stzaꞌwel Jesús scyetz:
—Ja opon yi kꞌejlal tan jaleꞌn weri inkꞌej, yi in yi in Bajx Cyꞌajol. 24 Nin je jun elsawutzileꞌj: Jun bakꞌ wutz ixiꞌn, na kꞌay yi xcꞌoml yi na cu mukij jakꞌ txꞌotxꞌ. Na tij qꞌuixcꞌuj taneꞌn, poro yi talmaꞌ na jal tal. Ej nin na pucꞌun tan jaleꞌn balaj cosech. 25 Alchok scyetz yi qui na taj tij qꞌuixcꞌuj, nin yi choꞌn ajlij cꞌuꞌl te yi ankꞌiꞌn tetz tzoneꞌj wuxtxꞌotxꞌ, stzꞌakeꞌ teraꞌtz yi itzꞌajbil. Poro alchok scyetz yi qui ajlij cꞌuꞌl te yi ankꞌiꞌn tetz tzoneꞌj wuxtxꞌotxꞌ, scambok teraꞌtz te yi itzꞌajbil yi qui bajsbeꞌn tetz. 26 Ej nin ko at jun yi na taj tzꞌoc tetz inxconsbeꞌtz, tajweꞌn tan tijol qꞌuixcꞌuj. Tzꞌopon tzun iꞌ-tz kalel noponeꞌt wetz. Na alchok scyetz yil tzꞌoc tetz inxconsbeꞌtz, tzꞌakꞌlok kꞌej iꞌ tan Intaj, —stzun Jesús.
Yi talol Jesús yi at tulbil quimichil te iꞌ
27 Nchaꞌtz tal iꞌ:
—At jun bis yi ja oc lacꞌp te walmaꞌ. ¿Mbil tzimban? ¿Swaleꞌ peꞌ tetz Intaj: ‘Taꞌ, chincoleꞌuꞌ tkꞌab yi il yi sbajok sweꞌj’? Quiꞌ loꞌ. Quil wal yi yolaꞌtz, na yaꞌstzun wupisyoꞌ yi nchinsaj teꞌj. 28 Taꞌ, yi wetz wajbil iꞌtz yil jal kꞌejuꞌ, —chij Jesús.
Beneꞌn tzun quibital yi eꞌ wunak yi sajeꞌn jun yol tcyaꞌj. Itzun taltz:
—Ja wiꞌt jal inkꞌej, nin sjalok mas inkꞌej.
29 At tzun wunak cyaltz:
—Kꞌancyok loꞌ teꞌtz yi mben kubital.
Ej nin at eꞌ yi cyal:
—Iꞌtz loꞌ jun ángel yi njilon tzaj tetz, —cheꞌch bantz.
30 Beneꞌn tzun tlol Jesús scyetz:
—Yi jun yolaꞌtz yi mben kubital, nkꞌeꞌtz ik tan wuchꞌeyeꞌn, poro iꞌtz tan lajluchaxeꞌn yi bintzi ẍchiwutzuꞌ. 31 Na ja wiꞌt opon yi tiempil tan takꞌleꞌn caws cyakil yi yab ajtzaꞌkl yi at wi munt. Ej nin ja wiꞌt opon yi tiempil tan loꞌoneꞌn yi Baybaꞌn yi ajcaw wi munt. 32 Na yil chinjeꞌ chꞌimbaꞌn tcyaꞌj, xconk tan chimoxeꞌn tzaj cyakil jilwutz wunak sweꞌj.
33 Tan yi yoleꞌj yi nxcon taꞌn, el chitxum wunak tetz yi at quimbil iꞌ wutz pasyon. 34 Chaꞌstzun te cyaloltz tetz:
—¿Ẍeꞌn tzuntz? ¿Mbi tzuntz na taluꞌ yi at quimbiluꞌ? Wech na tal yi yol yi tzꞌibaꞌnt cyen yi quiꞌc quimbil yi Cristo, nin snajank tetz ben kꞌej ben sak. Ko bintzinin iluꞌ yi Cristo, yi Bajx Cyꞌajol ¿mbi tzuntz yi na taluꞌ yi jepon chꞌimbaꞌnuꞌ? Wech na tzꞌibaꞌnt cyen yi quil quim yi Cristo. ¿Mbi tzun ekaꞌn tan yi yoluꞌ yi na taluꞌ, yi iluꞌ yi Bajx Cyꞌajol? ¿Apart peꞌ iluꞌ swutz yi Cristo, nka i iluꞌaꞌtz? —cheꞌch bantz tetz Jesús.
35 Beneꞌn tzun tlol Jesús scyetz:
—Ntin snaꞌtok coboxt kꞌej ẍchixoꞌluꞌ, yi in yi in chitxekbil wunak taneꞌn. Chaꞌstzun te choꞌkuꞌ il tan chixomeꞌnuꞌ te weri inchusuꞌn bantz qui cweꞌn jopij wutz yi cyajtzaꞌkluꞌ. Na tzꞌul jun tiemp yi copon jopij wutz cyajtzaꞌkl wunak chi na oc tzꞌoꞌtz. ¿Qui peꞌ na quiluꞌ yi alchok scyetz yi na xon ttzꞌoꞌtz qui na pujx taꞌn aloꞌ na xoneꞌt, nka aloꞌ mbeneꞌt? 36 Chaꞌstzun te, jalen peꞌk atin ẍchixoꞌluꞌ, baꞌn tcuꞌn chixomuꞌ te wetz inchusuꞌn, na yi in wetz in chitxekbil wunak. Ej nin ko yaꞌtz cyulejuꞌ, tzꞌelepon tzun pacx wutz yi cyajtzaꞌkluꞌ, —stzun Jesús scyetz.
Yi tlol Jesús yi eꞌchk yoleꞌj, nintzun eltz ẍchixoꞌl nin bentz tan ew ib.
Mas na chipekꞌ yi eꞌ bajxom yi na akꞌlij chikꞌej cyakꞌun wunak
37 At wiꞌnin milawr yi ja bnix tan Jesús ẍchiwutz yi eꞌ judiy poro qui cyocsaj yi iꞌ yi Cristo. 38 Qui cyocsaj, na tajweꞌn tan teleꞌn cuꞌn te yi yol yi alijt cyen tan Isaías, jun scyeri elsanl stziꞌ Ryos tentz. Na je yol iꞌ yi tzꞌibaꞌnt cyen taꞌn:
“Taꞌ, quiꞌc nin jun yi nink tocsaj yi stziblaluꞌ yi cyꞌaꞌn kaꞌn.
Nchaꞌtz cyaꞌl nin jun yi jajk tocsaj yi eꞌchk milawr yi bnix tanuꞌ tan lajluchaxeꞌn yi poreruꞌ.”a
39 Quinin cyocsaj yi eꞌ judiyaꞌtz. Na je junt xtxolbileꞌj, yi tzꞌibaꞌnt cyen taꞌn:
40 “Ryos njopon wutz cyajtzaꞌkl.
Nin ja tzeꞌtzax yi cyalmaꞌ taꞌn,
tan qui pujxeꞌn yi eꞌchk xtxolbil cyaꞌn,
nin tan qui teleꞌn chitxum tetz.
Chaꞌstzun te quiꞌt chopon te iꞌ tan chiclaxeꞌn,”b stzun Isaías.
41 Talnak Isaías yi xtxolbilaꞌtz, na nin el xtxum tetz yi at kꞌej Cristo yi at tulbil. Yi xtxolbileꞌj yi tzꞌibaꞌnt cyen taꞌn, na jilon te yi mbi cuꞌn bajij te Cristo yi tulakeꞌn.
42 Poro ilenin at eꞌ judiy yi eꞌ xom te ẍchusuꞌn Jesús. Nchaꞌtz at cobox scyeri yi eꞌ wiꞌ banl chiwiꞌ yi cyocsaj. Poro tan paj yi na chixob scyetz yi eꞌ cyuchꞌ, qui cyal yi ko ja cyocsaj. Na i cyaj yi quil chiꞌch chicꞌuꞌl eꞌ parisey scyeꞌj, nin tan qui cyeleꞌn lajuꞌn ẍchixoꞌl cmon. 43 Na mas tcuꞌn na chipekꞌ te yi chikꞌej yi na cyakꞌ cyuchꞌ swutz yi chikꞌej yi na takꞌ Ryos.
Na lajluchax yi kil tan yol Jesús
44 Chin wiꞌ nin Jesús ban tan yol, itzun taltz:
“Alchok scyetz yil tocsaj inyol, na tzun tocsaj yol Intaj, yi jun yi nchinchakon tzaj. 45 Ej nin alchok scyetz yil tzꞌel xtxum swetz, ja tzun el xtxum te yi jun yi nchinchakon tzaj. 46 Yi in wetz niꞌcuꞌn in tu jun txekbil, na na chintzan tan ẍchajleꞌn yi bintzi scyetz wunak. Ja nuꞌl tzoneꞌj tan lajluchaxeꞌn yi bintzi ẍchiwutz cyakil wunak. Nin alchok scyetz yil tocsaj yi naꞌ scyetz in tzꞌeluꞌl tul tzꞌoꞌtz wutzil waꞌn. 47 Ej nin alchok scyetz yi qui na tocsaj inyol stzꞌakꞌlok caws. Poro nkꞌeꞌtz in nakꞌon caws, na yi in wetz qui nuꞌl tan takꞌleꞌn chicaws wunak poro ja nuꞌl tan chicolpeꞌn. 48 Cyakil yi eꞌuꞌ yi qui na chipekꞌuꞌ sweꞌj, nin cyakil yi eꞌuꞌ yi qui na cyajuꞌ cyocsajuꞌ inyol, slajluchaxk yi at quiluꞌ. Na yil tzꞌul tzaj yi wiꞌtzbil kꞌejlal, xconk yi wetz inyol waꞌn tan lajluchaxeꞌn yi at quiluꞌ. 49 Nkꞌeꞌtz wajtzaꞌkl cuntuꞌ yi eꞌchk xtxolbil yi na chintzan tan yolcheꞌn, na alijt tzaj swetz tan Intaj yi mbiꞌtz tajweꞌn tan walol yil noꞌc tan chichusleꞌnuꞌ. 50 Ej nin yi caꞌwl Intaj yi saj tlol swetz, iꞌtz tan wakꞌol jun itzꞌajbil scyeruꞌ tetz ben kꞌej ben sak, nkꞌeꞌtz tan takꞌleꞌn chicawsuꞌ. Chaꞌstzun te, quib yi yol yi sajnak yolol Intaj swetz, iteꞌn nin iꞌaꞌtz yi na chintzan tan xtxoleꞌn nin scyeruꞌ.”