Yi chijakol tetz Jesús yi naꞌ akꞌon kꞌej iꞌ
(Mt 21.23-27; Mr 11.27-33)
20
1 Itzun te yi na tzan Jesús tan chichusleꞌn wunak, nin tan xtxoleꞌn yi balaj stziblal, cyoponeꞌn tzun nil yi eꞌ wiꞌtz paleꞌ, scyuchꞌ yi eꞌ txꞌolol xoꞌl yi ley Moisés, scyuchꞌ chibajxom yi eꞌ judiy teꞌj. 2 Itzun cyaltz tetz Jesús:
—Al tzaj sketz, ¿naꞌ ncẍchakon tzaj tan banleꞌn eꞌchk takleꞌneꞌj? nka ¿naꞌ mmakꞌon caꞌwl tzatz tan abnol yi eꞌchk takleꞌneꞌj? —cheꞌch bantz tetz Jesús.
3 Beneꞌn tzun tlol Jesús scyetz:
—Bajx na waj tzinjak nin jun xtxolbil scyeruꞌ: 4 ¿Waꞌn peꞌ txumul tetz yi toqueꞌn iꞌ tan jeꞌseꞌn aꞌ ẍchiwiꞌ wunak, nka Ryos nchakon tzaj?
5 Cyoqueꞌn tzun tan xtxumleꞌn squibil quib:
—Kol kal nin yi Ryos nchakon tzaj, staleꞌ loꞌ iꞌ sketz: ‘¿Ko yaꞌtz, mbi tzuntz quinin chixomuꞌ teꞌj?’ 6 Ej nin kol kal nin yi Waꞌn tuꞌ txumul te jun caꞌwlaꞌtz, chocopon cyakil wunak tan kacꞌoxleꞌn tan cꞌub, na elsanl stziꞌ Ryos Waꞌn ẍchiwutz wunak, —cheꞌch.
7 Beneꞌn tzun cyalol tetz Jesús:
—Cuquen yaj, qui na el katxum tetz aloꞌ nchakon tzaj Waꞌn, —cheꞌch bantz.
8 —Nchaꞌtz bin in, quil wal nin scyeruꞌ yi naꞌ makꞌon caꞌwl swetz tan imbnol yi eꞌchk takleꞌneꞌj, —stzun Jesús scyetz.
Yi elsawutzil yi na ẍchaj yi at tulbil chicaws yi eꞌ judiy
(Mt 21.33-44; Mr 12.1-11)
9 Toqueꞌn tzun Jesús tan xtxoleꞌn jun elsawutzil scyetz cyakil wunak. Itzun taltz:
“Ok tuꞌ-tz kaꞌn yi at jun yaj yi oc tan tawleꞌn jalaj uva, le tetz luwar. Yi beneꞌn iꞌ joylaj, tcꞌuꞌl junt tnum, nin cyaj yi ujul ẍchikꞌab jun cꞌoloj akꞌunwil tan cyoqueꞌn tan tkꞌunseꞌn, na quiꞌc chan tulbil iꞌ. 10 Ma yi kꞌabteꞌn cosech, nin saj ẍchakol yi taw jun ẍchakum tan ticyꞌleꞌn nin muꞌẍ tetz te yi cosech. Yi tponeꞌn yi chakum scyeꞌj yi eꞌ akꞌunwil, nin eꞌ baj quentz tan biyleꞌn, nin tan lajeꞌneꞌl tzaj. Quinin cyakꞌ muꞌẍ tal te yi cosech tetz. 11 Sajeꞌn tzun ẍchakol taw luwar junt ẍchakum. Iteꞌn nin cyulejtz chi cyulej yi bajx. Baj chijisol, nin quiꞌc nin saj cyakꞌoltz tetz. 12 Le toxiꞌn tir sajeꞌn ẍchakol junt. Nchaꞌtz iꞌ, loꞌontz cyaꞌn, nin el chilajul.
13 “Toqueꞌn tzun yi taw luwar tan xtxumleꞌn. Itzun taltz: ‘Baꞌn tcuꞌn tzinchakeꞌ nin yi mero incyꞌajl, yi wiꞌnin na chimpekꞌ teꞌj. Qui cunin batz scyekeꞌ ẍchiꞌ iꞌ.’ 14 Ma yi sajeꞌn quilol yi eꞌ akꞌunwil yi cyꞌajol, nintzun cyaltz squibil quib: ‘Ilwok nin yi juneꞌj. Yaꞌstzun yi scambok te yi txꞌotxꞌ yil quim yi taj,’ cheꞌch tzun bantz. 15 Teleꞌn tzaj tzun chilajultz, nin cuꞌ chibiyoltz. Ma jaluꞌ, ¿mbi sbneꞌ yi taw luwar scyeꞌj yi eꞌ mosaꞌtz le chiwutz cyeruꞌ? 16 Tzꞌul tan chisotzajeꞌn cyakil yi eꞌ akꞌunwilaꞌtz, ma yi jalaj txꞌotxꞌaꞌtz tzꞌakꞌlok scyetz junt txꞌakaj wunak,” stzun Jesús scyetz.
Yi quibital wunak yi ateꞌ le templo yi xtxolbilaꞌseꞌj, nintzun cyaltz:
—¿Chaꞌtz poloꞌ koꞌ tulej Ryos? Quiꞌ loꞌ, —cheꞌch.
17 Jaxeweꞌn quen tzun Jesús tan chixmayeꞌn, itzun taltz scyetz:
—Ko nkꞌeraꞌtz sbneꞌ Ryos scyeꞌjuꞌ ¿mbi tzun na ẍchaj sketz yi yol yi tzꞌibaꞌnt cyen yi na tal?:
‘Yi cꞌub yi quiꞌc xac ẍchiwutz yi eꞌ bnol caꞌl,
yaꞌstzun yi cꞌub yi mas tajweꞌn tan xconeꞌn.’
18 Poro chicyakil yi eꞌ yil chijeꞌ tzotpuj te yi jun cꞌubaꞌtz ẍchiqꞌuixpok. Nchaꞌtz, kol saj trimp yi jun cꞌubaꞌtz tibaj jun, puchꞌij cunin ẍchibneꞌ taꞌn, —stzun Jesús bantz scyetz.
Yi pwok yi oc César tan jakleꞌn
(Mt 21.45-46; 22.15-22; Mr 12.12-17)
19 Yi teleꞌn chitxum yi eꞌ txꞌolol xoꞌl yi ley Moisés, scyuchꞌ eꞌ wiꞌtz paleꞌ, yi nxcon yi jun elsawutzilaꞌtz tan Jesús tan ẍchajleꞌn chipaltil tetz, nin kloꞌ eꞌ octz tan stzꞌamleꞌn iꞌ. Poro quinin akꞌon puntil, na wiꞌnin chixobeꞌn scyetz wunak.
20 Beneꞌn tzun chichakol cobox chakum tan joyleꞌn puntil yi ẍeꞌnk jal til Jesús. Yi cobox chakumaꞌtz ja cyocsaj quib chi balaj wunak. Ej nin yi chimantar iꞌtz tan jaleꞌn puntil tan subleꞌn Jesús bantz talol jun yol kale ljaleꞌt til iꞌ swutz yi gobernador.
21 Cyoqueꞌn tzuntz tan jakleꞌn tetz Jesús:
—Taꞌ, na el katxum tetz yi quiꞌc noc paltil yi ẍchusuꞌnuꞌ. Na qui na xobuꞌ tetz jun. Na quiꞌc na ban yi ko at kꞌej, nka quiꞌ. Ej nin na el katxum tetz yi quiꞌc nim quiꞌc juy swutzuꞌ. Ntin na tzanuꞌ tan xtxoleꞌn sketz yi ẍeꞌn kaban tan koponeꞌn te Ryos. 22 I bin jaluꞌ Taꞌ, tal tzajuꞌ sketz, ¿baꞌn peꞌ lkakꞌ yi cutxuj yi na tzan César tan jakleꞌn sketz nka quiꞌ? —cheꞌch tetz Jesús.
23 Poro nin el xtxum Jesús te cyajtzaꞌkl yi subleꞌn tuꞌ iꞌ na cyaj. Beneꞌn tzun tlol:
—¿Nxac na chitzanuꞌ tan joyleꞌn puntil tan insubleꞌn? 24 Chichaj tzajuꞌ jun pwok swetz. Wileꞌ cuꞌn yi wutz.
Yi jeꞌn stzꞌamol yi pwok nintzun jak iꞌ scyetz:
—¿Naꞌ taw yi teblal yi at te pwokeꞌj? ¿Ej nin naꞌ taw yi biꞌaj yi banij swutz? —stzun Jesús scyetz.
—Tetz César yi wiꞌtz kareyil, —cheꞌch tzun bantz.
25 —Baꞌn bin cyakꞌuꞌ tetz César na tetz iꞌ. Poro nchaꞌtz, baꞌn kakꞌ tetz Ryos cyakil yi eꞌchk takleꞌn yi tetz iꞌ, —chij Jesús bantz scyetz.
26 Quinin chixcyeꞌ tan subleꞌn Jesús tan talol jun yol ẍchiwutz wunak, yi nink xcyeꞌ tan jalseꞌn til iꞌ swutz yi gobernador. Wiꞌnin tzun cyeleꞌn yabtz teꞌj nin quiꞌt eꞌ octz tan xuxeꞌn mas.
At junt tir itzꞌeꞌn
(Mt 22.23-33; Mr 12.18-27)
27 Cyoponeꞌn tzun cobox scyeri yi eꞌ sadusey te Jesús. Ẍchiwutz yi eꞌ sadusey, quiꞌc itzꞌeꞌn junt tir. Itzun cyaltz tetz Jesús:
28 —Taꞌ, tzꞌibaꞌnt cyen tan Moisés: ‘Ko at jun yaj yil quim, ej nin ko quiꞌc nitxajil njal cyen te txkel, chin tajweꞌn cunin tan cyokꞌbel quib yi xnaꞌn tu balc, tan jaleꞌn xonl yi kꞌajtzun almaꞌ.’ 29 I bin jaluꞌ Taꞌ, at juk yaj yi yaꞌstzun banakeꞌ. Quitzꞌun quitzicy quib yi jukaꞌtz. Toqueꞌn tzun txkel yi bajx, poro ja quim, nin quinin njal chinitxaꞌ. 30 Toqueꞌn tzun yi caꞌp nak te txkelbeꞌn kꞌajtzun stzicy. Nchaꞌtz iꞌ, nin quim, nin quinin jal chinitxaꞌ. 31 Nchaꞌtz eꞌ ban cyakil cuꞌn yi juk yajaꞌtz. Cyaꞌl nin jun nink jal nitxajil te yi jun xnaꞌnaꞌtz. 32 Wiꞌtzbil tlen quimeꞌn yi xnaꞌn. 33 Ma jaluꞌ, yi nink chitzꞌij junt tir, ¿naꞌ scyetz jun ẍchixoꞌl yi juk yajaꞌtz yi tzꞌocopon tetz chmil yi xnaꞌnaꞌtz? Na eꞌ len cuꞌn chmil iꞌ banak yi jukaꞌtz, —cheꞌch tzun bantz tetz Jesús.
34 Sajeꞌn tzun stzaꞌwel Jesús:
—Bintzi na cyokꞌbej quib, nin na chumeꞌ wunak te yi tiempeꞌj. 35 Poro yi eꞌ yi tzꞌakꞌlok amaꞌl scyetz tan cyaꞌteꞌn tul yi acꞌaj tiemp yi at tulbil, yi eꞌ yi ẍchitzꞌok junt tir ẍchixoꞌl almaꞌ tan chinajeweꞌn te Ryos, quiꞌt cyokꞌbej quib cyeraꞌtz, nin quiꞌt chumeꞌ na chocopon chi quitaneꞌn yi eꞌ ángel. 36 Quiꞌt chiquim. Chocopon tetz meꞌl cyꞌajl Ryos, na ẍchitzꞌok taꞌn, —stzun Jesús scyetz. 37 —Ma jaluꞌ tan pujxeꞌn cyanuꞌ yi at junt tir itzꞌeꞌn ẍchixoꞌl almaꞌ, ulk txꞌakx chicꞌuꞌluꞌ yi mbi banak Moisés. Yi tponeꞌn iꞌ te jun tal pucuj xtzeꞌ yi na tzan kꞌaꞌkl, ja jilon Ryos tetz, itzun taltz: ‘I inaꞌtz in chiRyosil Abraham, tu Isaac tu Jacow,’ stzun Ryos bantz tetz Moisés. 38 Poro nsken chiquim yi ox yajaꞌtz yi tal Ryos chibiꞌ. Yi jun xtxolbilaꞌtz, na tzun ẍchaj sketz yi qui sotznakeꞌ. Na yi Kataj Ryos, iꞌ kaRyosil yi oꞌ yi itzꞌoꞌ scyuchꞌ yi eꞌ yi quimnakeꞌ tkꞌab. Na swutz Ryos, quiꞌc nin jun wunak yi najk sotz, —stzun Jesús scyetz.
39 —Bintzinin na taluꞌ Taꞌ, —cheꞌch tzun cobox scyeri yi eꞌ txꞌolol xoꞌl yi ley Moisés.
40 Poro yi eꞌ sadusey quiꞌt nin chinimsaj chicꞌuꞌl tan jakleꞌn junt xtxolbil tetz.
Cristo iꞌ Tajcaw kꞌajtzun Luwiy
(Mt 22.41-46; Mr 12.35-37)
41 Itzun bantz nin oc Jesús tan yol scyetz yi eꞌ ẍchusbeꞌtz:
—At eꞌ yi na cyal yi xonl tuꞌ kꞌajtzun Luwiyaꞌtz yi jun yi bixbaꞌnt tan tuleꞌn. 42 Poro ¿ẍeꞌn tzuntz? na iteꞌn nin kꞌajtzun Luwiy tzꞌiban cyen le eꞌchk Salmo:
‘Yi Kajcaw yi kaRyosil aꞌlon tetz Kajcaw:
Cꞌolchin cuꞌn tzinxlaj,
43 jalen cuꞌn lchoꞌc yi eꞌ acontr waꞌn jakꞌ awukan.’
44 I bin jaluꞌ, ko yaꞌtz talnak kꞌajtzun Luwiy, ¿mbi tzuntz yi at eꞌ yi na cyal yi wunak tuꞌ, yi xonl tuꞌ Luwiy yi Cristo, yi jun yi bixbaꞌnt tan tuleꞌn?
Yi chipaltil yi eꞌ txꞌolol xoꞌl yi ley Moisés
(Mt 23.1-36; Mr 12.38-40; Lc 11.37-54)
45 Ẍchiwutz cunin cyakil wunak yi beneꞌn tlol Jesús yi xtxolbileꞌj scyetz yi eꞌ ẍchusbeꞌtz: 46 “Acxomiꞌchwok te cyajtzaꞌkl yi eꞌ txꞌolol xoꞌl yi ley Moisés. Na yi eꞌ cyetz wiꞌnin na chipriꞌsin tu beꞌch cyetz yi chukpiꞌn nin tuꞌ tkan. Nin wiꞌnin na chitzatzin yi na akꞌlij chikꞌej, yi na bajij eꞌchk kꞌajlaꞌn scyetz tcꞌaꞌyl. Ej nin yi na chiban yi chimunl lakak eꞌchk sinagoga, wiꞌnin na chipekꞌ tan chicꞌoleweꞌn cuꞌn tibaj yi bajx chem tan jaleꞌn chikꞌej. Ej nin na chijoy eꞌchk balaj chem kale na eleꞌt jun waꞌaꞌn. 47 Na choꞌc tan majleꞌn chicaꞌl yi eꞌ xmaꞌlcaꞌn. Ej nin tan teweꞌn quil ẍchiwutz wunak, tunin na chiben quen tunin tan orariꞌn. Poro tan tuꞌ yi yaꞌtz na chiban, tzꞌakꞌlok mas cyetz chicaws. Chaꞌstzun te acxomiꞌchwok te cyajtzaꞌkl,” stzun Jesús scyetz.