Yi chibeneꞌn ẍchakol Jesús yi coblaj ẍchusbeꞌtz
(Mt 10.5-15; Mr 6.7-13)
9
1 Itzun bantz yi bajeꞌn ẍchakol Jesús yi coblaj ẍchusbeꞌtz nintzun takꞌ iꞌ amaꞌl tu yi porer scyetz tan cyelseꞌn len yi eꞌ espíritu cwent Baybaꞌn, nin tan tulseꞌn yos scyuchꞌ eꞌ yabiꞌẍ. 2 Eꞌ beneꞌn tzun ẍchakol tan talcheꞌn yi yol Ryos nin tan teleꞌn chitxum wunak tetz yi ẍeꞌn lcawun Ryos, ej nin nchaꞌtz, tan tulseꞌn yos scyuchꞌ yi eꞌ yabiꞌẍ.
3 —Quil tzitcyꞌajwok nin jun takleꞌn, mpe ik itxꞌamij, mpe ik isam, mpe ik iwaꞌ, mpe ik ipuꞌk, mpe cob icẍeꞌy. 4 Ej nin yi caꞌl kalel cxoponeꞌt, ntaꞌtz nin cxcyajwok cyentz jalen cuꞌn yil cxicyꞌt. 5 Ilwok cyen tuꞌ eꞌchk tnum kale quil cxcꞌulcheꞌtwok cyakꞌun wunak. Nin baꞌn tzꞌel cyen yi puklaj yi at te itkan tan ẍchajleꞌn scyetz yi at tulbil chicaws, —chij Jesús scyetz eꞌ ẍchusbeꞌtzaꞌtz.
6 Chibeneꞌn tzuntz lakak aldey tan xtxoleꞌn yi balaj stziblal, nin tan tulseꞌn yos scyuchꞌ yi eꞌ yabiꞌẍ.
Yi toqueꞌn Herodes tan jakleꞌn tkanil Jesús
(Mt 14.1-12; Mr 6.14-29)
7 Itzun Herodes yi wiꞌtz ajcaw te yi tiempaꞌtz, nintzun tbit cyakil yi eꞌchk takleꞌn yi baj bnol Jesús. Poro quinin pujxij taꞌn naꞌ scyetz iꞌ Jesús na at eꞌ cyal tetz:
—Yaꞌstzun Waꞌn Bautist, yi ja itzꞌij junt tir ẍchixoꞌl almaꞌ, —cheꞌch.
8 Nin at jujunt cyal:
—Iꞌtz kꞌajtzun Elías loꞌ. Ja loꞌ ul junt tir wi munt.
Poro at cobox yi cyal:
—Quiꞌ loꞌ. Ja loꞌ itzꞌij jun scyeri yi eꞌ elsanl stziꞌ Ryos yi quimnakeꞌ tentz, —cheꞌch wunak.
9 —Poro elnak wiꞌ Waꞌn wakꞌun wetz. Ma jaluꞌ ¿naꞌ scyetz iꞌ yi juneꞌj yi na kubit nin yi eꞌchk takleꞌneꞌj teꞌj? —stzun Herodes bantz.
Joyol tzun iꞌ puntil tan techal wutz Jesús.
Yi chiwaneꞌn yi oꞌ mil wunak
(Mt 14.13-21; Mr 6.30-44; Jn 6.1-14)
10 Itzun bantz yi chipakxeꞌn junt tir yi eꞌ apostl te Jesús, nin baj chitxoliltz yi mbi cuꞌn eꞌ ban.
Itzun yi tbital Jesús yi xtxolbilaꞌtz choꞌn tzun eꞌ beneꞌn tcyꞌal tcꞌuꞌl jun amaꞌl yi tzꞌinunin tuꞌ cwent yi tnum Betsaida. 11 Poro yi quibital wunak chitziblal yi naꞌ atit chibembil, nin eꞌ baj xom nintz wutz chicoc. Poro yi tilol Jesús yi eꞌ wunak nintzun oc tan chichusleꞌn te yi ẍeꞌn cuꞌn sbneꞌ Ryos tan cawuꞌn. Ej nin ul len yos taꞌn scyuchꞌ eꞌ yabiꞌẍ.
12 Ma yi txantok tan cweꞌn kꞌej, toqueꞌn tzun chiẍkansal quib yi coblaj ẍchusbeꞌtz tan yol tetz:
—Cheꞌ ẍchak ninuꞌ yi eꞌ wunak lakak aldey nin lakak yi eꞌchk amaꞌl yi at nakaꞌj tan chijoyol chiposar tu chiwaꞌ, na yi amaꞌl kale atoꞌt chin tzꞌinunin tuꞌ, —cheꞌch bantz tetz Jesús.
13 —Baꞌn tzitakꞌwok chiwaꞌ, —chij Jesús scyetz.
—Poro ntin oꞌ tal pam tu cob cay cyꞌaꞌn kaꞌn taꞌ. ¿Nka yaꞌtz teruꞌ tajbiluꞌ tan kabeneꞌn tan lokꞌcheꞌn chiwaꞌ yi jun cꞌoloj wunakeꞌj? —cheꞌch bantz.
14 At loꞌ oꞌ mil yaj ateꞌ-tz. Beneꞌn tzun tlol Jesús scyetz yi eꞌ ẍchusbeꞌtz:
—Or, alwok nin scyetz yi wunakeꞌj tan chicweꞌn cꞌolchok wi txaꞌx chꞌim. Nicyꞌchok cient cheꞌ itulej, —chij Jesús ban nintz scyetz yi eꞌ ẍchusbeꞌtz.
15 I nin tzun cyulejtz, nin ben cyalol scyetz wunak tan chicweꞌn cꞌolchok. 16 Jeꞌn tzun stzꞌamol Jesús yi oꞌ pam tu yi cob cay nin xmayinintz tcyaꞌj. Yi wiꞌt tyoẍineꞌntz tibaj cweꞌn tzun piẍultz nin ben tkꞌoltz scyetz yi eꞌ ẍchusbeꞌtz tan beneꞌn cyakꞌol scyetz eꞌ wunak. 17 Cyakil cunin wunak eꞌ baj wan lentz teꞌj. Baj noj len chicꞌuꞌl. Ma yi sowril coblaj moꞌtx ban.
Yi talol Luꞌ yi Jesús iꞌ yi jun yi bixbaꞌnt tan tuleꞌn
(Mt 16.13-19; Mr 8.27-29)
18 Itzun bantz yi teleꞌn jatxol tib Jesús tan nachleꞌn Kataj, xomcheꞌ nin yi coblaj ẍchusbeꞌtz teꞌj. Toqueꞌn tzun iꞌ tan jakleꞌn scyetz:
—¿Naꞌ scyetz in, le chiwutz wunak?
19 —At cobox yi na cyal yi i iluꞌaꞌtz Waꞌn Bautist, nin at cobox na cyal i iluꞌaꞌtz kꞌajtzun Elías, nin at eꞌ na cyal yi ja loꞌ itzꞌij junt tir jun scyeri yi eꞌ elsanl stziꞌ Ryos yi quimanakeꞌ tentz, —cheꞌch tetz.
20 —Ma le iwutz itetz, ¿naꞌ scyetz in?
—I iluꞌaꞌtz yi Cristo yi jun yi bixbaꞌnt tan Ryos tan tuleꞌn, —chij Luꞌ ban nintz tetz Jesús.
Yi talol Jesús yi chocopon wunak tan biyleꞌn cuꞌn
(Mt 16.20-28; Mr 8.30-9.1)
21 Toqueꞌn tzun Jesús tan talcheꞌn scyetz yi chin tajweꞌn cunin yi cyaꞌl chitxolwit yi jun xtxolbilaꞌtz. 22 Nchaꞌtz tal iꞌ:
—Yi in wetz, yi in Bajx Cyꞌajol, tajweꞌn cunin tan intijol wiꞌnin qꞌuixcꞌuj. Quil tzꞌaꞌjwij inwutz cyakꞌun yi eꞌ wiꞌ banl wiꞌ. Chin quimok cyaꞌn. Poro snitzꞌok le toxiꞌn kꞌej.
23 Nchaꞌtz ben tlol scyetz cyakil wunak:
—Alchok scyetz yi na taj xom tzaj sweꞌj, tajweꞌn yi quil sban yi tetz tajbil, nin chin tajweꞌn cunin yi list atit iꞌ cyakil kꞌej tan tkꞌol tib tkꞌab quimichil chi na cꞌox tib jun yaj tan quimeꞌn swutz pasyon. Nchaꞌtz, chin tajweꞌn cunin yi list iꞌ tan banleꞌn taneꞌn wetz incaꞌwl. 24 Poro cyakil yi eꞌ yi mas na chipekꞌ te yi ankꞌiꞌn tetz tzoneꞌj wuxtxꞌotxꞌ, chitzꞌakeꞌ cyeraꞌtz yi quitzꞌajbil tetz ben kꞌej ben sak. Poro ko list atit jun yaj tan cyajeꞌn cyen tilol yi ankꞌiꞌn tetz tzoneꞌj wuxtxꞌotxꞌ tan xomeꞌn sweꞌj, scambajeꞌ tzun iꞌ yi stzꞌajbil. 25 Quiꞌc takꞌ tetz jun yaj mpe nink scambaj cyakil yi eꞌchk takleꞌn tzoneꞌj wuxtxꞌotxꞌ kol stzꞌak yi stzꞌajbil tan paj. 26 Na yi in wetz yi in Bajx Cyꞌajol, nuꞌl tan cawuꞌn chi na cawun jun rey nin yil nuꞌl tzaj xomcheꞌ jun cꞌoloj ángel sweꞌj. Nin cyꞌaꞌn yi kꞌej tu porer Intaj waꞌn yil nuꞌl tzaj. Poro yil nuꞌl, quiꞌc lwaj cyen scyetz yi eꞌ yi na chitxꞌixwij tan chixomeꞌn sweꞌj jaluꞌ, nin tan chixomeꞌn te weri inchusuꞌn. 27 Jun cuꞌn yol na walnin tzitetz, at eꞌ tzixoꞌlwok yi quiꞌ chan lchiquim jalen cuꞌn lquil yi bintzinin at tulbil Ryos tan cawuꞌn.
Yi jeꞌn xtxꞌixpul tib yubil Jesús
(Mt 17.1-8; Mr 9.2-8)
28 Yi teleꞌn wajxok kꞌej yi bajeꞌn xtxolil yi yolaꞌtz, nintzun eꞌ ben tcyꞌajl Jesús yi Luꞌ, tu Waꞌn, tu Jacow tan nachleꞌn Kataj wiꞌwtz. 29 I cunin na tzan iꞌ tan nachleꞌn Kataj yi jeꞌn xtxꞌixpul tib yi yubil iꞌ, nin yi beꞌch tetz chin stum nin ban. Wiꞌnin pakꞌpuchaxeꞌn. 30 Chijeꞌn tzun jobtuj cob yaj, nin eꞌ baj jilon cuꞌntz tu Jesús. Yi cob yajaꞌtz eꞌ kꞌajtzun Moisés tu kꞌajtzun Elías. 31 Wiꞌnin pakꞌpuchaxeꞌn cyeꞌj, nin baj chiyolbel te yi mbi sbajok te Jesús Jerusalén. 32 Inti Luꞌ scyuchꞌ yi cob tuchꞌ ocnak cyen tunin bow chiwatl. Poro ben quilol yi wiꞌnin pakꞌpuchaxeꞌn te Jesús scyuchꞌ yi cob yajaꞌtz yi txiclcheꞌ te iꞌ.
33 Itzun yi teleꞌn chixajsal quib yi cob yajaꞌtz tan cyajeꞌn, jiloneꞌn nin tzun Luꞌ tetz Jesús:
—Taꞌ, chumbalaj nin yi atoꞌ teꞌjuꞌ tzoneꞌj. Baꞌn loꞌ kaban ox scabteꞌ, jun teruꞌ, nin jun tetz Moisés, nin jun tetz Elías, —stzun Luꞌ banintz tetz Jesús.
Quinin pujx tan Luꞌ mbi cuꞌn na tzan nin iꞌ tan yolcheꞌn tetz Jesús. 34 I cunin na tzan Luꞌ tan yolcheꞌn nin yi yolaꞌseꞌj yi cweꞌn muleꞌn noc sbakꞌ squibaj. Wiꞌnin tzun chixobeꞌntz tan paj. 35 Beneꞌn tzun quibital jun yol yi choꞌn jiloneꞌn tzaj tul yi sbakꞌaꞌtz: “Yi juneꞌj, yaꞌstzun inCyꞌajl, yi txaꞌijt waꞌn. Bitwok yi caꞌwl iꞌ.”
36 Yi taneweꞌn yi yol tul sbakꞌ, nintzun ben quiloltz yi ẍchuc Jesús txicl cyen. Ma yi cob yaj sken chaꞌj. Te jun tiempaꞌtz quiꞌc nin jun xtxolbil cyal scyetz wunak te yi mbi cunin baj quilol.
Yi teleꞌn jun espíritu cachiꞌ twankil jun xicy
(Mt 17.14-21; Mr 9.14-29)
37 Itzun bantz le junt eklok yi chicweꞌn muleꞌn wiꞌwtz, nin eꞌ baj ul tzaj jun cꞌoloj wunak tan cꞌulcheꞌn Jesús. 38 At tzun jun yaj scyeri yi jun cꞌoloj wunakaꞌtz. Chin tjaꞌj nin ban tan yol tetz Jesús:
—Taꞌ, baneꞌuꞌ pawor swetz tan stzꞌaqueꞌn yi incyꞌajleꞌj, na tinaꞌtz cunin jun tal ẍutuj. 39 At na ban cuꞌnt na txꞌamxij iꞌ tan jun espíritu cachiꞌ. Nin wiꞌnin na ẍchꞌin, nin wiꞌnin na el xyaꞌywiꞌ iꞌ taꞌn. Nin wiꞌnin na swokin stziꞌ taꞌn. Chin buchij nin iꞌ taꞌn. Ej nin kaleꞌn nin il na ul tajtzaꞌkl. 40 Ja cuꞌ inwutz scyetz yi eꞌ ẍchusbeꞌtzuꞌ tan teleꞌn kloꞌ yi jun ilaꞌtz cyaꞌn, poro quinin eꞌ xcyeꞌ teꞌj, —stzun yaj bantz tetz Jesús.
41 —¡Lastum eꞌuꞌ yi qui na cyocsajuꞌ! ¿Jat loꞌ tiemp na taj tan waꞌteꞌn ẍchixoꞌluꞌ? ¿Nicyꞌ naꞌ nin mucꞌbeꞌn cyeruꞌ? Tcyꞌaj tzajuꞌ yi cyꞌajluꞌ, —stzun Jesús tetz yaj.
42 I cunin na ocopon ticyꞌleꞌn yi xicy swutz Jesús yi jeꞌn trimpuꞌn tan yi espíritu cachiꞌ yi at twankil. Ninin cuꞌ yuꞌul tib taꞌn. Toqueꞌn tzun Jesús tan makleꞌn yi espíritu cachiꞌ. Jalcunin tuleꞌn yos tu yi xicy, nin ben tkꞌol junt tir tetz yi taj. 43 Wiꞌnin cyeleꞌn yab cyakil wunak te yi porer Ryos yi bajij te yi jun xicyaꞌtz.
Yi tlol Jesús junt tir yi sbiylok iꞌ
(Mt 17.22-23; Mr 9.30-32)
I cunin na cheꞌl yab te yi mbi cunin bajij, yi toqueꞌn Jesús tan yol scyetz yi eꞌ ẍchusbeꞌtz:
44 —Bitwok tzaj yi jun xtxolbileꞌj yi swaleꞌ nin tzitetz, nin qui na waj yil tzꞌel te icꞌuꞌl: Yi in wetz yi in Bajx Cyꞌajol, chinjatxlok ẍchikꞌab yi eꞌ mal wunak.
45 Poro quinin el chitxum tetz yi xtxolbil yi na tzan Jesús tan talcheꞌn scyetz, na jopij wutz yi cyajtzaꞌkl tan qui teleꞌn chitxum tetz. Tunin na chixob cuꞌn tan jakleꞌn tetz yi mbi na elepont yi yol iꞌ.
Yi eꞌ yi at chikꞌej swutz Ryos
(Mt 18.1-5; Mr 9.33-37)
46 Cyoqueꞌn tzun yi eꞌ ẍchusbeꞌtz Jesús tan xtxumleꞌn naꞌ scyetz jun ẍchixoꞌl tzꞌoc cyen tetz bajxom. 47 Poro yi teleꞌn xtxum Jesús tetz yi mbi na icyꞌ len chicꞌuꞌl, sajeꞌn tzun tcyꞌal jun nitxaꞌ-tz nin cuꞌ xtxicbal xlaj iꞌ.
48 —Cyakil yi eꞌ yi na chixom sweꞌj nin yi list eꞌ tan takꞌleꞌn kꞌej junt wunak yi quiꞌc mas kꞌej, chi taneꞌn yi nitxaꞌeꞌj, itzun eꞌaꞌstz yi na cyakꞌ inkꞌej. Nin itzun eꞌaꞌstz yi na cyakꞌ kꞌej Ryos yi nchinchakon tzaj. Na yi eꞌ yi na cyocsaj quib juy, yaꞌstzun yi eꞌ yi at mas chikꞌej swutz Ryos.
Yi toqueꞌn Jesús tan makleꞌn chiwutz yi eꞌ ẍchusbeꞌtz
(Mr 9.38-40)
49 —Poro Taꞌ, —stzun Waꞌn, —ja kil jun yi ja xcon yi biꞌuꞌ taꞌn tan lajeꞌn len yi eꞌchk espíritu cwent Baybaꞌn. Ja tzun kamak wutz, na nkꞌeꞌtz choꞌn xomij iꞌ skeꞌj.
50 —Ko at eꞌ yi yaꞌtz na chiban, quil tzimakwok chiwutz, na yi eꞌ yi nkꞌeꞌtz eꞌ contr skeꞌj, eꞌ kamiw taneꞌn.
Yi makol Jesús chiwutz Jacow tu Waꞌn
51 Yi tuleꞌn yi tiemp tan tajeꞌn Jesús tcyaꞌj nin cu xtxumul tan beneꞌn Jerusalén. 52 Cheꞌ beneꞌn tzun ẍchakol cobox ẍchakum tan chibajxeꞌn swutz. Choꞌn tzun cyoponeꞌn scyeꞌj eꞌ bajxom tetz jun tnum cwent Samaria tan jakleꞌn chiposar. 53 Poro yi eꞌ aj Samariajaꞌtz quinin chicujij, na elnak chitxum tetz yi choꞌn at bembil Jesús Jerusalén. 54 Yi quibital Jacow tu Waꞌn, yi eꞌ ẍchusbeꞌtz Jesús, yi jun xtxolbilaꞌtz beneꞌn tzun cyalol tetz Jesús:
—Taꞌ, ¿cu peꞌ tanuꞌ yil kacawunin tan cweꞌn tzaj kꞌakꞌ tcyaꞌj tan chisotzajeꞌn, chi banak Elías tenẍchan? —stzun Jacow tu Waꞌn.
55 Jeꞌn tzun suchꞌkꞌil tib Jesús tan chimakleꞌn. Itzun taltz:
—Yi ax itetz, qui na el itxum tetz naꞌ taw yi jun ajtzaꞌkl cachiꞌaꞌtz yi cyaꞌn itaꞌn. 56 Na yi in wetz, yi in Bajx Cyꞌajol, qui nin nuꞌl tan chisotzajeꞌn wunak, poro ja nuꞌl tan chiclaxeꞌn, —stzun Jesús bantz.
Yi cobox wunak yi eꞌ xom kloꞌ te Jesús
(Mt 8.19-22)
57 Te yi na chixon tbeꞌ, at tzun jun aꞌlon nintz tetz Jesús:
—Wajcaw, yi in wetz, tunin chinxom nintz teꞌjuꞌ naꞌl beneꞌtuꞌ.
58 Stzaꞌwel tzun Jesús:
—Yi eꞌ yac at len chijulil. Nchaꞌtz yi eꞌ chꞌuꞌl, at len chinajbil kale na chiwiteꞌt. Poro yi in wetz, yi in Bajx Cyꞌajol, cyaꞌl atit jun amaꞌl kalel nujeꞌ cuꞌnt, —stzun Jesús bantz.
59 Nchaꞌtz jilon nin Jesús tetz junt yaj. Itzun taltz:
—Xomen tzaj sweꞌj.
—Cu, Wajcaw, poro jalen yil quim intaj.
60 —Yaj, baꞌn tcuꞌn chixcon yi eꞌ yi quimnakeꞌt tkꞌab ilcꞌol tan qꞌuicyꞌleꞌn ataj nin tan mukleꞌn yil quim, ma awetz baꞌn cẍben tan xtxoleꞌn yi ẍeꞌn cuꞌn sbneꞌ Ryos tan cawuꞌn.
61 At tzun junt yi aꞌlon tzaj tetz Jesús:
—Wajcaw, yi in wetz chinxomok teꞌjuꞌ, poro bajx na waj chimben tzaj tan talcheꞌn intziblal scyetz eꞌ innajal.
62 Beneꞌn tzun tlol Jesús tetz:
—Alchok scyetz yi na stzꞌameꞌn kꞌab yi ẍchꞌoc, tan ẍchꞌocl txꞌotxꞌ, quiꞌt scꞌul yi nink xmayinin wutz coc, na yi ko yaꞌtz na bantz, quiꞌc xac iꞌ tu takꞌun.