Yi eꞌ xnaꞌn yi akꞌon waꞌ Jesús
8
1 Itzun bantz yi stzajeꞌn wiꞌ yi jun xtxolbilaꞌtz, nintzun ben Jesús lakak eꞌchk tnum nin lakak eꞌchk aldey tan xtxoleꞌn yi balaj stziblal yi at tulbil Ryos tan cawuꞌn. Xomcheꞌ yi coblaj ẍchusbeꞌtz teꞌj. 2 Nin xomcheꞌ cobox xnaꞌn teꞌj. At eꞌ yi elnakeꞌ espíritu cwent Baybaꞌn taꞌn chiwankil. Nin at eꞌ xnaꞌn yi ulnak yos scyuchꞌ. Ej nin jun scyeri eꞌ xnaꞌnaꞌtz iꞌtz yi Luꞌch Mat yi jun yi elnak juk espíritu cwent Baybaꞌn twankil tan Jesús. 3 Ej nin nchaꞌtz at naꞌ Chaꞌn, yi txkel wutzileꞌn Chus, yi bajx ẍchakum Herodes. Xomij iꞌ te Jesús. Ej nin nchaꞌtz naꞌ Susana, scyuchꞌ jun cꞌolojt xnaꞌn, xomcheꞌ teꞌj. Yi eꞌ xnaꞌnaꞌtz eꞌ cuꞌn nchichojon cyakil yi gast te mbi cuꞌn tajweꞌn tetz Jesús.
Yi elsawutzil tetz ujul
(Mt 13.1-19; Mr 4.1-9)
4 Wiꞌnin tzun wunak xomcheꞌ-tz te Jesús, scyuchꞌ cyakil yi eꞌ wunak yi eꞌ baj saj lakak tnum. Beneꞌn tzun tlol Jesús jun elsawutzil scyetz: 5 “Itzun bantz, nin ben jun yaj tan ẍchitleꞌn nin ij wi cojbil. Yi toqueꞌn iꞌ tan ẍchitleꞌn nin yi ij, at tzun ij yi choꞌn tponeꞌn qꞌuixpuj tbeꞌ nin wiꞌnin wunak eꞌ xon tibaj. Nin at baj chisicyꞌol chꞌuꞌl nin baj cyakꞌun. 6 Ej nin at ij yi choꞌn tponeꞌn qꞌuixpuj wi cꞌub, kale quiꞌcleꞌt mas piml yi txꞌotxꞌ. Yi ẍchꞌuyeꞌn, jalcunin skejeꞌn, na cyaꞌl atit mas taꞌcl yi txꞌotxꞌ. 7 Nin at ij yi choꞌn tponeꞌn qꞌuixpuj xoꞌl txꞌiꞌx. Jalcuꞌn chꞌuyeꞌn yi txꞌiꞌx. Nin xcyeꞌ tan cꞌosineꞌn yi ij. 8 Ma yi ij yi choꞌn cweꞌn tul balaj txꞌotxꞌ, ja chꞌuy, nin ja wutzin, chumbalaj nin ban cosech. Na te yi jujun wiꞌ takꞌ jun cient bakꞌwutz,” stzun Jesús scyetz.
Yi wiꞌt bajeꞌn talol yi jun elsawutzilaꞌtz, chin wiꞌ nin tzun bant tan yol, itzun taltz: “Ma jaluꞌ, ko ja quibituꞌ inyol baꞌn choꞌcuꞌ il tan xtxumleꞌn.”
Yi tlol Jesús yi mbi tzuntz yi na xcon eꞌchk elsawutzil taꞌn
(Mt 13.10-17; Mr 4.10-12)
9 Cyoqueꞌn tzun yi eꞌ ẍchusbeꞌtz Jesús tan jakleꞌn tetz yi mbi ekaꞌn tan yi elsawutzil yi nsken tal iꞌ.
10 Beneꞌn tzun tlol Jesús scyetz: “Akꞌij itajtzaꞌkl tan Ryos tan teleꞌn itxum tetz yi tajbil iꞌ scyeꞌj wunak. Poro yi eꞌ mas wunak qui na pujx cyaꞌn. Na na quil yi mbi na imban, nin na quibit eꞌchk elsawutzil yi na xcon waꞌn, poro qui na pujx cyaꞌn mbi na elepont, tan paj yi qui na choꞌc il tan xtxumleꞌn. 11 Je bin ekaꞌn tan yi jun elsawutzilaꞌtz: Yi ij yaꞌstzun jun elsawutzil tetz yi yol Ryos. 12 Yi xtxolbil te yi ij yi choꞌn tponeꞌn qꞌuixpuj tbeꞌ, iꞌtz jun elsawutzil yi at wunak yi na quibit yi yol Kataj poro jalcuꞌn na ul Baybaꞌn tan telseꞌn len yi xtxolbil te cyalmaꞌ. Na qui na taj Baybaꞌn yil cyocsaj yi yol Ryos, nin yil chiclax.
13 “Ej nin yi xtxolbil te yi ij yi choꞌn nojeꞌn cuꞌn wi cꞌub, iꞌtz jun elsawutzil yi at wunak yi wiꞌnin na chitzatzin yi na cyocsaj yol Kataj. Poro yi na ul yi pilbil cyetz, jalcuꞌn na chipakxij nin qui na chiquiwix.
14 “Ej nin yi xtxolbil te yi ij yi choꞌn nojeꞌn cuꞌn xoꞌl tijal txꞌiꞌx, iꞌtz jun elsawutzil yi at eꞌ yi na quibit yol Kataj poro yi na xon tiemp na chipakxij tan paj yi eꞌchk il yi na ul ẍchiwutz. Nka na chipakxij tan paj yi na el nin cyalmaꞌ tan chicambal mas chimebiꞌl, nka na chipakxij tan paj yi na el nin cyalmaꞌ te eꞌchk tzatziꞌn yi at wi munt. Qui tzun na chiwutzintz, na niꞌcuꞌn eꞌ tu jun wiꞌ ujul yi qui na akꞌon baꞌn. 15 Poro yi xtxolbil te yi ij yi choꞌn nojeꞌn cuꞌn tul balaj txꞌotxꞌ, na ẍchaj sketz yi at eꞌ yi tetz cuꞌn cyalmaꞌ na choꞌc tan xtxumleꞌn yi yol yi na quibit nin qui na el te chicꞌuꞌl. Niꞌcuꞌn tzun eꞌ tu jun wiꞌ ujul yi na wutzin, nin yi na akꞌon baꞌn.
Quiꞌc jun takleꞌn yi quiꞌk lajluchax
(Mr 4.21-25)
16 “Nchaꞌtz cyaꞌl nin jun yi na oc kꞌaꞌkl jun cantil taꞌn yi nink sjob cuꞌn tan jun lak. Nin qui na oc jun cantil kaꞌn jakꞌ txꞌach, ma na choꞌn na jeꞌ tcyaꞌj tan xtxekeꞌn xe caꞌl. Nchaꞌtz tzun taneꞌn yi ajtzaꞌkl yi na chintzan wetz tan xtxoleꞌn cyen tzitetz. Iꞌtz tan lajluchaxeꞌn yi tajbil Ryos ẍchiwutz cyakil wunak chi na ban jun cantil yi na txekun tul tzꞌoꞌtz. 17 Na quiꞌc nin jun ajtzaꞌkl cachiꞌ yi quiꞌk lajluchax tan wetz inchusuꞌn. Ej nin quiꞌc nin jun amaꞌl kale najlcheꞌt wunak, mpe chin tzꞌoꞌtz nink yi cyajtzaꞌkl, yi quiꞌk xcyeꞌ inchusuꞌn tan xtxekeꞌn.
18 “Nqueꞌnwok bin tan xtxumleꞌn yi xtxolbileꞌj yi na wal nin tzitetz, na yi eꞌ yil choꞌc il tan xtxumleꞌn, nin tan banleꞌn taneꞌn, tzꞌakꞌlok mas cyajtzaꞌkl. Poro yi eꞌ yi qui na choꞌc il teꞌj, tzꞌelepon ticyꞌleꞌn yi muꞌẍ tal ajtzaꞌkl yi akꞌij scyetz,” stzun Jesús scyetz.
Yi xtxuꞌ Jesús scyuchꞌ eꞌ titzꞌun
(Mt 12.46-50; Mr 3.31-35)
19 Ej itzun te yi na jilon iꞌ nintzun eꞌ opon yi xtxuꞌ Jesús scyuchꞌ eꞌ titzꞌun kale atit. Poro quinin jal puntil cyaꞌn tan cyocomponeꞌn te iꞌ tan paj yi wiꞌnin wunak ateꞌ. 20 Cyoqueꞌn tzun cobox yi ateꞌ xe caꞌl tan talcheꞌn tetz Jesús:
—Taꞌ, yi xtxuꞌuꞌ scyuchꞌ eꞌ titzꞌunuꞌ, ateꞌ tziꞌn. Na cyaj chijilon teruꞌ, —cheꞌch.
21 Beneꞌn tzun stzaꞌwel Jesús:
—Yi eꞌ yi na quibit yi yol Ryos, nin na choꞌc tan banleꞌn taneꞌn, yaꞌstzun intxuꞌ nin yaꞌstzun eꞌ witzꞌun, —stzun Jesús scyetz.
Yi taneweꞌn cyekꞌekꞌ tu pakꞌbil mar tan Jesús
(Mt 8.23-27; Mr 4.35-41)
22 Itzun bantz te yi jun tiempaꞌtz nin eꞌ oc Jesús scyuchꞌ yi eꞌ ẍchusbeꞌtz tul jun barc.
—Kicyꞌok bin jalaj icyꞌen aꞌ, —stzun Jesús scyetz.
Nin eꞌ bentz. 23 Te yi na xon yi barc wi aꞌ, nintzun wit Jesús tcꞌuꞌl. Xeꞌteꞌn tzun jun chin wutzileꞌn cyekꞌekꞌ. Nin xcyeꞌ tan ẍchekꞌeꞌn yi mar. Nin yi pakꞌbil mar nin oc tul barc. Chin xoꞌwbil nin ban. 24 Cyoqueꞌn tzun yi eꞌ ẍchusbeꞌtz tan cꞌaseꞌn Jesús nintzun cyaltz tetz:
—¡Taꞌ, Taꞌ! ¡Txant tan keleꞌn cuꞌn swutz! Elk watluꞌ, —cheꞌch.
Yi cꞌaseꞌn Jesús, nintzun cu makol yi cyekꞌekꞌ tu yi pakꞌbil mar. Taneweꞌn nin tzun ban tojkbil cyekꞌekꞌtz tu yi aꞌ. Numbaꞌn nin cweꞌn.
25 —¿Nxac qui kꞌuklij icꞌuꞌl sweꞌj? —stzun Jesús scyetz.
Wiꞌnin cyeleꞌn yab te jun milawraꞌtz yi bnix tan Jesús nintzun cyaltz:
—¿Mbi tzun ekaꞌn tan jun yajeꞌj? na nicyꞌt nin yi cyekꞌekꞌ tu yi mar na quibit yi caꞌwl iꞌ, —cheꞌch tzun bantz squibil quib.
Yi tuleꞌn yos tu yi yaj aj Gadara
(Mt 8.28-34; Mr 5.1-20)
26 Choꞌn tzun cyoponeꞌntz le amaꞌl cwent Gadara, yi choꞌn at jalaj cyꞌen aꞌ, swutz quen tnum Galilea. 27 Yi teleꞌn tzaj Jesús tul barc tuleꞌn tzaj tzun jun yaj aj tnum. Nsken el tiemp yi cyocleꞌnix yi espíritu cwent Baybaꞌn twankil. Nin sken el tiemp yi qui na xcon beꞌch tetz taꞌn. Nin quinin najlij iꞌ xe caꞌl. Ma na choꞌn najlij iꞌ lakak eꞌchk picy kale na chimukxeꞌt almaꞌ.
28 Yi beneꞌn tilol iꞌ Jesús, nin cuꞌ mejloktz swutz. Itzun taltz:
—Jesús, iluꞌ Cyꞌajl Ryos ¿mbi tzun na tajuꞌ swetz? Quil chinxuxuꞌ, —stzun.
29 Chin tjaꞌj nin bantz tan yol, na nsken cawun Jesús te yi espíritu cwent Baybaꞌn tan cyajeꞌn cyen tilol yi yaj. Nsken el tiemp yi tocleꞌnix yi espíritu cwent Baybaꞌn twankil yaj. Alaꞌ tir cꞌalxij yaj tan caren tu ẍimbil. Poro ilenin ja xcyeꞌ tan pakꞌleꞌn cuꞌn. Ej nin pitij yaj tan yi espíritu cwent Baybaꞌnaꞌtz lakak eꞌchk amaꞌl tzꞌinunin tuꞌ. 30 Beneꞌn tzun jakol Jesús tetz yi espíritu cwent Baybaꞌn:
—¿Mbi abiꞌ?
—Legión imbiꞌ, —chij.
Yaꞌstzun tal iꞌ-tz, na alaꞌ cuꞌn chixoneꞌn yi eꞌ espíritu cwent Baybaꞌn yi nsken choꞌc le wankil yaj. 31 Cyoqueꞌn tzun tan cuꞌswutzil tetz Jesús tan qui chibeneꞌn lajuꞌn tqꞌuixcꞌuj.
32 Ateꞌ tzun jun cꞌoloj boch tan waꞌaꞌn txalaꞌj. Cweꞌn tzun chiwutz yi eꞌ espíritujaꞌtz tan tkꞌol Jesús amaꞌl scyetz tan cyoqueꞌn chiwankil yi eꞌ boch. Nintzun takꞌ Jesús amaꞌl scyetz.
33 Cyeleꞌn tzaj tzun yi eꞌ espíritu cachiꞌ twankil yi yaj, nin eꞌ octz chiwankil yi eꞌ boch. Lajkeꞌl nintzun beneꞌn chitrimpul quib yi eꞌ boch tkotxꞌ. Choꞌn chicweꞌn poneꞌn tol jalen xe aꞌ, nin eꞌ baj quimtz.
34 Yi beneꞌn quilol yi eꞌ qꞌuicyꞌlom boch te yi mbi cuꞌn bajij, nin eꞌ el ojkujtz. Nin eꞌ baj nintz tan talcheꞌn stziblal tnum, nin lakak eꞌchk mas amaꞌl yi at nakaꞌj. 35 Baj cyeleꞌn tzaj tzun wunaktz tan xmayeꞌn yi mbi cuꞌn mbajij. Yi cyoponeꞌn te Jesús, nintzun quil wutz yi yaj yi nsken el yi espíritu cachiꞌ twankil. Choꞌn cꞌolchij iꞌ swutz Jesús. Nsken oc beꞌch tetz, nin quiꞌct yab. Wiꞌnin tzun cyeleꞌn yab wunak teꞌj. 36 Ej nin yi eꞌ yi iꞌlon tetz yi mbi cuꞌn mbajij teꞌj, nin eꞌ baj octz tan xtxoleꞌn yi ẍeꞌn cuꞌn mmuꞌl yos tuchꞌ.
37 Poro cyakil yi eꞌ wunak yi eꞌ ultz tan xmayeꞌn nin eꞌ octz tan talcheꞌn tetz Jesús tan teleꞌn iꞌ le cyetz chiluwar, na wiꞌnin chixobeꞌn tetz. Toqueꞌn tzun Jesús tul yi barc nin ajtz. 38 Ma yi yaj yi el yi espíritu cwent Baybaꞌn twankil, nsken cyen jak iꞌ pawor tan xomeꞌn nin te Jesús. Poro quinin takꞌ Jesús amaꞌl tetz, ma na ntinaꞌtz tal iꞌ:
39 —Quiloꞌkatz xe acaꞌl. Txolaj yi eꞌchk takleꞌn balaj yi mban Ryos tzaweꞌj, —stzun Jesús tetz.
Ajeꞌn nin ban tetz yajtz tnum, nin octz tan xtxoleꞌn yi eꞌchk takleꞌn balaj yi mbajij te iꞌ tan Jesús.
Yi tuleꞌn yos tu meꞌl Jairo tu yi xnaꞌn yi mmacon quen yi beꞌch tetz Jesús
(Mt 9.18-26; Mr 5.21-43)
40 Itzun bantz yi pakxeꞌn junt tir Jesús le amaꞌl Galilea, wiꞌnin chitzatzineꞌn wunak yi ateꞌ tan cꞌulcheꞌn. 41 Tponeꞌn tzun jun yaj te Jesús yi na biꞌaj Jairo, iꞌ jun scyeri yi eꞌ bajxom cwent yi sinagoga. Cweꞌn tzun mejloktz swutz Jesús, nin octz tan moxeꞌn tan beneꞌn xe tetz caꞌl, 42 na at jun meꞌl iꞌ yi quimich tlen tuꞌ atit tan yabil. Eꞌchk coblaj loꞌ yob yi xunaꞌtz. Itzun yi tcyꞌal Jesús yi beꞌ tan tponeꞌn xe caꞌl yaj, wiꞌnin chibitzꞌol quib wunak teꞌj.
43 Ej nin ẍchixoꞌl yi eꞌ wunakaꞌtz at jun xnaꞌn yi sken el coblajix yob yi qui na makxij yi xtxꞌajoꞌn teꞌj. Nsken baj sotzal cyakil yi puꞌk tan ẍchojleꞌn yi eꞌ ajtzꞌac. Poro cyaꞌl nin jun xcyeꞌ tan stzꞌaqueꞌn. 44 Choꞌn tzun tocomponeꞌn ẍkansal tib wutz coc Jesús nin oc macol iꞌ yi juꞌ yi beꞌch tetz. Jalcunin tzun makxeꞌn yi yobliltz.
45 Poro yi nachoneꞌn Jesús teꞌj nintzun taltz:
—¿Naꞌ nchinmacon? —stzun Jesús.
Cyaꞌl nin jun jilon tzaj. Beneꞌn tzun stzaꞌwel Luꞌ scyuchꞌ yi eꞌ mas:
—Taꞌ, ¿qui peꞌ na til ninuꞌ yi jun cꞌoloj wunakeꞌj, yi wiꞌnin chibitzꞌol quib teꞌjuꞌ? ¿Mbi tzuntz ntaluꞌ? “¿Naꞌ nchinmacon?”
46 —Poro at nin jun yi nchinmacon, —stzun Jesús. —Na ja chinnachon teꞌj yi ja ul yos tu yi junaꞌtz tan imporer.
47 Yi nachoneꞌn xnaꞌn teꞌj yi quiꞌc rmeril tan teweꞌn yi mbi cuꞌn mban iꞌ, toqueꞌn tzun ẍkansal tib te Jesús tan xtxoleꞌn tetz yi mbi tzuntz yi toqueꞌn macol yi beꞌch tetz. Quibital tzun cyakil wunak yi xtxolbil yi tal xnaꞌn. Ej nin je yol iꞌeꞌj:
—Taꞌ, jalcuꞌn mmuꞌl yos swuchꞌ yi mmoꞌc inmacol beꞌch teruꞌ, —stzun iꞌ bantz.
48 —Bintzi naꞌ, ja ul yos tuchꞌuꞌ, poro tan tuꞌ yi nkꞌukeꞌ cꞌuꞌluꞌ sweꞌj yi chinxcyek te yobliluꞌ. Baꞌn bin tzꞌajuꞌ, nin cheb cuntuꞌ lbenuꞌ, —stzun Jesús bantz tetz.
49 I cunin na tzan Jesús tan yol tetz yi xnaꞌnaꞌtz yi tuleꞌn tzaj jun scyeri yi eꞌ najal Jairo tan talcheꞌn tetz iꞌ:
—Taꞌ, yi meꞌluꞌ ja wiꞌt quim. Chaꞌtz, quil xuxuꞌ mas yi kajcaw, —chij iꞌ bantz.
50 Yi tbital Jesús yi yol yaj, itzun taltz tetz Jairo:
—Quil bisunuꞌ. Kꞌukek cꞌuꞌluꞌ te Ryos, tzꞌul tzun yos tu meꞌluꞌ.
51 Yi tocomponeꞌn Jesús xe caꞌl Jairo quinin takꞌ amaꞌl scyetz wunak tan cyoqueꞌn xe caꞌl. Ntin Luꞌ tu Jacow, nin Waꞌn, scyuchꞌ yi eꞌ taj xtxuꞌ yi xun eꞌ octz teꞌj. 52 Wiꞌnin chibisuneꞌn nin wiꞌnin cyokꞌeꞌn cyakil yi eꞌ wunak, tan paj yi nsken quim yi xun:
—Quil chokꞌuꞌ na nkꞌeꞌtz quimich mban yi xun, ma na watl tuꞌ na ban teꞌtz, —stzun Jesús scyetz.
53 Poro yi eꞌ wunak tzeꞌeꞌn tuꞌ eꞌ ban te yi yol Jesús, na nsken quil yi nsken quim yi xun.
54 Jeꞌn tzun stzꞌamol Jesús yi kꞌab yi xun nintzun taltz:
—¡Xun! txiclijeꞌn.
55 Tuleꞌn tzun yos tu yi xun, nintzun jeꞌ txicloktz. Cawuneꞌn nin tzun Jesús scyetz yi eꞌ taj xtxuꞌ tan cyakꞌol waꞌ. 56 Poro yi eꞌ cyetz wiꞌnin cyeleꞌn yab te yi ẍeꞌn cuꞌn mitzꞌij junt tir chinitxaꞌ. Talol tzun Jesús scyetz tan qui cyalol yi mbi cuꞌn bajij scyuchꞌ.