Yi toqueꞌn pileꞌn Jesús
(Mt 4.1-11; Mr 1.12-13)
4
1 Itzun bantz yi nojeꞌn talmaꞌ Jesús tan yi Espíritu Sant, nintzun cyaj cyen tilol yi aꞌ Jordán. Choꞌn tponeꞌntz tan yi Espíritu Sant le jun amaꞌl tzꞌinunin tuꞌ. 2 Caꞌwnak kꞌej aꞌtij iꞌ tul jun amaꞌlaꞌtz. Ej nin oc Baybaꞌntz tan pileꞌn. Tcꞌuꞌl yi caꞌwnak kꞌejaꞌtz, quinin wan iꞌ. Poro yi ticyꞌeꞌn poneꞌn yi caꞌwnak kꞌejaꞌtz, kalenaꞌs tzun sajeꞌn weꞌj teꞌj. 3 Nintzun tal Baybaꞌn tetz:
—Yi ko aẍ nin Cyꞌajl Ryos, txꞌixpeꞌn cꞌubeꞌj tetz awaꞌ, —stzun Baybaꞌn.
4 —Tzꞌibaꞌnt cyen: ‘Quil jal stzꞌajbil jun yaj tan waj,’ —stzun Jesús tetz.
5 Choꞌn tzun beneꞌn tcyꞌal Baybaꞌn yi Jesús wi jun wutz yi chin wutz tkan nin. Jun rat cunin beneꞌn ẍchajol cyakil yi eꞌchk tnum yi at wi munt. 6 Itzun taltz tetz Jesús:
—Swakꞌeꞌ amaꞌl tzatz tan awoqueꞌn tan cawuꞌn squibaj cyakil eꞌchk tnumeꞌj, nin sjalok wiꞌnin akꞌej. Baꞌn wakꞌ tzatz, na wetz cyakil yi jeꞌj, nin baꞌn wakꞌ tetz alchok scyetz yi na waj. 7 Swakꞌeꞌ tzatz cyakil cuꞌn, kol cẍmejeꞌ tzinwutz tan inlokꞌeꞌn, —stzun Baybaꞌn tetz Jesús.
8 —Cawleꞌn sweꞌj Baybaꞌn, na tzꞌibaꞌnt cyen: ‘Lokꞌaj yi Awajcaw yi aRyosil. Ntin banaj amunl swutz iꞌ,’ —stzun Jesús tetz.
9 Beneꞌnt tzun tcyꞌal Baybaꞌn yi Jesústz jalen Jerusalén. Choꞌn tzun chijeꞌn poneꞌntz tibaj jun culunil yi templo, nintzun taltz tetz:
—Yi ko aẍ nin yi Cyꞌajl Ryos, cꞌox nin awib jalen wuxtxꞌotxꞌ. 10 Na tzꞌibaꞌnt cyen:
‘Chuꞌl ẍchakol yi eꞌ tetz ángel tan acolcheꞌn.
11 Ej nin list chocopon tan atxobleꞌn,
bantz qui aloꞌoneꞌn tan cꞌub,
na yaꞌstzun tzꞌibaꞌnt cyen,’ —stzun Baybaꞌn tetz Jesús.
12 —Bintzi, poro nchaꞌtz alijt cyen tan Ryos yi quiꞌc cu tan toqueꞌn jun tan pileꞌn iꞌ, —stzun Jesús ban tetz Baybaꞌn.
13 Ma yi wiꞌt tilol Baybaꞌn yi quiꞌc rmeril tan xubseꞌn Jesús taꞌn, nin cyaj tilol tetz jun tiemp.
Yi xeꞌteꞌn Jesús tan chichusleꞌn wunak
(Mt 4.12-17; Mr 1.14-15)
14 Choꞌn tzun pakxeꞌn Jesús le amaꞌl Galilea. Xomij yi porer yi Espíritu Sant teꞌj. Beneꞌn nin ban loꞌon yi kꞌej Jesús lakak eꞌchk amaꞌl Galilea. 15 Nintzun octz tan chichusleꞌn wunak lakak eꞌchk sinagoga kale na naꞌwseꞌt Ryos. Cyakil cuꞌn wunak cyakꞌ len chikꞌajsbil tetz iꞌ.
Yi xaꞌkeꞌnt Jesús Nazaret
(Mt 13.53-58; Mr 6.1-6)
16 Choꞌn tzun tponeꞌnt Jesús Nazaret, yi tetz tanum. Itzun le jun kꞌej ujleꞌn, choꞌn tzun beneꞌntz le sinagoga, na yaꞌstzun ley iꞌ. Te yi na chitzan tan banleꞌn chimunl le sinagoga, choꞌn toqueꞌn lajpuj siꞌleꞌn yi yol Kataj te Jesús. Jeꞌn tzun txiclok, 17 nin akꞌlij yi liwr tetz, yi tzꞌibaꞌnt cyen tan Isaías yi elsanl stziꞌ Ryos. Yi jeꞌn jakol yi liwr, nintzun noj quentz te jun xtxolbil yi tzꞌibaꞌnt cyen yi na tal:
18 “Yi Espíritu Kajcaw at sweꞌj,
na bixbaꞌn chint tan xtxoleꞌn yi balaj stziblal scyetz eꞌ mebaꞌ.
Nin ja chinsaj chakij tan telseꞌn bis scyetz yi eꞌ yi na chibisun.
Nin ja chinsaj chakij tan talcheꞌn scyetz yi eꞌ pres yi at rmeril tan cyeleꞌn liwr.
Nin ja chinsaj chakij tan tulseꞌn yos scyuchꞌ eꞌ moyiꞌẍ, nin tan cyelseꞌn liwr yi eꞌ yi buchijcheꞌ.
19 Nchaꞌtz ja chinsaj chakij tan xtxoleꞌn
yi txant tan tuleꞌn yi balaj tiemp
yi bixbaꞌnt cyen tan Kajcaw,”a
chij yi xtxolbil yi jeꞌ siꞌlel Jesús.
20 Cweꞌn tzun jopol yi liwr kale tzꞌibaneꞌt yi yol yi jeꞌ siꞌlel. Nintzun ben tkꞌoltz tetz yi chakum. Nin cꞌoleꞌ cuꞌntz. Ma yi eꞌ wunak yi ateꞌ xe caꞌl, jaxlcheꞌ quen tunintz tan xmayeꞌn. 21 Beneꞌn tzun tlol Jesús scyetz:
—I bin jaluꞌ ẍchiwutz cuninuꞌ yi mmeꞌl cuꞌn te yi yol yi tzꞌibaꞌnt cyen, —stzun iꞌ.
22 Chumbalaj nin yolbil tetz bantz cyakꞌun wunak. Nin wiꞌnin cyeleꞌn yabtz te eꞌchk balaj yol yi na tzan iꞌ tan yolcheꞌn. Poro at eꞌ ẍchixoꞌl yi cyal:
—¿Nkꞌeꞌtz peꞌ cyꞌajl tu Ẍep yi yajeꞌj? —cheꞌch bantz.
23 Beneꞌn tzun stzaꞌwel Jesús chiyoltz:
—Na loꞌ cyaluꞌ squibil quibuꞌ yi yol yi na aꞌlchij: ‘Ko bintzi nin iꞌ aj tzꞌac, xcyek binaꞌtz tan chitzꞌaqueꞌn yi eꞌ yabiꞌẍ.’ Na na kloꞌ cyajuꞌ yil tzimban eꞌchk milawr tzoneꞌj le katanum chi yi mbnix waꞌn Capernaum.
24 Poro jun cuꞌn yol na wal nin scyeruꞌ, quiꞌc nin jun elsanl stziꞌ Ryos tentz yi jak akꞌlij kꞌej cyakꞌun yi eꞌ tetz tanum.
25 Na je bajij yi at tzaj Elías: Qui nin saj abal tetz ox yob tu niꞌcy. Cweꞌn tzun jun chumam weꞌj tzoneꞌj tkatanum. Ma yi cweꞌn yi jun chin weꞌjaꞌtz, at wiꞌnin xmaꞌlcaꞌn yi icyꞌepon weꞌj cyaꞌn. 26 Poro quinin ben chakij Elías tan ẍchꞌeyeꞌn jun. Ma na choꞌn beneꞌn chakij tan Ryos ẍchixoꞌl yi eꞌ awer nak le tnum Sarepta, cwent Sidón. Wech na awer nak yi junaꞌtz.
27 Nchaꞌtz yi at tzaj Eliseo, yi elsanl stziꞌ Ryos tentz, at wiꞌnin eꞌ kamam kateꞌ yi at lepra scyeꞌj. Poro cyaꞌl nin jun ul yos tuchꞌ taꞌn, ma na ntin jun awer nak yi na biꞌaj Naamán, yi aj Siria.
28 Yi quibital cyakil yi eꞌ yi ateꞌ xe caꞌl yi xtxolbilaꞌtz, chiꞌcheꞌn nin ban chicꞌuꞌl. 29 Chibajeꞌn tzun txicloktz, nin el chilajul Jesús tnum. Choꞌn teleꞌn quicyꞌaltz tan teleꞌn kloꞌ chipitoltz wutz kotxꞌ. Na choꞌn at yi tnum Nazaret wi juꞌwtz. 30 Poro quinin takꞌ tib Jesús, na choꞌn ticyꞌeꞌn cuꞌn ẍchixoꞌl, nin bentz.
Yi yaj yi at jun espíritu cachiꞌ twankil
(Mr 1.21-28)
31 Choꞌn tzun cweꞌn poneꞌn Jesús Capernaum, jun tnum yi at cwent Galilea. Nin octz tan chichusleꞌn yi eꞌ wunak lakak jujun kꞌej ujleꞌn. 32 Wiꞌnin cyeleꞌn yabtz te ẍchusuꞌn, na niꞌcuꞌn ẍchusuꞌn chi taneꞌn ẍchusuꞌn jun yaj yi wiꞌnin tajtzaꞌkl.
33 At tzun jun yaj le sinagoga yi at jun espíritu cwent Baybaꞌn twankil yi chin cachiꞌ nin. Chin wiꞌ nin tzun bantz tan yol, itzun taltz:
34 —Koꞌ til cyenuꞌ. ¿Mbi teruꞌ skuchꞌ, Jesús aj Nazaret? ¿Ja peꞌ uluꞌ tzoneꞌj tan kaxiteꞌn? Wajskeꞌn wutzuꞌ. I iluꞌaꞌtz yi jun yi chin xan nin, yi choꞌn nsajuꞌ te Ryos, —stzun iꞌ bantz.
35 Toqueꞌn tzun Jesús tan makleꞌn wutz:
—Ẍcꞌabnequen tuꞌ. Cawleꞌn twankil yaj, —stzun Jesús tetz.
Yi teleꞌn yi espíritu cachiꞌ twankil, ninin opon trimpuj wuxtxꞌotxꞌ. Poro quiꞌc qꞌuixpij tetz yi yaj. 36 Cyakil cuꞌn tzun wunaktz eꞌ baj el yabtz te Jesús, nintzun baj chijakoltz squibil quib:
—¿Mbi jilwutz yolil na xcon tan yajeꞌj? na chin cham nin iꞌ tan chicaweꞌn yi eꞌ espíritu cwent Baybaꞌn. Nin na xcyeꞌ tan chilajeꞌn len, —cheꞌch bantz.
37 Wiꞌnin tzun beneꞌn loꞌon stziblal Jesús beneꞌn tziꞌn lakak eꞌchk amaꞌl.
Yi tuleꞌn yos tu yi jiꞌ Luꞌ
(Mt 8.14-15; Mr 1.29-31)
38 Teleꞌn tzaj tzun Jesús le sinagoga, nin bentz xe caꞌl Luꞌ. Yi tocomponeꞌn, nin eꞌ octz tan cꞌucheꞌn pawor tetz tan toqueꞌn tan stzꞌaqueꞌn yi jiꞌ Luꞌ yi xnaꞌn, na nim il taneꞌn tan kꞌaꞌkl. 39 Cweꞌn tzun cꞌoꞌlok Jesús, nin oc tan lajeꞌn len yi yabil twankil. Jalcunin tuleꞌn yos tu yi xnaꞌn. Quiꞌct nin kꞌaꞌkl ban, nin octz tan chicꞌaꞌcheꞌn Jesús nin eꞌ wantz taꞌn.
Yi tuleꞌn yos scyuchꞌ wiꞌnin yabiꞌẍ tan Jesús
(Mt 8.16-17; Mr 1.32-34)
40 Itzun bantz yi cweꞌn kꞌej, cyakil yi eꞌ yi at len yabiꞌẍ scyuchꞌ baj opon len quicyꞌaltz swutz Jesús. Jeꞌn tzun tkꞌol Jesús yi kꞌabtz ẍchiwiꞌ, nin ul yos scyuchꞌ. 41 Nchaꞌtz wiꞌnin espíritu cwent Baybaꞌn baj el taꞌn ẍchiwankil wunak. Wiꞌnin chiẍchꞌineꞌn yi cyeleꞌn. Itzun cyaltz
—¡I iluꞌaꞌtz, iluꞌ Cyꞌajl Ryos! —cheꞌch bantz tetz Jesús.
Toqueꞌn tzun Jesús tan chimakleꞌn. Quinin takꞌ amaꞌl scyetz tan yol. Na elnak chitxum tetz yi yaꞌstzun yi Cristo, yi bixbaꞌnt tan Ryos.
Yi beneꞌn Jesús tan txoliꞌn lakak sinagoga
(Mr 1.35-39)
42 Itzun bantz yi tuleꞌn skil, choꞌn tzun beneꞌn Jesús tul jun amaꞌl yi tzꞌinunin tuꞌ. Xomcheꞌ nin wunak tan joyleꞌn. Ma yi cyoponeꞌn kale atit, nin eꞌ octz tan moxeꞌn tan qui teleꞌn jatxol tibtz scyeꞌj. 43 Itzun saj tlol Jesús scyetz:
—Chin tajweꞌn cunin tan imbeneꞌn lakak eꞌchk tnum tan xtxoleꞌn yi balaj stziblal yi ẍeꞌn cuꞌn scawunk Ryos, na yaꞌstzun chakij chint teꞌj, —stzun Jesús bantz scyetz.
44 Beneꞌn tzun iꞌ tan xtxoleꞌn lakak eꞌchk sinagoga cwent Galilea.