Yi joyleꞌn puntil tan xtxꞌamxeꞌn Jesús
(Mt 26.1-5; Lc 22.1-2; Jn 11.45-53)
14
1 Itzun bantz yi cobteꞌn kꞌej tan tucumuleꞌn yi kꞌej yi na biꞌaj Pasc, yi kꞌej yi na bajsij yi pam yi quiꞌc xtxꞌamil, nin eꞌ mol quib yi eꞌ wiꞌtz paleꞌ scyuchꞌ eꞌ txꞌolol xoꞌl yi ley Moisés. Ej nin eꞌ octz tan xtxumleꞌn yi ẍeꞌn chiban tan subleꞌn Jesús nin tan xtxꞌamxeꞌn cyaꞌn, tan cweꞌn chibiyol. 2 Poro itzun cyaltz:—Baꞌn tcuꞌn quil katzꞌam le kꞌej, na ko tzun chijeꞌ nil yi eꞌ wunak skeꞌj, —cheꞌch bantz.
Yi jeꞌn kojij tzꞌacꞌbil twiꞌ Jesús
(Mt 26.6-13; Jn 12.1-8)
3 Choꞌn tzun at Jesús le tal aldey yi na biꞌaj Betania. Choꞌn at iꞌ le caꞌl Simón, yi Simón yi icyꞌnak yi yabil teꞌj yi na biꞌaj lepra. Te yi cꞌolch quen iꞌ te mes nintzun opon jun xnaꞌn teꞌj. Cyꞌaꞌn jun perjum taꞌn yi na biꞌaj nardo. Wiꞌnin cꞌoꞌcal, nin wiꞌnin jamel. Choꞌn at tul jun balaj cuꞌlbil yi na biꞌaj alabastro. Nintzun el stzojlul yi stziꞌ yi cuꞌlbil yi jun tzꞌacꞌbilaꞌtz nin jeꞌ kojol twiꞌ Jesús. 4 Poro at tzun eꞌ yi jeꞌ ẍchiwutz yi mbi cuꞌn ban yi xnaꞌnaꞌtz. Nintzun cyaltz:
—Lastum yi txꞌakxeꞌn tuꞌ mban yi tzꞌacꞌbileꞌj. 5 Baꞌn tcuꞌn yi nink mben cꞌaꞌy tan ox cient pwok nin ja kloꞌ xcon yi jamel tan quichꞌeyeꞌn yi eꞌ mebaꞌ.
Quinin eꞌ tzatzin yi eꞌaꞌtz te yi tajtzaꞌkl yi xnaꞌn.
6 Poro itzun ben tlol Jesús scyetz:
—Quil tzitakꞌwok bis te yi xnaꞌneꞌj, na yi jeꞌj yi mban iꞌ sweꞌj baꞌn atit. 7 Inti eꞌ mebaꞌ, ateꞌ nin cyeraꞌtz tzixoꞌlwok cyakil tiemp. Ko na itaj tziban jun baꞌn scyetz, baꞌn tziban, poro yi in wetz quil naꞌtij mas tiemp tzixoꞌlwok. 8 Yi xnaꞌneꞌj, ja takꞌ yi nxcyeꞌ teꞌj. Ja xompon chan tan tocseꞌn tzꞌacꞌbil te inwankil tetz mukbil wetz. 9 Jun cuꞌn yol swaleꞌ nin tzitetz, kalel txolijeꞌt yi balaj stziblal beneꞌn tziꞌn wi munt, nchaꞌtz snaꞌwsok yi mbi mban yi xnaꞌneꞌj, —stzun Jesús ban scyetz.
Yi cweꞌn xtxumul Judas yi jatxleꞌn Jesús
(Mt 26.14-16; Lc 22.3-6)
10 Itzun bantz, at jun scyeri yi coblaj ẍchusbeꞌtz Jesús yi na biꞌaj Judas Iscariot. Nin ben iꞌ tan yol scyetz yi eꞌ wiꞌtz paleꞌ. Yi tajbil Judas iꞌtz tan banleꞌn jun trat scyuchꞌ yi eꞌ wiꞌtz paleꞌ tan jatxleꞌn Jesús ẍchikꞌab. 11 Yi quibital yi eꞌ wiꞌtz paleꞌaꞌtz yi tajtzaꞌkl Judas wiꞌnin chitzatzineꞌn, nin chisuk pwok tetz. Ninin cunin xeꞌtij Judas tan joyleꞌn puntil yi ẍeꞌn sban iꞌ tan jatxleꞌn Jesús ẍchikꞌab.
Yi wiꞌtzbil tir yi chiwaneꞌn Jesús scyuchꞌ yi eꞌ ẍchusbeꞌtz
(Mt 26.17-29; Lc 22.7-23; Jn 13.21-30; 1 Co 11.23-36)
12 Itzun bantz tul yi bajx kꞌej yi na bajsij yi pam yi quiꞌc xtxꞌamil, yi kꞌej yi na oc jakꞌ kul yi cneꞌr tetz Pasc, nintzun eꞌ oc yi eꞌ ẍchusbeꞌtz Jesús tan jakleꞌn jun xtxolbil tetz:
—Ma jaluꞌ Taꞌ, ¿mbi na tal teruꞌ? ¿Naꞌl kabeneꞌt tan nucꞌleꞌn yi waꞌaꞌn tetz Pasc?
13 Sajeꞌn tzun ẍchakol Jesús cob scyeri eꞌ ẍchusbeꞌtz nin taltz scyetz:
—Baꞌn cxbenwok tnum. Nin yil cxopon tnum cxnojponk te jun yaj yi cyꞌaꞌn jun ẍchokꞌ aꞌ taꞌn. Baꞌn cxomwok nin teꞌj. 14 Itzun yil cxoponwok te yi caꞌl kalel tzꞌoqueꞌt iꞌ baꞌn tzitalwok quen tetz yi taw caꞌl: “I nsaj tlol Kajcaw, ¿naꞌ atit yi amaꞌl kalel kawaneꞌt tetz Pasc scyuchꞌ inchusbeꞌtz? stzun iꞌ mban tzaj.” 15 Tzun ẍchajeꞌ jun caꞌl yi list atit. Choꞌn at le caꞌp chup. Choꞌn tzun tzinucꞌwok ketz kawaꞌ, —chij Jesús ban nintz scyetz.
16 Chibeneꞌn tzuntz. Nin yi cyoponeꞌn tnum inin banaꞌs, quib yi ben alij scyetz. Chixeꞌteꞌn tzuntz tan nucꞌleꞌn yi jun waꞌaꞌn tetz Pasc.
17 Ma yi toqueꞌn akaleꞌn nintzun eꞌ opon Jesús scyuchꞌ yi coblaj ẍchusbeꞌtz. 18 Ej nin te yi na chiwan, nintzun tal Jesús scyetz:
—Jun cuꞌn yol swaleꞌ nin tzitetz, at jun skaxoꞌl yi tzꞌocopon tan injatxleꞌn ẍchikꞌab incontr.
19 Yi quibital yi yoleꞌj nintzun eꞌ bisuntz nin ẍchijunalen eꞌ octz tan jakleꞌn tetz Jesús:
—¿In poloꞌ Taꞌ?
20 —Iꞌtz jun scyeri yi coblaj ixoneꞌn. Iꞌtz yi jun yi na tzan tan muꞌleꞌn yi tetz pam tul yi lakeꞌj yi na xcon waꞌn. 21 Bintzinin, tajweꞌn tan teleꞌn cuꞌn te cyakil yi tzꞌibaꞌnt cyen sweꞌj, yi in yi in Bajx Cyꞌajol, poro lastum yi yaj yil chinjatxon nin ẍchikꞌab incontr. Baꞌn tcuꞌn kloꞌ yi quiꞌk itzꞌnak iꞌ, —stzun Jesús scyetz yi eꞌ ẍchusbeꞌtz.
22 Te yi na chiwan, jeꞌn tzun tcyꞌal Jesús jun pam nin tyoẍintz tibaj. Kalenaꞌs tzun cweꞌn piẍultz, nin ben jatxoltz scyetz eꞌ ẍchusbeꞌtz.
—Jeꞌj, bajswokeꞌn, na iꞌtz inwankil.
23 Jeꞌn tzun tcyꞌal jun was, cuꞌlbil quicꞌaꞌ. Yi wiꞌt tyoẍineꞌn tibaj, nin ben tkꞌoltz scyetz. Tircuꞌn eꞌ, baj len muꞌẍ cyaꞌn. 24 Beneꞌn tzun tlol scyetz:
—Yi at tul yi lakeꞌj iꞌtz inẍchꞌel, nin yil saj kojx inẍchꞌel sbixek jun acꞌaj trat tan cuyleꞌn chipaj wiꞌnin wunak. 25 Ej nin jun cuꞌn yol swaleꞌ tzitetz, quiꞌt lwucꞌaj yi tꞌaꞌal uva jalen cuꞌn yil tzꞌul yi kꞌejlal yil tzꞌoc intaj tan cawuꞌn, kalenaꞌs tzun lbaj junt tir waꞌn.
Yi tlol Jesús yi steweꞌ Luꞌ yi na xom teꞌj
(Mt 26.30-35; Lc 22.31-34; Jn 13.36-38)
26 Yi wiꞌt stzajeꞌn wiꞌ jun chibitz, choꞌn tzun chibeneꞌntz wi Olivo. 27 Toqueꞌn tzun Jesús tan yol scyetz:
—Tan yi eꞌchk takleꞌn yi sbajok sweꞌj te akaleꞌneꞌj xitok len itajtzaꞌkl. Na at jun xtxolbil yi tzꞌibaꞌnt cyen yi na tal: ‘Cupon imbiyol yi pstor, nin yi eꞌ cneruꞌ, chelepon xit.’a \v 28 Poro yil nitzꞌij junt tir ẍchixoꞌl almaꞌ, chimbajxpon wetz Galilea tan ichꞌiweꞌn, —stzun Jesús bantz scyetz.
29 Ma yi tbital Luꞌ, itzun taltz:
—Mpe nink chipakxij cyakil yi eꞌ mas, ilenin chin xomok wetz teꞌjuꞌ.
30 —Jun cuꞌn yol Luꞌ, yi ntaxk okꞌ cob tir jun ajtzoꞌ te yi akꞌbaleꞌj nsken awal ox tir yi qui xomquiẍ sweꞌj.
31 Poro quinin taneꞌ Luꞌ tan talcheꞌn:
—Taꞌ, mpe nink chinquim tan paj, quil wal yi qui xomij inwiꞌ teꞌjuꞌ, —stzun Luꞌ tetz Jesús.
Nchaꞌtz yi eꞌ mas ẍchusbeꞌtz iteꞌn nin cyalaꞌtz.
Yi toqueꞌn Jesús tan nachleꞌn Kataj le amaꞌl Getsemaní.
(Mt 26.36-46; Lc 22.39-46)
32 Choꞌn tzun cyoponeꞌn Jesús le amaꞌl yi na biꞌaj Getsemaní. Beneꞌn tzun tlol scyetz yi eꞌ ẍchusbeꞌtz:
—Cꞌolchin quen tuꞌwok tzoneꞌj, jalen peꞌk nchimben tzaj tan nachleꞌn Kataj.
33 Yi beneꞌn, ntin eꞌ ben tcyꞌal Luꞌ, Jacow tu Waꞌn. Xeꞌteꞌn nin ban talmaꞌ Jesús tan txukneweꞌn tan paj xoꞌw nin bis.
34 Itzun ben tlol scyetz:
—Chin bis nin na nicyꞌan. Jalt nin tan inquimeꞌn taꞌn. Nquentuꞌwok tzoneꞌj poro quil cxwitwok.
35 Teleꞌn tzun ẍkansal tib joylaj len muꞌẍ, nin ben jokbal tib wuxtxꞌotxꞌ tan jakleꞌn tetz Ryos, yi ko at rmeril tan qui tijol yi jun qꞌuixcꞌujaꞌtz yi txꞌaklij swutz iꞌ. 36 Je tzun tal iꞌ yi toqueꞌn tan nachleꞌn Kataj: “Taꞌ, iluꞌ Intaj, nin na el intxum tetz yi quiꞌc nin jun takleꞌn yi quiꞌk xcyeꞌuꞌ teꞌj, nink chinjatxlenuꞌ tkꞌab yi jun qꞌuixcꞌuj yi txꞌaklij tzinwutz. Poro qui na waj yi wetz wajbil Taꞌ, ma na ntin yi teruꞌ tajbiluꞌ,” stzun iꞌ.
37 Ma yi pakxeꞌn kale ateꞌ quent yi eꞌ ẍchusbeꞌtz, na chiwit len. Beneꞌn tzun tlol tetz Luꞌ:
—Simón, ¿na peꞌ cẍwit? ¿Quiꞌc nin poloꞌ rmeril yi nink mamucꞌ jun or watl? 38 Elk iwatl, nin nachwok Kataj tan qui ibeneꞌn tul il. Bintzinin na el italmaꞌ tan wuchꞌeyeꞌn, poro qui na xtxꞌaj yi iwankil.
39 Beneꞌn tzun junt tir Jesús tan nachleꞌn Kataj nin iteꞌn nin yolaꞌtz taltz. 40 Yi pakxeꞌn tzaj junt tir iꞌ na chiwit len cuꞌn yi eꞌ ẍchusbeꞌtz, na ocnak cyen tunin bow chin chiwatl. Ej nin yi jiloneꞌn Jesús scyetz, cyaꞌl nin jun yi tzaꞌwen tzaj yi yol iꞌ. 41 Nin yi pakxeꞌn tzaj le toxiꞌn tir nin taltz scyetz:
—Baꞌn cxwitwok jaluꞌ. Baꞌn cxujeꞌwok ko yaꞌtz itajbil. Poro yi in wetz yi in Bajx Cyꞌajol ja wiꞌt opon oril tan imbeneꞌn jatxij ẍchikꞌab yi eꞌ juchul il. 42 Poro or tzijeꞌnwok, quin, na je yi jatxol wetz, chuꞌl tziꞌneꞌj.
Yi beneꞌn Jesús pres
(Mt 26.47-56; Lc 22.47-53; Jn 18.2-11)
43 I cunin na tzan Jesús tan yol yi tponeꞌn Judas teꞌj. Yi Judas iꞌ jun scyeri yi coblaj ẍchusbeꞌtz Jesús. Xomcheꞌ jun cꞌoloj wunak teꞌj. Cyꞌaꞌn len spar tu tzeꞌ cyaꞌn. Chakijcheꞌ cyakꞌun yi eꞌ wiꞌtz paleꞌ scyuchꞌ yi eꞌ txꞌolol xoꞌl yi ley Moisés nin eꞌ wiꞌ banl wiꞌ scyetz judiy. 44 Inti Judas, yi cꞌayin nin Jesús, nsken tal iꞌ scyetz yi ẍeꞌn sban iꞌ tan ẍchajleꞌn Jesús scyetz. Je yol iꞌeꞌj: “Yi jun yil tzintzꞌubeꞌn xak stziꞌ itzun iꞌaꞌstz, nintzun chitzꞌameꞌnuꞌ-tz, nin quicyꞌajninuꞌ-tz,” chij iꞌ.
45 Itzun yi tponeꞌn Judas le jun luwaraꞌtz, cyenin tzun beneꞌntz swutz Jesús, itzun taltz:
—Quech Taꞌ.
Nintzun ben tan stzꞌubleꞌn xak stziꞌ Jesús. 46 Chibeneꞌn tzuntz tan stzꞌamleꞌn Jesús, nin cuꞌ chitzꞌamoltz, tan beneꞌn pres.
47 Poro at tzun jun scyeri yi eꞌ yi ateꞌ te Jesús nin jetzaj tcyꞌal yi tetz spar. Nin loꞌon yi ẍchakum yi wiꞌtz paleꞌ taꞌn, ninin el jalaj ẍchin taꞌn. 48 Yi xtxꞌamxeꞌn Jesús cyaꞌn, itzun ben tloltz scyetz:
—¿Mbi xac cyꞌaꞌn spar tu tzeꞌ cyaꞌnuꞌ tan intzꞌamleꞌn? ¿In peꞌ alkꞌom ẍchiwutzuꞌ? 49 ¿Mbi tzuntz qui jeꞌ chitzꞌamoluꞌ in te yi na chintzan tzaj tan chichusleꞌnuꞌ le templo? Poro tajweꞌn cuꞌn tan teleꞌn cuꞌn te yi eꞌchk takleꞌneꞌj yi na bajij sweꞌj jalcuꞌn, na tzꞌibaꞌnt cyen cyakꞌun yi eꞌ elsanl stziꞌ Ryos tentz, yi yaꞌstzun sbajoktz, —chij Jesús bantz.
50 Cyeleꞌn tzun ojk cyakil yi eꞌ ẍchusbeꞌtz, nin cyaj cyen tetz Jesús ẍchuc.
Yi teleꞌn ojk yi xicy yi txꞌanl cuntuꞌ
51 At tzun jun xicy yi ẍchusbeꞌtz Jesús yi xomnin wutz chicoc yi eꞌ contr Jesús. Txowiꞌn jun xbuꞌk taꞌn. Cyoqueꞌn tzun yi eꞌ contr tan stzꞌamleꞌn kloꞌ. Poro quinin eꞌ xcyeꞌ tan stzꞌamleꞌn. Ntin xbuꞌk txꞌamx cyen cyaꞌn. 52 Chaꞌstzun te cyaj cyen tuꞌ tilol xicy yi xbuꞌk, nin el ojkujtz. Txꞌanl cuntuꞌ iꞌ. Quiꞌc beꞌch tetz yi teleꞌn ojk.
Yi tponeꞌn ticyꞌleꞌn Jesús ẍchiwutz eꞌ wiꞌ banl wiꞌ
(Mt 26.57-68; Lc 22.54-55, 63-71; Jn 18.12-14, 19-24)
53 Beneꞌn tzun quicyꞌal Jesús swutz yi wiꞌtz paleꞌ. Tircuꞌn tzun cyoponeꞌn yi eꞌ wiꞌtz paleꞌ, scyuchꞌ yi eꞌ wiꞌ banl wiꞌ, nin scyuchꞌ yi eꞌ txꞌolol xoꞌl yi ley Moisés. 54 Ma Luꞌ, joylaj xomnint wutz chicoc yi eꞌ tzꞌamol tetz Jesús. Xom nintz scyeꞌj jalen cuꞌn cyoponeꞌn le caꞌl yi wiꞌtz paleꞌ. Ocopon cyen tuꞌ Luꞌ wutzkꞌanil, nin cꞌoleꞌ quentz ẍchixoꞌl yi eꞌ aj ront cwent paleꞌ tan makꞌoꞌn ib tzikꞌakꞌ.
55 Cyoqueꞌn tzun yi eꞌ wiꞌtz paleꞌ scyuchꞌ cyakil yi eꞌ chiwiꞌ banl wiꞌ yi eꞌ judiy tan joyleꞌn puntil tan takꞌleꞌn til Jesús. Na yi cyetz cyajbil iꞌtz tan teleꞌn cuꞌn swutz. Poro quinin jal puntil cyaꞌn. 56 At wiꞌnin eꞌ, eꞌ octz tan jaleꞌn cuꞌn wi cyakꞌ teꞌj, poro aparch klen chiyol. 57 Chijeꞌn tzun txiclok cobox tan takꞌleꞌn til Jesús, poro wi cyakꞌ tuꞌ. 58 Je chiyoleꞌj:
—Je yol nkubit ketz te nocxeꞌj: ‘Tzinxiteꞌ cuꞌn yi caꞌl yi wiꞌnin xanil, yi wunak bnol tetz, nin le toxiꞌn kꞌej jepon intxicbal junt tir, yi nkꞌeꞌtz wunak bnol tetz,’ stzun iꞌ, —cheꞌch bantz.
59 Poro nchaꞌtz eꞌ, aparch klen chiyol. 60 Jeꞌn tzun txiclok yi wiꞌtz paleꞌ ẍchiwutz yi eꞌ mas yi chichamoꞌn quib, nintzun jaktz tetz Jesús:
—¿Mbi tzuntz yi quiꞌc nin jun yol na awal tzaj tan acolol awib?
61 Poro yi Jesús, quinin ben stzaꞌwel. Chaꞌstzun te jakol yi wiꞌtz paleꞌ tetz:
—¿I peꞌ aẍaꞌtz yi Cristo, yi Cyꞌajl Ryos yi wiꞌnin kꞌej?
62 —I inaꞌtz, nin squileꞌuꞌ yi cꞌolẍchin xlaj Kataj Ryos, yi Ryos yi chin cham nin tetz. Nin ẍchinquileꞌuꞌ yi in yi in Bajx Cyꞌajol yil nopon tzaj junt tir tcyaꞌj tul noc sbakꞌ, —stzun Jesús tetz.
63 Toqueꞌn tzun yi wiꞌtz paleꞌ tan ritꞌeꞌn cuꞌn yi beꞌch tetz tan ẍchajleꞌn yi qui na yub yi yol Jesús swutz iꞌ. Beneꞌn tzun tloltz scyetz:
—Qui tajweꞌn mas stiw tan joyleꞌn til, 64 na ja wiꞌt quibituꞌ yi ja wiꞌt el kꞌej Kataj Ryos taꞌn. I bin jaluꞌ, ¿mbi na cyal cyeruꞌ te xtxolbileꞌj? —stzun yi wiꞌtz paleꞌ.
—Tajweꞌn tan quimeꞌn, —cheꞌch bantz chicyakil.
65 Cyoqueꞌn tzun cobox tan stzubeꞌn cyen yi tꞌaꞌal chitziꞌ te wutz Jesús. Nin nchaꞌtz oc jun suꞌt cyaꞌn tan jopleꞌn wutz. Kalenaꞌs tzun cyoqueꞌntz tan tꞌokleꞌn. Itzun cyaltz:
—¿Cẍopon peꞌ teꞌj, naꞌ ncẍbiyon? —cheꞌch.
Nchaꞌtz yi eꞌ aj ront nin eꞌ octz tan tꞌokleꞌn xak stziꞌ Jesús.
Yi talol Luꞌ yi qui xomij wiꞌ te Jesús
(Mt 26.69-75; Lc 22.56-62; Jn 18.15-18, 25-29)
66 Choꞌn tzun at Luꞌ wutzkꞌanil yi tponeꞌn jun mos yi wiꞌtz paleꞌ. 67 Nintzun ben tilol yi cꞌolchij Luꞌ tzi kꞌakꞌ tan makꞌoꞌn ib, nintzun cꞌabeꞌ cyentz tan xmayeꞌn.
—Yi aẍatz, aẍ jun scyeri yi eꞌ yi xomcheꞌ te Jesús yi aj Nazaret, —stzun iꞌ bantz tetz Luꞌ.
68 —Quiꞌ, qui wajskeꞌn wutz yi junaꞌtz, nin qui na pujx waꞌn yi mbi na awal tzaj swetz, —stzun Luꞌ tetz.
Yi wiꞌt talol Luꞌ yi yolaꞌtz nintzun el tzi puert. Tokꞌeꞌn tzun jun ajtzoꞌ. 69 Toqueꞌnt tzun yi mos tan xmayeꞌn nin Luꞌ, nintzun taltz scyetz yi eꞌ yi ateꞌ nakaꞌj:
—Yi yajeꞌj, iꞌ jun scyeri yi eꞌ ẍchusbeꞌtz Jesús.
70 Poro nintzun tal Luꞌ junt tir yi quiꞌ. Junt tkuj nintz, yi cyalol yi eꞌ yi ateꞌ-tz xlaj Luꞌ:
—Jun cuꞌn yol, aẍ jun cyuchꞌ yi eꞌaꞌtz, na aẍ aj Galilea, na niꞌcuꞌn cẍjilon scyuchꞌ.
71 Poro itzun tal Luꞌ:
—Sak swutz Ryos yi qui wajskeꞌn wutz yi jun yajaꞌtz yi na cyal tzajuꞌ swetz, —stzun Luꞌ bantz.
72 I cunin na eltzaj yi yolaꞌtz le stziꞌ Luꞌ yi tokꞌeꞌn junt tir yi ajtzoꞌ. Tuleꞌn tzun txꞌakx tcꞌuꞌl Luꞌ yi yol Jesús yi nsken tal: “Yi ntaxk okꞌ cob tir jun ajtzoꞌ, nsken awal ox tir yi qui xomij awiꞌ sweꞌj.” Yi tuleꞌn txꞌakx yi yolaꞌtz tcꞌuꞌl Luꞌ, nintzun okꞌ cuꞌntz.