Yi chiwaneꞌn cyaj mil yaj tan milawr Jesús
(Mt 15.32-39)
8
1 Te cobox kꞌejaꞌtz nsken chicham quib wiꞌnin wunak poro quiꞌc chiwaꞌ cyꞌaꞌn cyaꞌn. Chisajeꞌn tzun ẍchakol Jesús yi eꞌ ẍchusbeꞌtz, itzun taltz scyetz:
2 —Na el inkꞌajab scyeꞌj yi eꞌ wunakeꞌj, na ja el oxix kꞌej yi ateꞌ tzoneꞌj sweꞌj, nin quiꞌc chiwaꞌ. 3 Qui na waj cheꞌ inchak nin xeꞌak chicaꞌl yi ntaxk chiwan, ko tzun chisaj num tbeꞌ tan paj weꞌj. Na at eꞌ yi joylaj nchisaj, —chij Jesús bantz scyetz.
4 —Poro Taꞌ, ¿naꞌ ljaleꞌt chiwaꞌ jun cꞌoloj wunakeꞌj? na cyaꞌl atit jun caꞌl nakaꞌj, —cheꞌch yi eꞌ ẍchusbeꞌtz.
5 —¿Jatnaꞌ pam cyꞌaꞌn itaꞌn? —chij Jesús scyetz.
—Juk ntziꞌ pam cyꞌaꞌn kaꞌn Taꞌ, —cheꞌch eꞌ ẍchusbeꞌtz.
6 Cawuneꞌn tzun Jesús tan chicweꞌn cꞌolchok cyakil yi wunak wuxtxꞌotxꞌ. Jeꞌn tzun tcyꞌal yi juk pam, nin tyoẍin tetz Ryos. Yi wiꞌt tyoẍineꞌn, nin cuꞌ piẍultz, nin ben tkꞌol scyetz yi eꞌ ẍchusbeꞌtz. Cyoqueꞌn tzun yi eꞌ ẍchusbeꞌtz tan jatxleꞌn nin scyetzak yi eꞌ wunak. 7 Nchaꞌtz at cobox tal cay cyꞌaꞌn cyaꞌn. Yi wiꞌt tyoẍineꞌn Jesús tibaj, nin cawun tan beneꞌn jatxij scyetz wunak. 8 Eꞌ baj wan len cyakil yi eꞌ wunakaꞌtz, nin baj noj len chicꞌuꞌl. Poro sowrin juk moꞌtx pam tu cay. 9 Te jun tir waꞌaꞌnaꞌtz, eꞌ wan cyaj loꞌ mil wunak. Yi wiꞌt chiwaneꞌn, nin oc Jesús tan chichakleꞌn nin xeꞌak chicaꞌl. 10 Yi nsken chaꞌj yi eꞌ wunak, toqueꞌn tzun Jesús tul yi barc nintzun eꞌ ben scyuchꞌ yi eꞌ ẍchusbeꞌtz le amaꞌl cwent Dalmanuta.
Yi cyoqueꞌn yi eꞌ parisey tan jakleꞌn jun milawr
(Mt 16.1-4; Lc 12.54-56)
11 Itzun bantz yi cyoponeꞌn, nintzun eꞌ oc cobox parisey tan wakꞌ ib tu Jesús. Yi cyajbil iꞌtz yi ẍeꞌnk tan jaleꞌn til Jesús. Nin chijak tetz tan ẍchajol jun milawr tan ẍchajleꞌn yi ko bintzi nin cyꞌaꞌn porer Ryos taꞌn. 12 Sajeꞌn tzun jun chin bis te talmaꞌ Jesús, nin taltz:
—Ntin milawr na chijak yi eꞌ wunak, poro jun cuꞌn yol quil bajij jun milawr ẍchiwutz.
13 Cheꞌ cyajeꞌn cyen tzun tilol yi eꞌ pariseyaꞌtz, nin oc junt tir tul barc, nin icyꞌtz jalaj cyꞌen aꞌ.
Juntlen chichusuꞌn yi eꞌ parisey
(Mt 16.5-12)
14 Yi quicyꞌeꞌn poneꞌn yi eꞌ ẍchusbeꞌtz jalaj icyꞌen aꞌ, nin eꞌ nachon teꞌj yi quiꞌc chiwaꞌ cyꞌaꞌn cyaꞌn. Ntin jun tal pam cyꞌaꞌn cyaꞌn. 15 Toqueꞌn tzun Jesús tan chicaweꞌn:
—Or tzitil xtxꞌamil chipam yi eꞌ parisey tu yi xtxꞌamil yi chipam yi eꞌ yi xomij chiwiꞌ te Herodes.
16 Yi quibital yi eꞌ ẍchusbeꞌtz, quinin el chitxum tetz, nintzun cyaltz squibil quib:
—Yi xtxolbileꞌj yi na kubit nin, iꞌtz loꞌ tan paj yi quiꞌc kawaꞌ cyꞌaꞌn kaꞌn.
17 Yi teleꞌn xtxum Jesús te cyajtzaꞌkl, nintzun ben tlol scyetz:
—¿Nxac na italwok yi quiꞌc pam cyꞌaꞌn kaꞌn? ¿Nxac na cxbisunwok? ¿Txeꞌn nin ptzun kꞌukeꞌ icꞌuꞌl sweꞌj? ¿Chin tzeꞌtzujeꞌt nin peꞌ itajtzaꞌkl? 18 At iwutz, ¿qui peꞌ na itilwok yi mbi na bnix waꞌn? At iẍchin, ¿qui peꞌ na itbitwok yi mbi na wal? 19 ¿Qui peꞌ na ul txꞌakx ticꞌuꞌl yi milawr yi bnix waꞌn yi woqueꞌn tan jatxleꞌn yi oꞌ pam scyetz yi oꞌ mil wunak? ¿Qui peꞌ na ul txꞌakx ticꞌuꞌl yi jatnaꞌ moꞌtx sowrin? —chij Jesús ban scyetz.
—Coblaj moꞌtx Taꞌ, —cheꞌch.
20 —Ej nin yi woqueꞌn tan jatxleꞌn yi juk pam scyetz yi cyaj mil wunak, ¿jatnaꞌ moꞌtx sowril molxij itaꞌn?
—Juk, —cheꞌch.
21 —Yi ko yaꞌtz, ¿mbi tzuntz qui na pujx itaꞌn yi mbi ekaꞌn waꞌn?
Yi jakxeꞌn wutz jun moyiꞌẍ le tnum Betsaida
22 Yi cyoponeꞌn le tal tnum yi na biꞌaj Betsaida, tuleꞌn tzaj tzun ticyꞌleꞌn jun moyiꞌẍ swutz Jesús. Cyoqueꞌn tzun yi eꞌ qꞌuil tetz tan cuꞌswutzil tetz Jesús tan toqueꞌn macol yi moyiꞌẍ. 23 Beneꞌn tzun Jesús tan ẍchꞌineꞌn tzaj yi moyiꞌẍ, nintzun el tcyꞌaltz xlaj len yi tnum. Yi nsken cheꞌl, toqueꞌn tzun tkꞌol Jesús muꞌẍ tal tꞌaꞌal stziꞌ te wutz yi moyiꞌẍ, nin je tkꞌol yi kꞌab twiꞌ, nin jaktz tetz yi ko baꞌnt xmayin. 24 Xmayineꞌn tzun yi moyiꞌẍ, itzun taltz:
—Na cheꞌ wil yi eꞌ wunak poro niꞌcuꞌn eꞌ chi jun wiꞌ tzeꞌ quitaneꞌn, nin na chixon.
25 Toqueꞌn tzun macol Jesús junt tir wutz yi moyiꞌẍ. Uleꞌn nin ban yos tuchꞌ, nin chin clar cunin xmayineꞌn iꞌ.
26 Tajeꞌn tzun ẍchakol Jesús xe caꞌl, nin ben tlol tetz:
—Quil ẍicyꞌak tnum, nin cyaꞌl tzawalwit scyetz wunak yi ẍeꞌn muꞌl yos tzawuchꞌ.
Yi talol Luꞌ yi Jesús iꞌ yi jun yi bixbaꞌnt tan tuleꞌn
(Mt 16.13-20; Lc 9.18-21)
27 Itzun bantz yi wiꞌt bajeꞌn yi xtxolbileꞌj, chibeneꞌn tzun Jesús scyuchꞌ yi eꞌ ẍchusbeꞌtz lakak eꞌchk aldey cwent yi amaꞌl Cesarea Filipo. Itzun te yi na chixontz tbeꞌ, jakol tzun Jesús scyetz yi eꞌ ẍchusbeꞌtz:
—¿Naꞌ scyetz in, nin mbiꞌtz inmunl ẍchiwutz wunak?
28 —At bin eꞌ yi na cyal yi iluꞌaꞌtz kꞌajtzun Waꞌn Bautist; ej nin at eꞌ yi na cyal yi i iluꞌaꞌtz yi kꞌajtzun Elías. Nin nchaꞌtz at eꞌ na cyal yi iluꞌaꞌtz jun scyeri eꞌ elsanl stziꞌ Ryos yi ja itzꞌij junt tir.
—Ma le iwutz itetz, ¿naꞌ scyetz in?
29 Sajeꞌn tzun stzaꞌwel Luꞌ, itzun taltz:
—Taꞌ, i iluꞌaꞌtz yi Cristo.
30 Cawuneꞌn tzun Jesús scyetz tan cyaꞌl cyal nint yi iꞌ yi Cristo, yi jun yi bixbaꞌnt tan Ryos tan tuleꞌn.
Yi talol Jesús yi chocopon wunak tan biyleꞌn cuꞌn
(Mt 16.21-28; Lc 9.22-27)
31 Yi wiꞌt teleꞌn chitxum tetz yi xtxolbilaꞌseꞌj, kalenaꞌs tzun xeꞌteꞌn Jesús tan xtxꞌolcheꞌn xoꞌl scyetz yi tajweꞌn tan tijol iꞌ qꞌuixcꞌuj. Nchaꞌtz tal scyetz:
—Yi in wetz, yi in Bajx Cyꞌajol, quil tzꞌajwij inwutz cyakꞌun yi eꞌ wiꞌ banl wiꞌ tetz tnum scyuchꞌ eꞌ wiꞌtz paleꞌ, nin eꞌ txꞌolol xoꞌl yi ley yi tzꞌibaꞌnt cyen. Chin biylok cyaꞌn, poro nitzꞌokt le toxiꞌn kꞌej, —chij Jesús ban scyetz.
32 Clar cunin tlol iꞌ scyetz. Teleꞌn tzun moxol Luꞌ Jesús joylaj len muꞌẍ, nin octz tan talcheꞌn tetz tan qui talol yi jun xtxolbilaꞌtz. 33 Jeꞌn tzun suchꞌkꞌil tib Jesús, nintzun xmayin tzaj scyetz yi eꞌ ẍchusbeꞌtz, nin ben tlol tetz Luꞌ:
—Cawleꞌn sweꞌj, na niꞌcuꞌn aẍ tu Baybaꞌn. Yi awajtzaꞌkl nkꞌeꞌtz choꞌn na saj te Ryos, ma na cyajtzaꞌkl wunak tuꞌ, —chij Jesús bantz tetz Luꞌ.
34 Chisajeꞌn tzun ẍchakol Jesús yi eꞌ ẍchusbeꞌtz scyuchꞌ yi eꞌ wunak. Itzun taltz scyetz:
—Alchok scyetz yi na taj xom tzaj sweꞌj, tajweꞌn yi quil sban yi tetz tajbil, nin chin tajweꞌn cunin yi list iꞌ tan tkꞌol tib tkꞌab quimichil chi na cꞌox tib jun yaj tan quimeꞌn swutz pasyon. 35 Poro cyakil yi eꞌ yi na chipekꞌ te yi ankꞌiꞌn tetz tzoneꞌj wuxtxꞌotxꞌ, chitzꞌakeꞌ cyeraꞌtz yi quitzꞌajbil tetz ben kꞌej ben sak. Poro ko list atit jun yaj tan tilweꞌn cyen yi ankꞌiꞌn tetz tzoneꞌj wuxtxꞌotxꞌ tan tuꞌ yi na taj tzꞌoc jakꞌ incaꞌwl, scambajeꞌ tzun iꞌ yi stzꞌajbil yi quinin bajsbeꞌnt tetz. 36 Quiꞌc ltakꞌ tetz jun yaj mpe nink cambaj cyakil yi eꞌchk takleꞌn yi at wuxtxꞌotxꞌ kol stzꞌak yi stzꞌajbil tan paj. 37 Na quiꞌc jun takleꞌn yi baꞌn takꞌ jun yaj tan jaleꞌn stzꞌajbil. 38 Tajweꞌn yi quil txꞌixwij jun yaj tan xomeꞌn sweꞌj, na yi in wetz, in Bajx Cyꞌajol nin nuꞌlt junt tir tzoneꞌj wuxtxꞌotxꞌ. Yil nuꞌl, cyꞌaꞌn yi kꞌej tu porer Intaj waꞌn. Nin xomcheꞌ yi eꞌ balaj ángel sweꞌj. Poro yil nuꞌl, quiꞌc lwaj cyen scyetz yi eꞌ yi qui na chixom sweꞌj. Quiꞌc lwaj quen scyetz, na qui na chixom te weri inchusuꞌn tan tuꞌ yi na chixob ẍchiwutz yi eꞌ mas juchul il, yi eꞌ yi cyajnak cyen quilol Kataj Ryos.