Yi jatxleꞌn Jesús tkꞌab Pilat
(Mr 15.1; Lc 23.1-2; Jn 18.28-32)
27
1 Itzun bantz yi tuleꞌn skil, nin bixeꞌ chitxumuꞌn yi eꞌ wiꞌtz paleꞌ, scyuchꞌ chibajxom yi eꞌ judiy, yi mbi puntil cyulej tan biyleꞌn cuꞌn Jesús. 2 Cweꞌn tzun chicꞌaloltz, nintzun ben chicyꞌal, nin eꞌ jatxtz tkꞌab Poncio Pilat, yi gobernador.Yi quimeꞌn Judas
3 Inti Judas, yi aj negos te Jesús, yi tilol yi nsken bixeꞌ jun cꞌoloj caws, wiꞌnin tzun bisuneꞌn. Beneꞌn tzun iꞌ tan takꞌleꞌn junt tir yi junaklaj pwok sakal scyetz yi eꞌ wiꞌtz paleꞌ, scyuchꞌ chibajxom yi eꞌ judiy. 4 Nintzun taltz scyetz:
—Chumam nin wil nminjuch tan paj yi ja ben incꞌayil jun yaj yi quiꞌc nin noc til.
—Cuquen. Quiꞌc ketz tzawuchꞌ. Nsaj cuꞌn binaꞌtz le awiꞌ, —cheꞌch ban nintz tetz Judas.
5 Cyajeꞌn quen tzun cꞌoxol Judas yi pwok le templo, nintzun el ojkujtz. Jeꞌn tzun ẍinul tibtz jakꞌ jun kꞌab tzeꞌ. Bekꞌxeꞌn nin bantz, nin quimtz.
6 Inti eꞌ wiꞌtz paleꞌ, nin eꞌ bentz tan sicyꞌlejeꞌn yi pwok, nin cyaltz:
—Xan yi nink kakꞌ cuꞌn yi pwokeꞌj xoꞌl yi pwok yi na chamxij tetz templo, na yi pwokeꞌj ja xcon tetz xoꞌc jun yaj tan jatxleꞌn yi tuchꞌ tkꞌab quimichil.
7 Bixeweꞌn tzun chitxumuꞌntz tan lokꞌcheꞌn jalaj txꞌotxꞌ tetz jun bnol ẍwokꞌ, tan xconeꞌn tetz chimukbil yi eꞌ awer nak. 8 Ma jaluꞌ na biꞌaj Txꞌotxꞌ Jamel Chichꞌ. 9 Tan yi xtxolbileꞌj el cuꞌn te yi yol yi alijt cyen tan Jeremías, jun scyeri yi eꞌ elsanl stziꞌ Ryos tentz. Je yol iꞌeꞌj: “Ntinaꞌtz junaklaj pwok sakal ẍchitzꞌameꞌ te yi jun yi wiꞌnin jamel. Lastum, na eꞌ cuꞌn xonl Israel yi ncuꞌ chibixbal noc jamelaꞌtz. 10 Ej nin tan yi junaklaj pwok sakalaꞌtz, ja chilokꞌ yi jalaj txꞌotxꞌ yi na biꞌaj Xtxꞌotxꞌil Ẍwokꞌ chi cyajnak tlol Kajcaw.”
Yi tponeꞌn Jesús swutz Pilat
(Mr 15.2-5; Lc 23.3-5; Jn 18.33-38)
11 Yi tponeꞌn ticyꞌleꞌn Jesús swutz gobernador, nintzun oc yi gobernador tan jakleꞌn tetz:
—¿Aẍ nin peꞌ chireyil yi eꞌ judiy?
—I inaꞌtz, chi na tal tzajuꞌ swetz, —stzun Jesús bantz tetz.
12 Yi cyoqueꞌn yi wiꞌtz paleꞌ, scyuchꞌ eꞌ chibajxom yi eꞌ judiy tan takꞌleꞌn til Jesús, quiꞌc cunin jun yol tal iꞌ. 13 Chaꞌstzun te toqueꞌn Pilat tan jakleꞌn tetz:
—¿Qui peꞌ na awitnin yi awil yi na chitzan wunak tan jaleꞌn te akul?
14 Poro yi Jesús, quiꞌc nin na tal nin. Wiꞌnin tzun teleꞌn yab yi gobernador te jun ajtzaꞌklaꞌtz, nin quinin jal puntil taꞌn yi mbi sban.
Yi bixeweꞌn tan cweꞌn biyij Jesús
(Mr 15.6-20; Lc 23.13-25; Jn 18.38-19.16)
15 At tzun jun ley yi gobernador, ilen na stzakplen jun pres lakak kꞌej Pasc. Yi cyajbil wunak yaꞌstzun na el tzakpuꞌn. 16 At tzun jun pres yi bitaꞌnt stziblal cyaꞌn cyakil wunak, Barrabás biꞌ. 17 Itzun bantz yi chichamoꞌn quib wunak swutz Pilat, nin jak iꞌ scyetz:
—¿Naꞌ scyetz te yi cobaꞌtz yil tzintzakplen le chiwutz cyeruꞌ? ¿I peꞌ Barrabás, nka i Jesús yi na aꞌlchij Cristo tetz?
18 Xcon yi jun biꞌaj Cristo tan Pilat tan teleꞌn kloꞌ chitxum wunak tetz yi balajil Jesús, na nin el xtxum tetz yi opon ticyꞌleꞌn Jesús swutz iꞌ tan tuꞌ yi wiꞌnin na chiꞌch chicꞌuꞌl yi eꞌ wiꞌ banl chiwiꞌ eꞌ judiy teꞌj.
19 I cunin cꞌolchij Pilat tan xtxumleꞌn yi ko at til Jesús nka quiꞌ, yi tponeꞌn jun aj mantar tan txkel tan talcheꞌn tetz: “I nsaj tlol txkeluꞌ Taꞌ, quil spit tibuꞌ tan joyleꞌn til yi jun balaj yajaꞌtz, na maꞌs at jun wutzicyꞌ chin xoꞌwbil nin ban te yi jun yajaꞌtz, chij txkeluꞌ mban tzaj swetz.”
20 Inti eꞌ wiꞌtz paleꞌ, scyuchꞌ eꞌ chibajxom wunak, eꞌ xcyeꞌ tan jopleꞌn quen chiwutz wunak tan cꞌucheꞌn pawor tetz Pilat tan teleꞌn Barrabás liwr, nin tan biyleꞌn cuꞌn Jesús. 21 Toqueꞌn tzun junt tir yi gobernador tan yol scyetz wunak, nintzun jaktz scyetz:
—¿Naꞌ scyetz jun scyeri cobaꞌtz tzꞌelepon liwr le chiwutz cyeruꞌ?
—Barrabás na kaj, —cheꞌch bantz.
22 —¿Ẍeꞌn tzun kulej Jesús, yi na aꞌlchij Cristo tetz?
Chiẍchꞌineꞌn tzun cyakil wunak:
—¡Jeken swutz pasyon!
23 —Poro ¿mbi tzun til? —stzun Pilat ban nin scyetz wunak.
Quinin chitzaꞌwej. Ntin ja chiẍchꞌin junt tir:
—¡Jeken swutz pasyon!
24 Yi tilol Pilat yi quiꞌc rmeril tan yol scyetz, nin yi teleꞌn xtxum tetz yi txant tan jaleꞌn jun chin oyintziꞌ, nin octz tan xtxꞌajleꞌn yi kꞌab ẍchiwutz. Yaꞌstzun tulejtz, tetz jun elsawutzil yi quiꞌc paj iꞌ te yi quimeꞌn Jesús. Itzun ben tlol scyetz wunak:
—Nkꞌeꞌtz impaj wetz yi kol quim yi yajeꞌj, iꞌtz chipajuꞌ. Na tzinwutz wetz, quiꞌc til.
25 —¡Baꞌn bin yi ko oꞌ ajpaj teꞌj, nin ko chipaj kanitxaꞌ chicyakil! —cheꞌch ban nintz tetz.
26 Teleꞌn tzun stzakpul Pilat yi Barrabás, nintzun cawunin iꞌ-tz tan toqueꞌn biyleꞌn Jesús takꞌun xicyꞌxab. Kalenaꞌs tzun cawuneꞌn nin iꞌ-tz tan beneꞌn quicyꞌal sanlar tan jeꞌn swutz pasyon.
27 Toqueꞌn tzun ticyꞌleꞌn Jesús cyakꞌun eꞌ sanlar tpiltaꞌ. Yi tocomponeꞌn nin oc chicꞌopil quib yi eꞌ mas sanlar teꞌj. 28 Nin el quicyꞌal yi beꞌch tetz Jesús, nin oc jun xbuꞌk cyaꞌn yi txib yubil. 29 Je cyakꞌol jun coron txꞌiꞌx twiꞌ, nin oc cyakꞌol jun txꞌamij tkꞌab, nintzun eꞌ baj mejeꞌ cyentz swutz. Poro xcyꞌaklil tuꞌ eꞌ ban cyentz. Nin cyaltz:
—Wiꞌnin kꞌejuꞌ Taꞌ, na iluꞌ chireyil yi eꞌ judiy, —cheꞌch.
30 Nchaꞌtz, eꞌ oc tan stzubeꞌn cyen tꞌaꞌal chitziꞌ twutz. Ma yi txꞌamij yi oc cyakꞌol tetz, nin el chimajol, nin eꞌ octz tan jabeꞌn cuꞌn twiꞌ. 31 Yi ticyꞌeꞌn chipaj tan xcyꞌaklil teꞌj, nin el quicyꞌal yi jun xbuꞌk yi txib yubil, nin oc cyakꞌol yi tetz beꞌch tetz nintz. Beneꞌn nin bantz cyaꞌn tan jeꞌn swutz pasyon.
Yi jeꞌn Jesús swutz pasyon
(Mr 15.21-32; Lc 23.26-43; Jn 19.17-27)
32 I cunin na cheꞌl tnum yi chicꞌulul quib tu jun yaj aj Cirene yi na biꞌaj Simón. Cweꞌn tzun chitzꞌamol eꞌ sanlar yi jun yajaꞌtz, nin oc chipachꞌul tzakꞌ yi pasyon yi cyꞌaꞌn tan Jesús.
33 Choꞌn tzun cyoponeꞌntz le jun luwar yi na biꞌaj Gólgota, yi na eleꞌt Wi Bakil Wiꞌbaj. 34 Yaꞌstzun eꞌ oqueꞌt-tz tan sukeꞌn quen muꞌẍ vinagr tetz, yi yujuꞌn tib tu jun tzꞌacꞌbil yi chin cꞌaꞌ nin. Yi jeꞌn pilul, nin nachontz teꞌj yi chin cꞌaꞌ nin, chaꞌstzun te quinin bajtz taꞌn.
35 Te yi nsken jeꞌ cyakꞌun swutz pasyon, cyoqueꞌn tzun yi eꞌ sanlar tan txꞌiluꞌn te beꞌch tetz Jesús, naꞌl camban tetz. Tan yi xtxolbileꞌj na el cuꞌn teꞌj yi tzꞌibaꞌnt cyen takꞌun elsanl stziꞌ Ryos yi talnak: “Ja choꞌc tan txꞌiluꞌn te beꞌch wetz, nin ja cuꞌ chijatxol ẍchiwutz.”a \v 36 Ntaꞌtz nin eꞌ cꞌolecuꞌntz tan qꞌuicyꞌleꞌn Jesús. 37 Poro nsken wiꞌt cuꞌ chitzꞌibal cobox letrtz tan ẍchajleꞌn yi mbi til Jesús scyetz, nin je cyakꞌoltz twiꞌ. Yi yol yi cuꞌ chitzꞌibal iꞌtz: “Je Jesúseꞌj. Iꞌ chireyil yi eꞌ judiy.”
38 Nchaꞌtz at cob alkꞌom yi eꞌ jeꞌ-tz swutz pasyon xlaj Jesús, jun le sbal, nin jun le max. 39 Inti yi eꞌ wunak yi na chicyꞌ cuꞌn, wiꞌnin chixcyꞌaklineꞌn quentz tetz Jesús. 40 Itzun na cyal quentz:
—I aẍaꞌtz, yi awalnak yi baꞌn cxcyeꞌ tan xiteꞌn cuꞌn yi templo nin tan jeꞌseꞌn junt tir tul ox ntziꞌ kꞌej, colp cuꞌn tzaj awib swutz pasyon, yi ko bintzi na awal yi aẍ nin cyꞌajl Ryos.
41 Nchaꞌtz yi eꞌ wiꞌtz paleꞌ, scyuchꞌ eꞌ txꞌolol xoꞌl ley Moisés, eꞌ octz tan yol scyuchꞌ yi eꞌ parisey, nin scyuchꞌ chibajxom yi eꞌ judiy. Nintzun chiyolbej teꞌj squibil quib:
42 —Ja xcyeꞌ tan tulseꞌn yos scyuchꞌ wunak, poro iꞌ tetx qui na xcyeꞌ-x tan colpeꞌn cuꞌn tzaj tib. Yi ko bintzinin iꞌ kareyil yi oꞌ aj Israel, cuꞌul tzun colpil tibxaꞌtz swutz pasyon. Ko yaꞌtz sban, kocseꞌ tzun yol iꞌ-tz. 43 Yi ko kꞌuklij cꞌuꞌlx te Ryos, tzꞌul bin Ryosaꞌtz tan colpeꞌn cuꞌn tzajx. Yi najk pekꞌ Ryos teꞌj, ja kloꞌ wiꞌt oc Ryos tan ẍchꞌeyeꞌnx, wech na talnak yi Cyꞌajl Ryos iꞌ-x.
44 Nchaꞌtz tzun taneꞌn jun scyeri cob alkꞌom yi ateꞌ swutz pasyon xlaj iꞌ, na xcyꞌaklin nin tetz.
Yi quimeꞌn Jesús
(Mr 15.33-41; Lc 23.44-49; Jn 19.28-30)
45 Itzun bantz, yi tponeꞌn chajcuꞌn kꞌej, tzꞌoꞌtz nin tunin ban wuxtxꞌotxꞌ jalen cuꞌn tponeꞌn ox chꞌichꞌ cuꞌlbeꞌn kꞌej. Kalenaꞌs tzun skilineꞌn. 46 Poro yi ntaxk skilin, ox chꞌichꞌ cuꞌlbeꞌn kꞌej, chin wiꞌ nin Jesús ban tan yol: “Elí, Elí, ¿lama sabactani?” Yi na elepont jun yolaꞌtz iꞌtz: “Ay Taꞌ, iluꞌ inRyosil, ¿mbi tzuntz yi nchincyaj tiloluꞌ?”
47 At tzun cobox yi quibit yi yol Jesús, nintzun cyaltz:
—Na loꞌ tzan iꞌ tan ẍchakleꞌn kꞌajtzun Elías, —cheꞌch bantz squibil quib.
48 Lajkeꞌl tzun beneꞌn jun tan ticyꞌleꞌn tzaj jun esponja, nin cuꞌ muꞌul tul muꞌẍ vinagr, nin ben ẍocbal swiꞌ jun aj tan takꞌleꞌn kloꞌ tetz Jesús. 49 Poro yi eꞌ mas tuchꞌ, nin ben cyalol:
—Skileꞌ bajx kol tzꞌul Elías tan colpeꞌn cuꞌn tzaj, —cheꞌch.
50 Ẍchꞌineꞌn tzun junt tir Jesús, quimich nin bantz. 51 Na quim cunin Jesús yi jeꞌn jakx yi xbuꞌk yi at swutz yi luwar le templo yi chin xan nin. Choꞌn xeꞌteꞌn tzaj swiꞌeꞌn jalen tzkan. Cweꞌn tzun jun chin coblajnob, ninin aj pax eꞌchk cꞌub. 52 Nchaꞌtz at eꞌchk nichil almaꞌ yi ninin jeꞌ cꞌabx, nin te yi nsken itzꞌij junt tir Jesús at eꞌ almaꞌ yi cyocsnak yi yol Ryos yi eꞌ itzꞌij junt tir. 53 Eꞌ opon le tnum Jerusalén, yi tnum yi wiꞌnin kꞌej swutz Ryos. Ej nin at wunak yi quil chiwutz yi eꞌaꞌtz yi eꞌ itzꞌij junt tir.
54 Inti yi capitán scyuchꞌ yi eꞌ yi xomcheꞌ teꞌj tan qꞌuicyꞌleꞌn Jesús, yi chinachoneꞌn te yi jun chin wutzileꞌn coblajnob, nin yi quilol yi mbi cunin bajij, wiꞌnin chixobeꞌn, nin cyaltz:
—Jun cuꞌn yol, yi yajeꞌj iꞌ Cyꞌajl Ryos.
55 Nchaꞌtz at xnaꞌn yi joylaj len na chixmayin tzaj. Yi eꞌ xnaꞌnaꞌtz, yaꞌstzun yi eꞌ xnaꞌn yi eꞌ xom tzaj te Jesús tan ẍchꞌeyeꞌn yi teleꞌn tzaj iꞌ Galilea. 56 Ẍchixoꞌl yi cobox xnaꞌnaꞌtz, at Luꞌch, Mat, ej nin yi Luꞌch yi chitxuꞌ Jacow tu Ẍep. Nchaꞌtz at chitxuꞌ yi eꞌ nitxajil Zebedeo.
Yi mukxeꞌn Jesús
(Mr 15.42-47; Lc 23.50-56; Jn 19.38-42)
57 At jun yaj yi chin ric nin, yi choꞌn najlij le tnum Jerusalén. Ẍep biꞌ. Choꞌn xomij wiꞌ iꞌ te Jesús. 58 Itzun bantz yi txant tan toqueꞌn akaleꞌn, nintzun bentz tan jakleꞌn yi wankil Jesús tetz Pilat. Inti Pilat, nintzun cawun nintz tan takꞌleꞌn amaꞌl tetz. 59 Cweꞌn tzaj tzun tcyꞌal Ẍep yi wankil Jesús, nin cuꞌ tkꞌol tul jun xbuꞌk yi chin skoj nin, 60 nin bentz tan mukleꞌn tul yi tetz nichil yi acꞌaj cunin kopxleꞌnix wutz cꞌub. Yi toqueꞌn cyen yi wankil Jesús tjul, oc cyen jun chin cꞌub tan jopleꞌn stziꞌ jul. Yi mukxeꞌn cyen, ajeꞌn nin ban tetz Ẍep xe caꞌl. 61 Poro yi eꞌ Luꞌch Mat, tu yi junt Luꞌch, ntaꞌsteꞌn nin eꞌ cꞌolequentz stziꞌ julaꞌtz.
Yi eꞌ qꞌuicyꞌlom yi eꞌ cyaj tzi jul
62 Itzun bantz le junt eklok, le sawr, nintzun eꞌ ben yi eꞌ wiꞌtz ajcaw scyetz paleꞌ, scyuchꞌ eꞌ parisey, tan yol tetz Pilat:
63 —Max cꞌuꞌluꞌ taꞌ, ja ul txꞌakxuj tkacꞌuꞌl cobox yol yi alijt cyen takꞌun jun yajaꞌtz yi ntaxk quim. Talnak iꞌ: ‘Le toxiꞌn kꞌej nitzꞌok junt tir ẍchixoꞌl almaꞌ.’ 64 Ma jaluꞌ taꞌ, na kloꞌ kaj sbanuꞌ pawor tan chibeneꞌn cobox qꞌuicyꞌlom tzi jul. Na kloꞌ kaj yil chicyaj tan qꞌuicyꞌleꞌn jalen cuꞌn tzꞌicyꞌ yi ox kꞌejaꞌtz. Na qui na kaj yi nink chiben yi eꞌ ẍchusbeꞌtz lakꞌbal tan telseꞌn tzaj wankil tjul. Na kol tzꞌel tzaj cyaꞌn, scyaleꞌ scyetz wunak yi ja itzꞌij junt tir ẍchixoꞌl almaꞌ. Pyor tcuꞌn sbneꞌ yi junt laꞌjilaꞌtz swutz yi laꞌjil yi alijt cyen taꞌn.
65 —Quicyꞌaj nin binuꞌ yi cobox sanlareꞌj. Chitxumeꞌuꞌ ẍeꞌn cyulejuꞌ tan qꞌuicyꞌleꞌn tzi jul, —stzun Pilat bantz scyetz.
66 Chibeneꞌn tzuntz tzi jul. Toqueꞌn tzun jun techl cyakꞌun tan ẍchajleꞌn yi quiꞌc cu ljakxij. Nintzun eꞌ cyaj cyen yi eꞌ sanlar tan qꞌuicyꞌleꞌn yi jul.