Yi chijoyol puntil tan xtxꞌamxeꞌn Jesús
(Mr 14.1-2; Lc 22.1-2; Jn 11.45-53)
26
1 Yi wiꞌt bajeꞌn xtxolil Jesús cyakil yi eꞌchk xtxolbilaꞌseꞌj, nintzun taltz scyetz eꞌ ẍchusbeꞌtz:2 —I bin jaluꞌ, yi axwok itetz, elnakt itxum tetz yi cobteꞌn kꞌej tan xeꞌteꞌn yi kꞌej Pasc, poro yi in wetz, yi in Bajx Cyꞌajol, yaꞌstzun chinjatxlij ẍchikꞌab wunak tan injeꞌn pajij swutz pasyon, —stzun Jesús bantz scyetz.
3 Inti yi eꞌ wiꞌtz paleꞌ, scyuchꞌ yi eꞌ txꞌolol xoꞌl yi ley Moisés, scyuchꞌ yi eꞌ wiꞌ banl chiwiꞌ yi eꞌ judiy, nin cuꞌ chichamol quibtz wutzkꞌanil yi caꞌl Caifás yi wiꞌtz paleꞌ. 4 Yaꞌstzun oqueꞌt chitxumuꞌntz yi ẍeꞌn chiban tan subleꞌn Jesús tan xtxꞌamxeꞌn, nin tan quimeꞌn cyaꞌn. 5 Cweꞌn tzun chitxumultz:
—Baꞌn tcuꞌn quil kanicyꞌ quen te yi kꞌej yi tzꞌul, na quicunin batz chijepon nil yi eꞌ wunak tan kabiyleꞌn.
Yi jeꞌn kojij tzꞌacꞌbil twiꞌ Jesús
(Mr 14.3-9; Jn 12.1-8)
6 Yi na tzan xtxumleꞌn yi eꞌchk takleꞌneꞌj, choꞌn at tetz Jesús le caꞌl Simón le aldey Betania. Yi jun Simonaꞌtz, icyꞌnak yi yabil teꞌj yi na biꞌaj lepra. 7 Te yi at Jesús xe yi caꞌlaꞌtz, nin opon ẍkansal tib jun xnaꞌn teꞌj. Cyꞌaꞌn jun tzꞌacꞌbil taꞌn yi na biꞌaj nardo. Wiꞌnin cꞌoꞌcal nin wiꞌnin jamel. Choꞌn at tul jun balaj cuꞌlbil yi alabastro biꞌ. Te yi cꞌolchij Jesús wi mes, nin jeꞌ kojol yi xnaꞌnaꞌtz yi tzꞌacꞌbil xoꞌl wiꞌ Jesús. 8 Yi quilol yi eꞌ ẍchusbeꞌtz yi mbi mbajij, nin jeꞌ ẍchiwutz, nin eꞌ octz tan yolcheꞌn:
—Lastum yi txꞌakxeꞌn tuꞌ mban yi tzꞌacꞌbileꞌj. 9 Baꞌn tcuꞌn kloꞌ yi nink mben cꞌaꞌy, nin yi jamel ja kloꞌ xcon tan quichꞌeyeꞌn yi eꞌ mebaꞌ.
10 Yi tbital Jesús chiyol, nintzun taltz scyetz:
—Quil tzitakꞌwok bis te yi xnaꞌneꞌj, na yi jeꞌj yi mban iꞌ sweꞌj, baꞌn atit. 11 Inti yi eꞌ mebaꞌ, ateꞌ nin cyeraꞌtz tzixoꞌlwok cyakil tiemp. Poro yi in wetz, quil naꞌtij mas tzixoꞌl. 12 Yi tzꞌacꞌbileꞌj yi wiꞌnin jamel, yi njeꞌ kojol xoꞌl inwiꞌ, ja xcon tan nucꞌleꞌn chan inwankil tetz quimichil. 13 Jun cuꞌn yol na walnin tzitetz, kale tzꞌoqueꞌt xtxoleꞌn yi balaj stziblal yi at rmeril tan chiclaxeꞌn wunak, nchaꞌtz xtxolxok yi mbi cuꞌn mban yi xnaꞌneꞌj. Xtxolxok tan tuleꞌn txꞌakx yi balajil yi xnaꞌneꞌj ẍchicꞌuꞌl wunak.
Yi cweꞌn xtxumul Judas tan jatxleꞌn Jesús
(Mr 14.10-11; Lc 22.3-6)
14-15 Itzun bantz, at jun scyeri yi coblaj ẍchusbeꞌtz Jesús yi na biꞌaj Judas Iscariot. Nin ben iꞌ tan yol scyetz yi eꞌ wiꞌtz paleꞌ:
—¿Nicyꞌnaꞌ lcyakꞌuꞌ swetz kol tzinjoy puntil tan xtxꞌamxeꞌn Jesús cyanuꞌ?
Nintzun cyakꞌ junaklaj pwok sakal tetz. 16 Ninin cunin xeꞌtij Judas tan joyleꞌn puntil yi ẍeꞌn sban iꞌ tan quichꞌeyeꞌn tan stzꞌamleꞌn Jesús.
Yi wiꞌtzbil tir yi chiwaneꞌn Jesús scyuchꞌ eꞌ ẍchusbeꞌtz
(Mr 14.12-25; Lc 22.7-23; Jn 13.21-30; 1 Co 11.23-26)
17 Itzun bantz tul yi bajx kꞌej yi na bajsij yi pam yi quiꞌc xtxꞌamil, nin eꞌ oc yi eꞌ ẍchusbeꞌtz Jesús tan jakleꞌn tetz:
—Ma jaluꞌ Taꞌ, ¿mbi na tal teruꞌ? ¿Naꞌl kabeneꞌt tan nucꞌleꞌn yi kawaꞌ tetz Pasc, tan kawaneꞌn tuchꞌuꞌ?
18 —Quibeneꞌnk tnum, le caꞌl yi jun yajaꞌtz yi ilijt nin itaꞌn. Alwok quen tetz: ‘I nsaj tlol chusul ketz: Ja wiꞌt opon oril tan inquimeꞌn, nin na waj lkawan scyuchꞌ eꞌ inchusbeꞌtz xe caꞌluꞌ, tan banleꞌn taneꞌn yi Pasc,’ ẍchijwok sban.
19 Chibeneꞌn tzun yi eꞌ ẍchusbeꞌtz Jesús tan nucꞌleꞌn yi jun waꞌaꞌnaꞌtz tetz Pasc, chi ben alij scyetz.
20 Itzun bantz yi toqueꞌn akaleꞌn, nin te yi cꞌolchij Jesús te mes scyuchꞌ yi eꞌ ẍchusbeꞌtz, 21 nintzun octz tan yol scyetz:
—Swaleꞌ nin tzitetz yi bintzinin, at jun tzixoꞌlwok yi tzꞌocopon tan quichꞌeyeꞌn yi eꞌ incontr tan intzꞌamleꞌn, —stzun Jesús scyetz.
22 Yi quibital yi eꞌ ẍchusbeꞌtz yi xtxolbileꞌj, wiꞌnin chibisuneꞌn, nin eꞌ baj oc len tan jakleꞌn quen tetz Jesús, itzun cyaltz:
—¿In peꞌ wetz, Taꞌ? —cheꞌch len bantz tetz Jesús.
23 —Iꞌtz jun tzixoꞌlwok yi na cxwanwok sweꞌj tul yi jun platuꞌeꞌj. Tzꞌocopon tan quichꞌeyeꞌn yi eꞌ incontr. 24 Bintzi, tajweꞌn tan teleꞌn cuꞌn te cyakil yi tzꞌibaꞌnt cyen sweꞌj, yi in Bajx Cyꞌajol, poro lastum yi yaj yil chinjatxon nin ẍchikꞌab incontr. Baꞌn tcuꞌn kloꞌ yi quiꞌk itzꞌnak iꞌ.
25 Toqueꞌn tzun Judastz tan yol tetz Jesús, yi jun Judasaꞌtz yi nsken xaꞌk tzaj tan cꞌayeꞌn Jesús:
—¿In peꞌ wetz, Taꞌ? —stzun iꞌ-tz tetz Jesús.
—I aẍaꞌtz, —chij Jesús tetz.
26 Te yi na chiwan, jeꞌn tzun tcyꞌal Jesús jun pam, nin tyoẍintz tibaj. Kalenaꞌs tzun cweꞌn piẍultz, nin ben jatxoltz scyetz eꞌ ẍchusbeꞌtz:
—Jeꞌj bajswokeꞌn. Yaꞌstzun inwankiltz taneꞌn.
27 Jeꞌn tzun tcyꞌal jun wastz, yi at quicꞌaꞌ tul. Yi wiꞌt tyoẍineꞌn tibaj, nin ben tkꞌol scyetz:
—Jeꞌj cꞌajwokeꞌn. 28 Na yaꞌtz inẍchꞌel taneꞌn, na yil saj kojx inẍchꞌel, sbixek jun acꞌaj trata tan cuyleꞌn chipaj wiꞌnin juchul il. 29 Poro swaleꞌ tzitetz, quiꞌt lwucꞌaj wetz yi tꞌaꞌal loꞌbajeꞌj, jalen cuꞌn yil tzꞌoc Intaj tan cawuꞌn.
Yi talol Jesús yi steweꞌ Luꞌ yi na xom wiꞌ te Jesús
(Mr 14.26-31; Lc 22.31-34; Jn 13.36-38)
30 Yi wiꞌt stzajeꞌn wiꞌ yi wiꞌtzbil chibitz, choꞌn tzun chibeneꞌntz wi Olivo. 31 Toqueꞌn tzun Jesús tan yol scyetz:
—Tan yi eꞌchk takleꞌn yi sbajok sweꞌj te akaleꞌneꞌj, xitok len itajtzaꞌkl, na at jun xtxolbil tzꞌibaꞌnt cyen yi na tal: ‘Copon imbiyol yi pstor, nin yi eꞌ cneruꞌ chelepon xit.’ 32 Poro yil nitzꞌij junt tir chixoꞌl almaꞌ, chimbajxpon wetz Galilea tan ichꞌiweꞌn, —stzun Jesús scyetz.
33 Poro yi tbital Luꞌ, nintzun taltz:
—Mpe nink xit cyajtzaꞌkl yi eꞌ mas tan qui chixomeꞌn teꞌjuꞌ, poro yi wetz quil xit wajtzaꞌkl.
34 —Jun cuꞌn yol Luꞌ, te yi akꞌbaleꞌj, yi ntaxk okꞌ jun ajtzoꞌ, nsken awal ox tir yi qui xomquiẍ sweꞌj.
35 —Taꞌ, mpe nink chinquim wetz yil quim teruꞌ, poro quil wal yi qui xomij inwiꞌ teꞌjuꞌ, —stzun Luꞌ bantz tetz.
Iteꞌnin xtxolbilaꞌtz cyal yi eꞌ mas ẍchusbeꞌtz Jesús.
Yi toqueꞌn Jesús tan nachleꞌn Kataj le amaꞌl Getsemaní
(Mr 14.32-42 Lc 22.39-46)
36 Quicyꞌeꞌn tzun Jesús, choꞌn tzun cyoponeꞌn scyuchꞌ eꞌ ẍchusbeꞌtz le jun luwar yi na biꞌaj Getsemaní. Itzun ben tlol Jesús scyetz:
—Cꞌolchin quen tuwok tzoneꞌj, jalen peꞌk nchimben tzaj tan nachleꞌn Kataj.
37 Ntin Luꞌ tu yi cob cyꞌajl Zebedeo eꞌ ben tcyꞌal. Xeꞌteꞌn nin ban talmaꞌ tan txukneweꞌn tan paj bis, 38 nin ben tloltz scyetz yi oxaꞌtz:
—Chin bis nin na nicyꞌan. Jalt nin tan inquimeꞌn taꞌn. Nquentuꞌwok tzoneꞌj tetz wuxkꞌajlab. Quil cxwitwok.
39 Teleꞌn tzun ẍkansal tib joylaj len muꞌẍ, nin ben jokbal tib wuxtxꞌotxꞌ tan jakleꞌn ẍchꞌeybil tetz tetz Ryos: “Taꞌ, ko at rmeril xit cuꞌnuꞌ yi jun qꞌuixcꞌuj yi txꞌaklij tzinwutz. Poro Taꞌ, qui na waj yi wetz wajbil, ma na i teruꞌ,” chij iꞌ bantz.
40 Yi pakxeꞌn tzaj Jesús scyeꞌj yi ox ẍchusbeꞌtz, nsken chiwit. Beneꞌn tzun tlol iꞌ tetz Luꞌ:
—Lastum, quiꞌc nin ploꞌ rmeril yi siquier nink jun or nink mimucꞌwok watl tetz wuxkꞌajlab. 41 Elk iwatl, ej nin nachwok Kataj tan qui ibeneꞌn tul il. Poro bintzinin na el italmaꞌ tan wuchꞌeyeꞌn poro yi iwankil qui na xtxꞌaj.
42 Beneꞌn tzun Jesús le caꞌp tir tan nachleꞌn Ryos, itzun taltz: “Taꞌ, iluꞌ Intaj, yi ko quiꞌc nin rmeril tan weleꞌn tkꞌab yi qꞌuixcꞌuj yi txꞌaklij tzinwutz, iluꞌ cuꞌn. Baneꞌuꞌ tajbiluꞌ sweꞌj.”
43 Yi pakxeꞌnt tzaj junt tir Jesús, na chiwit len cuꞌn yi eꞌ ẍchusbeꞌtz, na ocnakt quen tunin bow chin watl ẍchiwutz. 44 Quiꞌc nin oc tajal scyetz, nin bent tan nachleꞌn Kataj le toxiꞌn tir. Iteꞌn nin yolaꞌtz taltz tetz Kataj chi nsken tal. 45 Yi stzajeꞌn wiꞌ yi oración, nintzun pakxij kale ateꞌ cyent yi eꞌ ẍchusbeꞌtz. Yi tponeꞌn, nin jilon nin scyetz:
—Baꞌn cxwitwok jaluꞌ. Baꞌn cxujeꞌwok, ko yaꞌtz itajbil. Poro yi in wetz, yi in Bajx Cyꞌajol, ja wiꞌt opon yi oril tan imbeneꞌn jatxij ẍchikꞌab yi eꞌ juchul il. 46 Or tzijeꞌn, quin, na je yi jatxol wetz tzꞌul tziꞌneꞌj.
Yi beneꞌn Jesús pres
(Mr 14.43-50; Lc 22.47-53; Jn 18.2-11)
47 I cunin na tzan Jesús tan yol yi tponeꞌn Judas te iꞌ. Yi Judas iꞌ jun scyeri yi coblaj ẍchusbeꞌtz Jesús. Xomcheꞌ jun cꞌoloj wunak teꞌj, cyꞌaꞌn len spar tu tzeꞌ cyaꞌn. Chakijcheꞌ cyakꞌun eꞌ wiꞌtz paleꞌ scyuchꞌ yi eꞌ wiꞌ banl chiwiꞌ eꞌ judiy. 48 Inti Judas, yi cꞌayin nin Jesús, nsken tal iꞌ scyetz yi ẍeꞌn sban iꞌ tan ẍchajleꞌn Jesús scyetz. Je yol iꞌeꞌj: “Yi jun yi tzintzꞌubeꞌn xak stziꞌ, itzun iꞌaꞌstz, nintzun chitzꞌameꞌnuꞌ-tz.” 49 Toqueꞌn tzun ẍkansal tib Judas te Jesús, nintzun taltz:
—Quech taꞌ, —chij.
Nintzun bentz tan stzꞌubleꞌn xak stziꞌ Jesús.
50 —Wamiw, ¿mbi amantar swetz? —chij Jesús bantz tetz.
Chibeneꞌn tzun niltz tan stzꞌamleꞌn Jesús, nin cuꞌ chitzꞌamoltz.
51 Toqueꞌn tzun jun scyeri yi eꞌ yi xomcheꞌ-tz te Jesús tan juteneꞌn tzaj yi spar, nintzun octz tan biyleꞌn jun ẍchakum yi wiꞌtz paleꞌ. Choꞌn tzun nojeꞌn cyen yi spar te ẍchin, ninin el yi ẍchin. 52 Beneꞌn tzun tlol Jesús tetz taw spar:
—Col cuꞌn aspar le soc, na cyakil yi eꞌ yi na chibiyon tan spar, nchaꞌtz eꞌ, ẍchibiylok tan spar. 53 ¿Qui peꞌ na el atxum tetz yi ko na waj, baꞌn tzinjak cobox mil ángel tetz Intaj? Ninin chuꞌl jalcuꞌn tan wuchꞌeyeꞌn tan chibiyleꞌn eꞌ incontr. 54 Poro quiꞌ, na yi ko yaꞌtz, ¿ẍeꞌn tzꞌel cuꞌn te yi eꞌchk xtxolbil yi tzꞌibaꞌnt cyen yi na tal yi tajweꞌn yil bajij yi eꞌchk takleꞌn yi na bajij jaluꞌ? —stzun Jesús tetz.
55 Beneꞌn tzun tlol Jesús scyetz yi eꞌ mas wunak:
—¿Mbi xac yi cyꞌaꞌn spar tu tzeꞌ cyaꞌnuꞌ tan intzꞌamleꞌn? ¿In peꞌ alkꞌom ẍchiwutzuꞌ? ¿Mbi tzuntz yi quinin choꞌcuꞌ tan intzꞌamleꞌn te yi na chintzan tzaj tan chichusleꞌnuꞌ le templo? 56 Poro yi eꞌchk takleꞌneꞌj yi na bajij sweꞌj jalcuꞌn, tajweꞌn cuꞌn tan teleꞌn cuꞌn teꞌj, na tzꞌibaꞌnt cyen cyakꞌun yi eꞌ elsanl stziꞌ Ryos tentz, yi yaꞌstzun sbajok.
Cyeleꞌn tzun ojk cyakil yi eꞌ ẍchusbeꞌtz, nin ẍchuc Jesús cyaj cyen.
Yi tponeꞌn ticyꞌleꞌn Jesús ẍchiwutz eꞌ wiꞌ banl wiꞌ
(Mr 14.53-65; Lc 22.54-55, 63-71; Jn 18.12-14, 19-24)
57 Inti yi eꞌ tzꞌamol tetz Jesús, nin ben quicyꞌal Jesús ẍchiwutz Caifás yi wiꞌtz paleꞌ, scyuchꞌ yi eꞌ txꞌolol xoꞌl yi ley Moisés, scyuchꞌ eꞌ wiꞌ banl wiꞌ tetz tnum yi nsken chimol quib tu Caifás. 58 Ma Luꞌ, joylaj xom nin wutz chicoc yi eꞌ tzꞌamol tetz Jesús. Xom nintz scyeꞌj jalen cuꞌn cyoponeꞌn le caꞌl yi wiꞌtz paleꞌaꞌtz. Ocopon quen tuꞌ Luꞌ wutzkꞌanil, nin cꞌolequentz ẍchixoꞌl eꞌ aj ront cwent paleꞌ, tan tilweꞌn yi mbi cunin sbajok te Jesús.
59 Cyoqueꞌn tzun yi eꞌ wiꞌtz paleꞌ scyuchꞌ cyakil yi eꞌ wiꞌ banl chiwiꞌ eꞌ judiy tan joyleꞌn puntil tan jaleꞌn kloꞌ til Jesús. List eꞌ tan joyleꞌn jun til, yi je tuꞌ kloꞌ teklal, na yi cyetz cyajbil iꞌtz tan teleꞌn cuꞌn swutz. 60 Wiꞌnin wunak eꞌ octz tan takꞌleꞌn til Jesús, poro apart len chiclaración. Poro wiꞌtzbil tlen jal cob testiw yi cuꞌ tuꞌ chitxumul jun laꞌjil. 61 Je chiyoleꞌj:
—Yi yajeꞌj, kubitnak yi yol yi talnak: ‘Baꞌn tzinxit cuꞌn yi luwar yi wiꞌnin xanil, kale najleꞌt Ryos; nin chinxcyek tan xtxicbajeꞌn tul ox ntziꞌ kꞌej,’ stzunx ban, —cheꞌch cob yajaꞌtz.
62 Jeꞌn tzun txiclok yi wiꞌtz paleꞌ, nin octz tan yajleꞌn Jesús:
—¿Mbi tzuntz yi quiꞌc nin jun yol na awal tzaj tan acolol awib? Bitnin awil yi na tzan tzaj xtxoleꞌn, —stzun.
63 Poro yi Jesús, quinin ben stzaꞌwel jun yol, chaꞌstzun te jakol yi wiꞌtz paleꞌ tetz:
—Swutz cuꞌn kaRyosil, yi itzꞌ nin tetz, al tzaj swetz yi mero bintzi. ¿I pe aẍaꞌtz yi Cristo, yi jun yi bixbaꞌnt tan tuleꞌn? ¿I peꞌ aẍaꞌtz yi Cyꞌajl Ryos?
64 —I inaꞌtz chi na tal tzajuꞌ swetz. Ej nin nchaꞌtz, swaleꞌ cyen scyeruꞌ, ẍchinquileꞌwuꞌ yi cꞌolẍchin xlaj Kataj Ryos, yi Kataj Ryos yi chin cham nin tetz. Nin ẍchinquileꞌwuꞌ yi in, yi in Bajx Cyꞌajol, yil nuꞌl tzaj junt tir. Choꞌn nopon tzaj tcyaꞌj tul noc sbakꞌ, —stzun Jesús scyetz.
65 Toqueꞌn tzun yi wiꞌtz paleꞌ tan ritꞌeꞌn cuꞌn yi tetz beꞌch tetz tan ẍchajleꞌn scyetz yi quiꞌc xac yi yol Jesús swutz iꞌ, nintzun taltz:
—Tan yi yoleꞌj yi ntal yi yajeꞌj na tzan tan telseꞌn kꞌej Kataj Ryos. Qui tajweꞌn mas stiw tan joyleꞌn til, na ja wiꞌt quibituꞌ yi ja wiꞌt el kꞌej Kataj Ryos taꞌn. 66 I bin jaluꞌ, ¿mbi na cyal cyeruꞌ te xtxolbileꞌj? —stzun yi wiꞌtz paleꞌ scyetz cyakil yi eꞌ yi ateꞌ.
—At tilx, tajweꞌn tan quimeꞌn, —cheꞌch.
67 Cyoqueꞌn tzuntz tan stzubeꞌn quen tꞌaꞌal chitziꞌ twutz Jesús, nin tan biyleꞌn. At cobox yi oc chilajol kꞌab xak stziꞌ Jesús, 68 itzun cyaltz:
—Ko aẍ nin Cristo, al tzaj sketz naꞌ ncẍbiyon, —cheꞌch ban tetz Jesús.
Yi talol Luꞌ yi qui xomij wiꞌ te Jesús
(Mr 14.66-72; Lc. 22.56-62; Jn 18.15-18, 25-27)
69 Yi na tzan bajeꞌn yi xtxolbilaꞌseꞌj, yi Luꞌ choꞌn cꞌolchij wutzkꞌanil. Tponeꞌn tzun ẍkansal tib jun xuntz te Luꞌ. Yi xunaꞌtz, mos tuꞌ iꞌ. Itzun taltz:
—Nchaꞌtz aẍ xomquiẍ te Jesús yi aj Galilea.
70 Poro yi Luꞌ, nin juẍ tib, nin tal iꞌ ẍchiwutz cuꞌn cyakil wunak:
—Qui na el intxum te ayol, —stzun iꞌ.
71 Yi teleꞌn tzaj tzun kloꞌ Luꞌ tzi puert, nintzun oc junt xun tan yol scyetz cobox wunak yi ateꞌtz:
—Yi yajeꞌj, iꞌ jun scyeri eꞌ yi xomcheꞌ te Jesús yi aj Nazaret.
72 Poro nin juẍ tib Luꞌ junt tir, nin tal:
—Sak swutz Ryos, qui wajskeꞌn wutz te nocx yajaꞌtz.
73 At tzun cobox wunak yi ateꞌ tzi puert, ej nin le rat, nin eꞌ oc chiẍkansal quib te Luꞌ tan yol:
—Jun cuꞌn yol, aẍ jun scyeri yi eꞌaꞌtz, na tech cuꞌn tib te cẍjilon, —cheꞌch bantz tetz Luꞌ.
74 —Sak swutz Ryos, nin baꞌn chinquim yi ko nkꞌeraꞌtz bintzi inyol. Qui wajskeꞌn wutz yi nocxaꞌtz.