Yi cyoqueꞌn yi eꞌ ẍchusbeꞌtz Jesús tan stzutleꞌn wutz triw le jun kꞌej ujleꞌn
(Mr 2.23-28; Lc 6.1-5)
12
1 Itzun bantz, yi teleꞌn cobox kꞌej, choꞌn tzun quicyꞌeꞌn Jesús tul jun kꞌab beꞌ scyuchꞌ yi eꞌ ẍchusbeꞌtz. Noj quen cuꞌntz te jun kꞌej ujleꞌn. Yi jun kꞌab beꞌaꞌtz, choꞌn na icyꞌ xoꞌl jalaj triw. Tan paj yi weꞌj ja chiben yi eꞌ ẍchusbeꞌtz Jesús tan stzutleꞌn tzaj cobox triw tan jeꞌn chibajsal. 2 Yi quilol yi eꞌ parisey yi xtxolbileꞌj, nintzun cyaltz tetz Jesús:
—Tilninuꞌ eꞌ ẍchusbeꞌtzuꞌ, na chakꞌuj. Xan yi akꞌun tul jun kꞌej ujleꞌn, —cheꞌch bantz.
3 —¿Ẍeꞌn tzuntz? —chij Jesús. —¿Qui peꞌ na chisiꞌlejuꞌ yi mbi banak kꞌajtzun Luwiy scyuchꞌ eꞌ tuchꞌ yi chiquimeꞌn tan weꞌj? 4 Oc iꞌ le caꞌl Ryos, nin el tzaj tcyꞌal yi pam. Nin baj taꞌn scyuchꞌ eꞌ tuchꞌ. Wech na quiꞌc cu tan jeꞌn chibajsal, ma na ntin yi eꞌ paleꞌ yi bixbaꞌncheꞌ. 5 Nchaꞌtz, ¿qui peꞌ na chisiꞌlejuꞌ yi ley Moisés yi na takꞌ amaꞌl scyetz yi eꞌ paleꞌ yi na chitzan tan banleꞌn chimunl le templo tan cyakꞌujeꞌn lakak jun kꞌej ujleꞌn? Nin qui na jal quil. 6 I bin jaluꞌ, atin ẍchixoꞌluꞌ, nin at mas inkꞌej swutz yi templo. Poro yi eꞌ cyeruꞌ qui na el chitxumuꞌ tetz yi mbi ekaꞌn waꞌn. 7 Lastum qui na el chitxumuꞌ te yi ley yi tzꞌibaꞌnt cyen yi na tal: “Nkꞌeꞌtz txꞌixwatz na waj, ma na yi wetz wajbil iꞌtz yil tzꞌel chikꞌajabuꞌ teꞌj junt.” Yi nak el chitxumuꞌ tetz yi jun xtxolbilaꞌtz, qui kloꞌ na chitzanuꞌ tan takꞌleꞌn quil yi eꞌ yi quiꞌc cyetz quil. 8 Poro yi in wetz, yi in Bajx Cyꞌajol, at weri inkꞌej tan xconeꞌn yi jun kꞌej ujleꞌn te yi mbi cuꞌn tajweꞌn swetz, na in ajcaw teꞌj.
Yi tuleꞌn yos tu yaj yi skej kꞌab tan yabil
(Mr 3.1-6; Lc 6.6-11)
9 Teleꞌn tzaj tzun Jesús, choꞌn tzun tponeꞌntz le sinagoga kale na naꞌwseꞌt Ryos. 10 Yi tocomponeꞌn, at tzun jun yaj yi skej kꞌab tan yabil. Nin je eꞌ contr Jesús ateꞌ-tz. Na chitzan tan joyleꞌn puntil yi ẍeꞌnk tan jaleꞌn til Jesús. Chaꞌstzun te beneꞌn chijakol tetz:
—¿At peꞌ cu tan stzꞌaqueꞌn jun yabiꞌẍ lakak jujun kꞌej ujleꞌn? —cheꞌch bantz.
11 Beneꞌn tzun tlol Jesús scyetz:
—I bin jaluꞌ, swaleꞌ nin jun xtxolbil scyeruꞌ: Cyaꞌl nin jun scyeruꞌ kol ben tzoypuj jun tawun tjul, mpe nink nojquen te jun kꞌej ujleꞌn, iẍkaj qui tzunk lben tan jeꞌseꞌn tzaj. 12 Ko yaꞌtz na bajijtz te jun cneꞌr, itzun pyor jun wunak. At rmeril tan kabnol jun baꞌn lakak jujun kꞌej ujleꞌn, —stzun Jesús bantz scyetz.
13 Beneꞌn tzun tloltz tetz yi yabiꞌẍ:
—Chichꞌbaj len akꞌab.
Yi teleꞌn ẍchichꞌbal, ul yos tuchꞌ, chi taneꞌn yi jalaj baꞌn. 14 Cyeleꞌn tzaj tzun eꞌ parisey, nin eꞌ octz tan xtxumleꞌn yi ẍeꞌnk cyulej tan biyleꞌn cuꞌn Jesús.
Jun xtxolbil yi tzꞌibaꞌn cyen te Jesús
15 Yi tbital Jesús yi na tzan joyleꞌn puntil tan biyleꞌn cuꞌn iꞌ, nintzun eltz le jun tnumaꞌtz. Wiꞌnin wunak eꞌ xomnintz teꞌj. Nin ul yos taꞌn scyuchꞌ eꞌ yabiꞌẍ. 16 Poro tal iꞌ scyetz yi cyaꞌl cyalnint. 17 Yi bnixeꞌn cyakil yi eꞌchk takleꞌnaꞌseꞌj tan Jesús el cuꞌn teꞌj yi tzꞌibaꞌnt cyen tan Isaías yi elsanl stziꞌ Ryos tentz. Na je yi talnak iꞌeꞌj:
18 “Yaꞌstzun wetz inchakum yi txaꞌij waꞌn.
Yaꞌstzun jun yi nternin na chimpekꞌ teꞌj,
yi jun yi wiꞌnin na takꞌ tzatzin swetz.
Swakꞌeꞌ inEspíritu tetz,
nin xtxoleꞌ yi wajbil scyetz cyakil jilwutz wunak.
19 Poro quil tzꞌoc iꞌ tan wakꞌ ib scyuchꞌ wunak.
Nin quil jeꞌ wiꞌ tbeꞌ.
Na cyaꞌl nin jun bitan yi wiꞌ iꞌ tan oyintziꞌ tbeꞌ.
20 Quil stamlen iꞌ jun aj yi ẍoꞌc teꞌj.
Ej nin quil stzajsaj jun kꞌakꞌ yi pentuꞌ na txekun.a
I cuntunin ltulejaꞌs jalen cuꞌn ltzꞌakꞌlij caꞌwl tkꞌab.
Nin yil tzꞌoc iꞌ tan cawuꞌn, txaꞌij cuꞌn ltulej.
21 Nin cyakil jilwutz wunak skꞌukek chicꞌuꞌl teꞌj,”
stzun yi jun elsanl stziꞌ Ryosaꞌtz.
Yi talcheꞌn “Baybaꞌn” tetz Jesús
(Mr 3.19-30; Lc 11.14-23; 12.10)
22 Tponeꞌn tzun ticyꞌleꞌn jun yaj swutz Jesús yi moyiꞌẍ nin mem tan jun espíritu cwent Baybaꞌn, nin ul yos tan Jesús tuchꞌ. Baꞌnt xmayin, nin baꞌnt jilon. 23 Yi eꞌ wunak, wiꞌnin cyeleꞌn yab teꞌj yi mbi cuꞌn ban Jesús, nin cyaltz: “¿Yaꞌtz peꞌ yi xonl kꞌajtzun rey Luwiy yi at tulbil?” cheꞌch bantz squibil quib.
24 Yi quibital yi eꞌ parisey yi ajtzaꞌkleꞌj, nintzun cyaltz: “Yi yajeꞌj, na xcyeꞌ tan telseꞌn len yi eꞌchk espíritu cachiꞌ chiwankil wunak tan tuꞌ yi akꞌij yi porer yi wiꞌtz Baybaꞌn tetz, yi jun yi na biꞌaj Beelzebú.”
25 Poro yi nachoneꞌn Jesús te yi quiꞌc xtxolbil chiyol, nintzun ben tloltz scyetz: “Quiꞌc xtxolbil chiyoluꞌ. Na kol jal oyintziꞌ ẍchixoꞌl alchok scyetz cmonil, ẍchixitok. Nchaꞌtz alchok scyetz najalil yi na choyintzin squibil quib, ẍchixitok. 26 Niꞌcuꞌn tzun sbajoktz scyeꞌj eꞌ ẍchakum Baybaꞌn. Yi nink choꞌc tan oyintziꞌ squibil quib, ẍchixitok, nin nchaꞌtz yi caꞌwl Baybaꞌn, xitok. Quiꞌc rmeril tan toqueꞌn Baybaꞌn tan xit ib ẍchuc.
27 “I bin jaluꞌ na cyal cyeruꞌ yi tan tuꞌ yi porer Baybaꞌn na chinxcyeꞌ tan lajeꞌn len yi eꞌchk espíritu cwent Baybaꞌn chiwankil wunak. Ik yaꞌtzk bintzi, ¿mbi jilwutz porer na xcon cyakꞌun yi eꞌ cyuchꞌuꞌ yi na chixcyeꞌ tan lajeꞌn len eꞌ espíritu cwent Baybaꞌn? Na kol cyaluꞌ yi iꞌtz tan porer Baybaꞌn, iteꞌn nin eꞌ cyuchꞌuꞌ chocopon tan xiteꞌn chiyoluꞌ. 28 Poro qui na xcon yi porer Baybaꞌn waꞌn, ma na na xcon yi porer Ryos wakꞌun tan chilajeꞌn len yi eꞌ espíritu cwent Baybaꞌn. Nin tan tuꞌ yi yaꞌtz na imban ja lajluchax yi ja wiꞌt xeꞌtij Ryos tan cawuꞌn tzoneꞌj wuxtxꞌotxꞌ. 29 Ej nin je junt elsawutzileꞌj: Yi ko chin cham nin jun yaj, cyaꞌl jun yi nink xcyeꞌ tan majleꞌn len yi beꞌch tetz. Na ntin at rmeril tan majleꞌn len yi beꞌch tetz yi kol cuꞌ cꞌalij.
30 “Alchok scyetz yi qui na xom wiꞌ sweꞌj, contr iꞌ sweꞌj. Ej nin alchok scyetz yi qui na oc tan wuchꞌeyeꞌn te wakꞌun, na tzan tan xiteꞌn wakꞌun.
31 “Ma jaluꞌ, at cuybil chipaj cyakil wunak, mpe nink choꞌc tan yolcheꞌn eꞌchk mal yol. Poro kol choꞌc tan telseꞌn kꞌej yi Espíritu Sant, quiꞌc cuybil chipaj. 32 Nchaꞌtz, alchok scyetz yil tzꞌoc tan injisleꞌn, yi in Bajx Cyꞌajol, at cuybil paj. Poro kol tzꞌoc jun tan jisleꞌn yi Espíritu Sant, quiꞌc cuybil paj. Quiꞌc cuybil paj jaluꞌ nin sbneꞌ opon tunintz.
Yi elsawutzil tetz jun wiꞌ tzeꞌ
(Lc 6.43-45)
33 “Nchaꞌtz ko balaj jun wiꞌ tzeꞌ, balaj yi wutz yi na takꞌ. Poro ko ploj jun wiꞌ tzeꞌ, ploj nin yi wutz yi na takꞌ. Tan yi wutz jun wiꞌ tzeꞌ yi na takꞌ, na el katxum tetz yi ko ploj, nka balaj. 34 Nchaꞌtz eꞌuꞌ, icuꞌn cyuchꞌuꞌ lubaj, na eꞌuꞌ subul nak tu cyajtzaꞌkluꞌ, na quiꞌc rmeril tan chiyololuꞌ jun balaj yol. Tetz nin cyajtzaꞌkluꞌ-tz, na yi eꞌchk takleꞌn yi na cyaluꞌ choꞌn na saj te cyalmaꞌuꞌ. 35 Jun balaj yaj chumbalaj nin na jilon, na balaj tajtzaꞌkl; poro jun yaj yi cachiꞌ tajtzaꞌkl ntin eꞌchk takleꞌn cachiꞌ na yol, na tetz nin iꞌ-tz. 36 Ma jaluꞌ swaleꞌ scyeruꞌ, yil tzꞌul tzaj yi kꞌejlal yil tzꞌoc pujleꞌn xtisyaꞌ, cyakil wunak scyecheꞌ wutz paltil chijilon, mpe xubseꞌn tuꞌ nchiban te chiyol. Cyakil eꞌchk yol yi na yol jun yaj iteꞌn nin yolaꞌtz tzꞌakꞌon yi til. 37 Na mbi cuꞌn yolil yi na el le stziꞌ jun yaj, iteꞌn nin iꞌaꞌtz chajon yi ko at paltil nka quiꞌ.”
Yi cyoqueꞌn wunak tan jakleꞌn jun milawr tetz Jesús
(Mr 8.12; Lc 11.29-32)
38 Cyoqueꞌn tzun cobox scyeri eꞌ parisey, scyuchꞌ cobox txꞌolol xoꞌl ley Moisés tan stzaꞌweꞌn yol Jesús:
—Taꞌ, na kloꞌ kaj yi nink sbanuꞌ jun milawr skawutz, —cheꞌch.
39 Beneꞌn tzun tlol Jesús scyetz:
—Juntlen cyajtzaꞌkluꞌ. Niꞌcuꞌn eꞌuꞌ tu jun jopol wutzaj, na ja cyaj cyen quiloluꞌ Ryos. Na ntin milawr na chijakuꞌ. Poro quil tzinchaj junt milawr scyeruꞌ, ntin jun, chi ban yi milawr yi bajij te Jonás yi elsanl stziꞌ Ryos tentz. 40 Ja aꞌtij Jonás ox kꞌej tu ox akꞌbal tcꞌuꞌl yi jun chin wutzileꞌn cay. Nchaꞌtz in yi in Bajx Cyꞌajol chin mukxok ox kꞌej nin ox akꞌbal jakꞌ txꞌotxꞌ. 41 Ej nin yil tzꞌultzaj yi kꞌejlal yil tzꞌoc pujleꞌn xtisyaꞌ scyeꞌjuꞌ, chocopon yi eꞌ aj Nínive tan takꞌleꞌn mas kꞌaꞌkl yi quiluꞌ, na yi eꞌ cyetz ja chitxꞌixpuj cyetz cyajtzaꞌkl tan tuꞌ yi toqueꞌn Jonás tan xtxoleꞌn scyetz. Poro lastum eꞌuꞌ, na yi in yi atin ẍchixoꞌluꞌ at mas weri inkꞌej swutz Jonás, nin qui na cyocsajuꞌ inyoltz. 42 Nchaꞌtz yil tzꞌultzaj yi kꞌejlal yil tzꞌoc pujleꞌn xtisyaꞌ scyeꞌjuꞌ, tzꞌocopon yi xnaꞌn,b yi wiꞌtz ajcaw sajleꞌn squib wunak cweꞌn tziꞌn, tan takꞌleꞌn mas kꞌaꞌkl yi quiluꞌ. Na joylaj sajeꞌn iꞌ tan tbiteꞌn yi balaj tajtzaꞌkl kꞌajtzun Rey Salomón. Stkꞌeꞌ yi jun xnaꞌnaꞌtz kꞌaꞌkl yi quiluꞌ, na nkꞌeꞌtz tajweꞌn tan chibeneꞌnuꞌ joylaj tan tbiteꞌn inyol chi banak iꞌ tetz, na atin ẍchixoꞌluꞌ. Nin at mas weri inkꞌej swutz yi kꞌej kꞌajtzun Salomón, poro qui na cyocsajuꞌ inyol.
Yi ẍeꞌn na choꞌc junt tir yi eꞌ espíritu cachiꞌ twankil jun yaj
(Lc 11.24-26)
43 Itzun tal Jesús: “Yi na el jun espíritu cachiꞌ twankil jun yaj, na ben tan xoꞌn lakak eꞌchk amaꞌl yi tzꞌinunin tuꞌ tan joyleꞌn amaꞌl naꞌl tzꞌaꞌt cuꞌnt. Poro tan paj yi qui na jal taꞌn na oc iꞌ tan xtxumleꞌn: 44 ‘Baꞌn tcuꞌn chimpakxok kale elnakint tzaj,’ chij iꞌ tcꞌuꞌl cuntuꞌ. Yi na pakxij junt tir te yaj kale elnaktzit, na til yi baꞌn atit yaj tan takꞌleꞌn amaꞌl tetz, na niꞌcuꞌn talmaꞌ yaj chi taneꞌn jun caꞌl yi quiꞌc qꞌuicyꞌlom teꞌj. 45 Chaꞌstzun te na ben yi espíritu cachiꞌ tan ticyꞌleꞌn jukt espíritu yi mas cachiꞌ tcuꞌn eꞌ, nin cyakil cuꞌn eꞌ na chinajan teꞌj yaj. Pyor tcuꞌn na ban yi tajtzaꞌkl yaj swutz yi sajleꞌn. Yaꞌstzun sbajoktz scyeꞌjuꞌ yi eꞌuꞌ yi juntlen cyajtzaꞌkluꞌ,” stzun Jesús scyetz.
Yi eꞌ xtxuꞌ Jesús scyuchꞌ yi eꞌ titzꞌun
(Mr 3.31-35; Lc 8.19-21)
46 I cunin na tzan Jesús tan yolcheꞌn yi xtxolbilaꞌseꞌj yi cyoponeꞌn yi xtxuꞌ scyuchꞌ yi eꞌ titzꞌun. Yi cyetz cyajbil iꞌtz tan chijiloneꞌn tetz Jesús. Quinin eꞌ ocopon xe caꞌl, ma na eꞌ ocopon quen tuꞌ tzicaꞌl. 47 Nintzun ocopon juntz tan talcheꞌn tetz Jesús:
—Taꞌ, yi xtxuꞌuꞌ scyuchꞌ yi eꞌ titzꞌinuꞌ ateꞌ tziꞌn, na cyaj chijilon teruꞌ.
48 Itzun saj tlol Jesús tetz:
—¿Naꞌ scyetz iꞌ yi intxuꞌ, nin naꞌ scyetz eꞌ yi eꞌ witzꞌun le awutzatz? Je puntileꞌj swaleꞌ tzatz.
49 Beneꞌn tzun ẍchajol yi eꞌ ẍchusbeꞌtz tan kꞌab, nintzun taltz:
—Yi eꞌeꞌj yaꞌstzun intxuꞌ, nin yaꞌstzun yi eꞌ witzꞌun. 50 Na alchok scyetz yi na tzan tan banleꞌn taneꞌn yi tajbil Intaj yi at tcyaꞌj, yaꞌstzun intxuꞌ, nin yaꞌstzun eꞌ witzꞌun, —stzun Jesús scyetz.