Yi ẍchakol Kataj Ryos Gedeón
6
1 I tzun yi ticyꞌeꞌn tiemp nin eꞌ oc junt tir yi eꞌ aj Israel tan banleꞌn eꞌchk takleꞌn yi chin juntlen nin swutz Kataj Ryos, chaꞌstzun te tkꞌol iꞌ amaꞌl tan cyoqueꞌn yi eꞌ aj Madiánaꞌtz tan chibuchleꞌn. 2 Nin tampaj yi nim teꞌn cuꞌn buchbeꞌn cyetz yi eꞌ aj Israel ẍchikꞌab yi eꞌ aj Madiánaꞌtz, nin tan paj yi xoꞌw, nintzun cyew quibtz tulak eꞌchk picy, nin tulak eꞌchk amaꞌl yi cyaꞌl jun nak jepon teꞌj. 3 Ilenin ja chopon yi eꞌ aj Madián tu yi eꞌ xonl Amalec, scyuchꞌ yi eꞌ wunak yi najlcheꞌ teleꞌn tziꞌn tan bajseꞌn te eꞌchk jilwutz ujul yi awijt cyaꞌn. 4 Na yi eꞌ awer nakaꞌtz ja chuꞌl tan najeweꞌn tetz cobox kꞌej lakak eꞌchk amaꞌl cwent Israel, nin ja choꞌc tan xiteꞌn eꞌchk ujul yi awijtz, jalen te yi amaꞌl cwent Gaza. Nin quiꞌc jun ujul nak cyaj cyaꞌn scyetz yi eꞌ aj Israelaꞌtz tan chiwaneꞌn teꞌj. Tircuꞌn na tzaj cuꞌn cyaꞌn. Nicyꞌt nin eꞌchk cneruꞌ scyuchꞌ eꞌchk wacẍ, nin buruꞌ na cheꞌl majij ẍchikꞌab yi eꞌ aj Israel. 5 Ej nin tircuꞌn yi amaꞌl ja loꞌon cyen cyaꞌn tan yi eꞌchk chimantial. Ej nin yi eꞌ cyawun, ja chixcyeꞌ tan bajseꞌn cyakil jilwutz ujul yi awijt. Tircuꞌn ja el cuꞌn cyaꞌn swutz. Na at jun cꞌoloj chicamey cyaꞌn cyaꞌn. Choꞌn cuꞌn quitaneꞌn chi jun cꞌoloj sacꞌ yi na baj tircuꞌn cyaꞌn. 6 Nin tan chipaj yi eꞌ aj Madiánaꞌtz, yi eꞌ aj Israel ja icyꞌpon wiꞌnin qꞌuixcꞌuj cyaꞌn. Chaꞌstzun te ja cuꞌ chitziꞌ tetz Kataj Ryos tan toqueꞌn iꞌ tan quichꞌeyeꞌn.7 I tzun yi teleꞌn chitziꞌ yi eꞌ xonl Israelaꞌtz tetz Ryos tan toqueꞌn iꞌ tan chicolpeꞌn ẍchikꞌab yi eꞌ aj Madiánaꞌtz, 8 nintzun takꞌ Kataj amaꞌl tan jaleꞌn jun elsanl stziꞌ iꞌ ẍchixoꞌl. Itzun taltz scyetz: “Je yol Katajeꞌj, yi kaRyosil yi oꞌ aj Israel: ‘In ncheꞌ colpin yi eꞌ imam iteꞌ jalen Egipto, kale ocnakeꞌt chibuchleꞌn. 9 Poro nkꞌeꞌtz ntin ja noꞌc tan chicolpeneꞌl tzaj ẍchikꞌab yi eꞌ aj Egipto, ma na ja noꞌc tan quichꞌeyeꞌn ẍchikꞌab tircuꞌn yi eꞌ yi ja choꞌc tan chibuchleꞌn. Ja noꞌc tan chilajeꞌn len yi eꞌ malnakaꞌtz ẍchiwutz, nin ja wakꞌ chiꞌamaꞌl scyetz. 10 Ma jaluꞌ, in iRyosil, nin walnak tzitetz yi quil cxob wok scyetz chiryosil yi eꞌ amorreo, yi choꞌn najlquix le chi amaꞌl jalcuꞌneꞌj. Poro qui nin mmocopon inyol te iwiꞌ.’ ”
11 Ej i tzun bantz, nintzun cuꞌul yi ángel yi kꞌajbil Kataj. Choꞌn tzun cꞌoleweꞌn cuꞌntz tzakꞌ jun wiꞌ bakch yi choꞌn at le amaꞌl yi na biꞌaj Ofra. Ej nin yi jun wiꞌ bakchaꞌtz choꞌn at-tz le xtxꞌotxꞌ Joás, jun xonl Abiezer. Choꞌn at Gedeóntz, yi cyꞌajl Joás nakajil yi jun wiꞌ bakchaꞌtz tan telseꞌn stzꞌisil triw ewun cuꞌn. Choꞌn tzun na akꞌujtz kale na oqueꞌt yakꞌpeꞌn yi uva tan toqueꞌn tetz win. Yaꞌstzun ban iꞌ-tz tan qui quilol yi eꞌ aj Madián yi at ixiꞌn triw tuchꞌ.
12 At cuꞌn tzun iꞌ-tz tan xupeꞌn tul yi triw, yi jeꞌn jobtuj yi ángel yi kꞌajbil Kataj swutz iꞌ. Itzun taltz tetz Gedeón:
—¡Aẍ jun cꞌoloj yaj yi chin cham nin aẍ, nin qui na cxob tetz jun, at Kataj Ryos tzaweꞌj!
13 Itzun saj stzaꞌwel Gedeóntz:
—Yi atk Kataj skeꞌj, ¿mbi tzuntz na katzan tan mucꞌleꞌn qꞌuixcꞌuj? ¿Tonaꞌ lbajij jun milawr chi yi chitxolnak yi eꞌ kamam kateꞌ sketz? na ja cyal “Kataj nkeꞌlsan tzaj Egipto”. Le wutz wetz wajtzaꞌkl ja koꞌ cyaj cyen tilol iꞌ jakꞌ chicaꞌwl yi eꞌ aj Madián, stzun Gedeón banintz tetz yi ángel.
14 Nintzun xmayin nin yi ángel tetz, nin taltz:
—Xconken yi achamil awaꞌn tan chicolpeꞌn yi eꞌ atnum ẍchikꞌab yi eꞌ aj Madián. Na in, na chintzan tan achakleꞌn nin.
15 Sajeꞌn tzun stzaꞌwel Gedeón:
—Max cꞌuꞌluꞌ Taꞌ, poro ¿ẍeꞌn chinxcyeꞌ tan chicolpeꞌn yi eꞌ intanum? na yi oꞌ ketz tu intaj, quiꞌc atoꞌ cuꞌn, na oꞌ len cuꞌn meꞌbaꞌ ẍchixoꞌl yi jun cꞌoloj kaxonl yi kꞌajtzun kamam Manasés. Nchaꞌtz in wetz, in tuꞌ chꞌiꞌp le najbil intaj, stzun Gedeón tetz yi ángel.
16 —Cẍcyek teꞌj, na yi in wetz, chimbajxok cuꞌn tzawutz. Cẍcyek tan cyelseꞌn cuꞌn swutz, chi ik jun ntziꞌ yaj cẍocopon tan biyleꞌn, chij Kataj ban tetz Gedeón.
17 —Yi ko ja incambaj yi banluꞌ, —chij Gedeón, —ẍchajeꞌuꞌ bin swetz yi ko bintzi nin iluꞌaꞌtz yi na jilon tzaj swetz. 18 Nchaꞌtz bneꞌuꞌ jun pawor swetz, qui chan kloꞌ tzꞌajuꞌ, na nuꞌlt chan tu jun tal oy yi na waj lwakꞌ teruꞌ.
—Snaꞌtok tzoneꞌj, jalen yil cẍuꞌlt, stzun yi ángel bantz.
19 Beneꞌn tzun Gedeóntz tan banleꞌn baꞌn tetz jun tal neꞌẍ chiw yi mam nin jeꞌ xtxicꞌoltz. Nchaꞌtz bnix cobox pam taꞌn yi quiꞌc xtxꞌamil te caꞌwunak liwr jarin. Ej nin yi skꞌajeꞌn yi chiꞌbaj nin cutzaj taꞌn tul jun miꞌt. Nchaꞌtz tulej iꞌ yi caltil, nin cuꞌ tzaj taꞌn tul jun ẍwokꞌ. Beneꞌn tzun tcyꞌaltz kale atit yi ángel xeꞌ yi jun wiꞌ bakchaꞌtz. 20 Beneꞌn tzun tlol yi ángel yi kꞌajbil Kataj tetz Gedeón tan jeꞌn tkꞌol yi chiꞌbaj tibaj jun cꞌub, nchaꞌtz yi pam yi quiꞌc xtxꞌamil, nin tan beneꞌn kojol yi caltil tibaj tircuꞌn. Ej nin yi bnixeꞌn yi xtxolbilaꞌtz tan Gedeón, 21 nintzun oc macol yi ángel yi oyaꞌtz tan yi juꞌ yi xtxꞌamij yi cyaꞌn taꞌn. Teleꞌn tzaj tzun tincꞌuj jun chin kꞌakꞌtz te yi cꞌub, yi xcyeꞌ tan stzꞌeꞌseꞌn cuꞌn yi chiꞌbaj tu yi pam. Ma yi ángel yi kꞌajbil Kataj Ryos tzaj cuntuꞌ swutz Gedeón. 22 Ma yi teleꞌn xtxum Gedeón tetz yi iꞌtz yi ángel yi kꞌajbil Kataj yi jeꞌn jobtuj swutz, nin tzun taltz:
—¡Siwl Taꞌ! ¡Ja wil wutz yi ángel yi kꞌajbiluꞌ!
23 —Quil cxob Gedeón, na quil cẍquim, na swakꞌeꞌ yi intzatzin paz tzatz, stzun Kataj tetz Gedeón.
24 Toqueꞌn tzun Gedeón tan banleꞌn jun patbil txꞌixwatz le yi amaꞌlaꞌtz tan takꞌleꞌn kꞌej Kataj Ryos, nin oc cyen biꞌ yi jun amaꞌlaꞌtz taꞌn tetz: “Kataj Ryos na akꞌon yi tzatzin paz”. Nin yi jun altaraꞌtz, atit nintz Ofra, le chitanum yi eꞌ xonl Abiezer.
25 Ej itzun yi toqueꞌn akaleꞌn te iteꞌn nin kꞌejaꞌtz, nintzun tal Kataj tetz Gedeón:
—Chꞌuk cuꞌn yi altar tetz Baal yi at tuchꞌ ataj. Ej nin baꞌn xcon yi caꞌp tor ataj awaꞌn, yi jukixeꞌt yob, tetz jun oy tzinwutz. Nchaꞌtz cuken yi jun tkan tzeꞌ awaꞌn yi chin xan nin swutz iꞌ, yi at nakaꞌjil yi altar tetz Baal. 26 Nin tibaj yi amaꞌlaꞌtz baꞌn bnix jun acꞌaj altar awaꞌn tan takꞌleꞌn inkꞌej. Ej nin baꞌn tzawoy yi toraꞌtz swetz. Patuꞌn cuꞌn tzawulej tircuꞌn yi wankil, nin baꞌn xcon yi jun tkan tzeꞌaꞌtz yi wiꞌnin xanil ẍchiwutz cyetz, tetz siꞌ.
27 Beneꞌn tzun tcyꞌal Gedeón lajuj te yi eꞌ tetz ẍchakum tan ẍchꞌeyeꞌn iꞌ tan banleꞌn yi mbi cunin tal Kataj Ryos tetz. Ntin tuꞌ, qui nin bnix taꞌn skꞌejl, ma na lakꞌbal bnixeꞌn cyaꞌn, na ja xob iꞌ scyetz yi eꞌ najal yi taj tu yi eꞌ wunak tetz tnum.
28 Ma le junt eklok, yi chicꞌaseꞌn yi eꞌ wunak, ja quil yi nsken wiꞌt cuꞌ chꞌukiꞌn yi altar tetz Baal, tuml yi tkan tzeꞌ yi choꞌn at nakajil, yi chin xan nin ẍchiwutz cyetz. Nchaꞌtz quil yi nsken wiꞌt oylij jun mam tor, yi patuꞌn cuꞌn uꞌlij, wi jun acꞌaj altar yi nsken wiꞌt bnix le jun amaꞌlaꞌtz. 29 “¿Naꞌ mbnon yi eꞌchk takleꞌneꞌj?” cheꞌch tzun eꞌ bantz squibil quib.
Ej itzun te yi nsken wiꞌt baj len chijakol scyetzak yi eꞌ chiwisin, yi naꞌ scyetz taw yi ajtzaꞌklaꞌtz, nintzun el chitxumtz tetz yi iꞌtz Gedeón yi cyꞌajl Joás, yi oc tan chꞌukiꞌn cuꞌn yi altar chiryosilaꞌtz. Chibeneꞌn tzuntz teꞌj Joás, itzun cyaltz tetz:
30 —Cyꞌajeꞌl tzaj acyꞌajl, na squimok kaꞌn. Na ja cuꞌ ẍchꞌukil yi altar tetz Baal. Nchaꞌtz ja cuꞌ yi jun tkan tzeꞌ taꞌn yi wiꞌnin xanil, yi choꞌn at nakaꞌjil yi altar, cheꞌch tzun tetz.
31 —¿Cxocopon peꞌ itetz tan colcheꞌn Baal? ¿I peꞌ axwok cxocopon tan iticyꞌseꞌn icꞌuꞌl scyeꞌj yi eꞌ contr iꞌ? Na cyakil yi eꞌ yil choꞌc tan oyintziꞌ tan ẍchꞌeyeꞌn kloꞌ Baal, juncuꞌn ẍchiquimok yi ntaxk ul skil eklen. Na yi ko bintzi nin yi Baal iꞌ ryos, scoleꞌ bin tibaꞌtz ẍchuc, na yi jun altar yi ja cuꞌ chꞌukiꞌn, tetz iꞌ, stzun Joás bantz scyetz yi eꞌ wunakaꞌtz yi eꞌ opon teꞌj.
32 Nin jetzaꞌtz oc cyen junt biꞌ Gedeón cyaꞌn tetz “Jerobaal”. Yi na elepont “scoleꞌ bin tib Baalaꞌtz ẍchuc tkꞌab Gedeón,” cheꞌch tzun na bantz. Na nsken wiꞌt cuꞌ ẍchꞌukil Gedeón yi altar tetz Baal.
33 Itzun bantz, tircunin yi eꞌ aj Madián scyuchꞌ yi eꞌ xonl Amalec, nin scyuchꞌ yi eꞌ aj teleꞌn tziꞌn, cweꞌn chimolol quibtz, nin tzun eꞌ icyꞌ tzaj wi aꞌ Jordán. Nin choꞌn tzun cweꞌn chicampament cyaꞌn tetz cobox kꞌej le jocoꞌj Jezreel. 34 Nin tzun cawun yi espíritu tetz Kataj Ryos teꞌj Gedeón, nin tzun cuꞌ jun chun taꞌn, tan chichakleꞌn yi eꞌ xonl Abiezer tan cyoponeꞌn teꞌj iꞌ. 35 Nchaꞌtz eꞌ ben ẍchakol cobox chakum tan chichakleꞌn tzaj tircuꞌn yi eꞌ xonl Manasés tan cyoponeꞌn teꞌj iꞌ. Nchaꞌtz ben ẍchakol iꞌ cobox ẍchakum tan chichakleꞌn tzaj yi eꞌ xonl Azer, scyuchꞌ yi eꞌ xonl Zabulón, nin scyuchꞌ yi eꞌ xonl Neftalí. Tircunin tzun cweꞌn chimolol quibtz kale atit Gedeón.
36 I tzun tal Gedeóntz tetz Kataj Ryos: “Tan teleꞌn intxum tetz yi ko bintzij nin chinxconk tanuꞌ tan chicolpeꞌn intanum, chi yi yoluꞌ yi taluꞌ swetz, 37 copon wukꞌol wuxtxꞌotxꞌ jun stzꞌumlil cneꞌr yi at xiꞌil, kale na banxeꞌt baꞌn yi triw. Nin yil tzꞌul skil, ko ntin at taꞌal chꞌim tibaj yi xiꞌil yi tzꞌuꞌmaꞌtz, ma yi wuxtxꞌotxꞌ skej, iꞌtz jun techl yi jun cuꞌn chinxconk tanuꞌ tan chicolpeꞌn intanum, chi talnakuꞌ swetz,” stzun Gedeón bantz.
38 Ej, nin yaꞌtz tzun bantz. Yi tuleꞌn skil nin tzun ben Gedeóntz tan tilweꞌn yi stzꞌumaꞌtz. Ej nin oc tan yutzꞌleꞌn. Noj cuꞌn tzun jun lak tan aꞌ. 39 Jakol tzun Gedeón junt techl tetz Kataj Ryos, itzun taltz: “Quil jeꞌ lajp wiꞌuꞌ sweꞌj ko chꞌinchꞌuj in tan jakleꞌn junt techl teruꞌ. Te junt tireꞌj na kloꞌ waj yi quil tzꞌacꞌ yi xiꞌil cneꞌr tanuꞌ, ma na ntin yi chꞌim ltzꞌacꞌ” stzun Gedeón bantz.
40 Ej inin tzun tulej Kataj Ryos, na yi tuleꞌn skil le junt eklok, ntin yi chꞌim acꞌ, ma yi xiꞌil cneꞌr, chin skej nin taneꞌn. Siquierk muꞌẍ taꞌal chꞌim at teꞌj.