Yi taneweꞌn yi kꞌej tibaj Gabaón
10
1-2 Itzun bantz, yi tbital Adonisedec, rey cwent Jerusalén, yi mbi cuꞌn bajij te yi tnum Hay tu yi chireyil, nintzun xobtz. Nchaꞌtz tbit iꞌ yi mbi cuꞌn bajij te yi tnum Jericó tu yi chireyil. Ej nin mast cunin xobeꞌntz yi tbital yi mbi nchiban yi eꞌ aj Gabaón, yi sken choꞌc jakꞌ chicaꞌwl yi eꞌ xonl Israel, wech na iꞌtz jun chin wutzileꞌn tnum, nin icyꞌnakt cuꞌn swutz Hay, nin chin cham nin eꞌ tan oyintziꞌ. Poro nsken chicyꞌ xomok scyeꞌj yi eꞌ xonl Israel. 3 Beneꞌn tzun mantar tan yi rey Adonisedec te Hoham yi rey cwent Hebrón, tu Piream yi rey cwent Jarmut, tu Jafía, yi rey cwent Laquis. Ej, nin nchaꞌtz te Debir, yi rey cwent Eglón. Ej, nin je yol iꞌeꞌj: 4 “Chibneꞌuꞌ pawor, chisajkuꞌ tan wuchꞌeyeꞌn tan oyintziꞌ scyeꞌj yi eꞌ aj Gabaón. Na ja bnix jun chitrat tu Josué scyuchꞌ yi eꞌ xonl Israel,” stzun iꞌ ban nintz scyetz yi eꞌ ajcawaꞌtz. 5 Jeꞌn tzun chimolol quib yi oꞌ reyaꞌtz tan oyintziꞌ scyeꞌj yi eꞌ aj Gabaón. Yi oꞌ reyaꞌtz iꞌtz yi rey cwent Jerusalén, tu yi rey cwent Hebrón, tu yi rey cwent Jarmut, tu yi rey cwent Laquis. Ej nin nchaꞌtz yi rey cwent Eglón. Nintzun eꞌ bentz scyuchꞌ chisanlar tan cyoponeꞌn nakaꞌjil Gabaón. Itzun yi cyoponeꞌn, nintzun eꞌ ban list quib tan oyintziꞌ scyeꞌj yi eꞌ aj Gabaónaꞌtz.6 Yi quilol yi eꞌ aj Gabaón yi nsken chopon yi eꞌ reyaꞌtz tan oyintziꞌ scyeꞌj, nintzun ben mantartz cyaꞌn tan talcheꞌn tetz Josué yi ateꞌ Gilgal. Itzun cyaltz: “Chibneꞌuꞌ pawor tan kuchꞌeyeꞌn. Chisajkuꞌ jalcuꞌn tan kacolcheꞌn, na cyakil yi eꞌ ajcaw scyeꞌj yi eꞌ amorreo yi najlcheꞌ wiꞌwtz, ja jeꞌ chimolol quib tan oyintziꞌ skeꞌj,” cheꞌch tzun bantz tetz Josué. 7 Yi tbital Josué, nintzun eꞌ bentz scyuchꞌ yi eꞌ tetz sanlar tan quichꞌeyeꞌn. 8 Nintzun tal Kataj tetz Josué: “Quil cxob scyetz, na ja wiꞌt wakꞌ amaꞌl tan ixcyeweꞌn scyeꞌj. Nin quiꞌc nin jun yi nink snimsaj tib tan oyintziꞌ tziteꞌj,” stzun Kataj bantz tetz Josué.
9 Qui cunin tzun tzꞌicyꞌ scyetz yi eꞌ amorreo yi cyoponeꞌn Josué scyuchꞌ yi eꞌ tetz sanlar, na baj cunin akꞌbal cyaꞌn tan xoꞌn tan cyoponeꞌn. 10 Toqueꞌn tzun tkꞌol Kataj jun chin xoꞌw scyetz yi eꞌ amorreo-aꞌtz, na yi beneꞌn quilol yi sken chuꞌl yi eꞌ xonl Israel tan oyintziꞌ scyeꞌj, quiꞌt eꞌ nimsaj chicꞌuꞌl tan oyintziꞌ. Chaꞌstzun te wiꞌnin eꞌ, eꞌ quim tan Josué scyuchꞌ yi eꞌ tetz sanlar le amaꞌl Gabaón. Ma yi beneꞌn quilol yi cyeleꞌn ojk yi eꞌ mas tul yi beꞌ yi na copon Bet-horón, nintzun eꞌ ben xomoktz tan chitzꞌamleꞌn, nin tan chiquimseꞌn cuꞌn jalen yi cyoponeꞌn Aseca nin Maceda. 11 Te yi cyeleꞌn ojk yi eꞌ amorreo ẍchiwutz yi eꞌ xonl Israel wutz cuꞌnak Bet-horón, nintzun saj kojol Kataj jun chin cꞌub aꞌbal ẍchiwiꞌ tan chibiyleꞌn cuꞌn. Mast cuꞌn eꞌ quim tan yi cꞌub aꞌbalaꞌtz swutz yi eꞌ quim cyakꞌun yi eꞌ xonl Israel tan spar.
12 Ej, itzun bantz, te yi kꞌejaꞌtz yi tkꞌol Kataj amaꞌl scyetz yi eꞌ xonl Israel tan chixcyeweꞌn scyeꞌj yi eꞌ amorreo, nintzun jilon Josué tetz Kataj, ẍchiwutz cuꞌn yi eꞌ xonl Israel. Ej, nin je yol iꞌeꞌj: “Taꞌ, na waj yil taneꞌ yi kꞌej tibaj yi tnum Gabaón. Ma yi xaw, tibaj yi ẍkꞌajlaj Ajalón.” 13 Nintzun taneꞌ yi kꞌejtz. Nchaꞌtz ban yi xaw. Jalen cuꞌn yi quicyꞌsal yi eꞌ xonl Israel chicꞌuꞌl te chicontr. ¿Iẍkaj qui tzunk tzꞌibaꞌn cyen yi xtxolbileꞌj tul yi liwr yi na biꞌaj “Justo”a nka “Jaser”? Jun loꞌ kꞌej taneꞌ yi keꞌj tcyaꞌj. 14 Quiꞌc nin junt kꞌej choꞌnk banaktz, nka choꞌnk sbneꞌ-tz chi yi jun kꞌejaꞌtz. Na nin ban taneꞌn Kataj yi mbi njak jun yajaꞌtz tetz. Na Kataj teꞌnin oc tan oyintziꞌ tan quichꞌeyeꞌn yi eꞌ xonl Israel.
15 Yi stzajeꞌn wiꞌ yi oyintziꞌ nintzun eꞌ pakxij Josué scyuchꞌ cyakil yi eꞌ sanlar cwent Israel le tnum Gilgal kale eꞌ sajeꞌt. 16 Ma yi oꞌ reyaꞌtz yi jeꞌ chimolol quib tan oyintziꞌ scyeꞌj yi eꞌ aj Gabaónaꞌtz nin eꞌ el ojk. Choꞌn tzun cyewal quib tul jun picy le amaꞌl Maceda. 17 Poro nin aꞌlchij stziblaltz tetz Josué yi choꞌn cyewaꞌn quib yi oꞌ reyaꞌtz le yi jun picyaꞌtz. 18 Beneꞌn tzun tlol Josué scyetz yi eꞌ yi oponsan yi stziblal: “Wekwokeꞌn cꞌub stziꞌ yi jun picyaꞌtz kale ateꞌt yi oꞌ reyaꞌtz. Nin chicyajk cyen cobox sanlar itaꞌn stziꞌ, tan chiqꞌuicyꞌleꞌn bantz quil cheꞌl ojk. 19 Ma ax itetz quil xtaneꞌ tan chibiyleꞌn kacontr, ma na xomwoknin wutz chicoc, nin biywokeꞌ cuꞌn chicyakil. Quil tzitakꞌwok amaꞌl tan chipakxeꞌn le chitnumil, na yi Kataj ja wiꞌt takꞌ iꞌ amaꞌl sketz tan kaxcyeweꞌn scyeꞌj,” stzun Josué bantz.
20 Yaꞌstzun bantz yi chixcyeweꞌn Josué scyuchꞌ yi eꞌ xonl Israel tan chibiyleꞌn tircuꞌn yi eꞌ chicontraꞌtz. Ma yi eꞌ yi qui eꞌ quim, choꞌn tzun baj cyewal quib lak chitnumil yi at tapij teꞌj. 21 Quiꞌc nintzun jun sanlar xonl Israel yi qꞌuixpnak yi chibaj pakxeꞌn tzaj Maceba, kale atit Josué. Ej, nin cyaꞌl nin jun scyeri chicontr yi nink nimsaj cꞌuꞌl tan chijisleꞌn.
22 Nintzun ben tlol Josué scyetz yi eꞌ sanlar yi eꞌ cyaj cyen tan qꞌuicyꞌleꞌn yi jun picyaꞌtz: “Jakwokeꞌn stziꞌ yi picy, nin cyꞌajwokeꞌl tzaj yi oꞌ reyaꞌtz yi cyewaꞌn quib tul.” 23 Nintzun el tzaj quicyꞌal yi oꞌ reyaꞌtz. El tzaj yi rey cwent Jerusalén. Nchaꞌtz el tzaj yi rey cwent Hebrón. Nchaꞌtz el tzaj yi rey cwent Jarmut, tuml yi rey cwent Laquis, nin yi rey tetz Eglón. 24 Ma yi cyoponeꞌn ticyꞌleꞌn swutz Josué nintzun eꞌ saj ẍchakol chicyakil yi eꞌ yaj xonl Israel, nchaꞌtz ben tloltz scyetz yi cyajcawil yi eꞌ sanlar cwent Israel: “Chiẍkank tzaj quibuꞌ. Nin cyakꞌeꞌnuꞌ chikanuꞌ te chikul yi cobox reyeꞌj.” Nintzun saj chiẍkansal quibtz, nin jeꞌ cyakꞌol chikan te chikul yi oꞌ reyaꞌtz, yi joklcheꞌ wuxtxꞌotxꞌ. 25 Nintzun ben tlol Josué-tz scyetz yi eꞌ sanlaraꞌtz: “Quil cxbisun, nin quil cxobwok. Ma na quiwit, nin txiclenwok cuꞌn. Na choꞌn nin stulejeꞌ Kataj cyakil yi eꞌ yi na chiꞌch chicꞌuꞌl scyeꞌjuꞌ.” 26 Ma yi wiꞌt tlol Josué yi eꞌchk xtxolbilaꞌtz, nin bentz tan chibiyleꞌn yi oꞌ reyaꞌtz. Yi chiquimeꞌn, nintzun eꞌ jeꞌ ẍchꞌimbaltz jakꞌ tzeꞌ. Ateꞌ nintz jalen cweꞌn kꞌej. 27 Beneꞌn tlen tuꞌ atit kꞌej yi cawuneꞌnin Josué tan chicuꞌseꞌn tzaj. Nintzun eꞌ oc cyen junt tir le yi picy kale eꞌ el tzit. Yi cyoqueꞌn cyen, nintzun oc chin wutzileꞌn cꞌubtz cyaꞌn tan jopleꞌn yi picyaꞌtz. Iẍnin at eꞌchk cꞌubaꞌtz jaluꞌ.
Yi cambal Josué yi tnum Maceda
28 Ej i tzun yi chiquimeꞌn yi oꞌ reyaꞌtz iteꞌn nin kꞌejaꞌtz cambal Josué yi tnum Maceda. Tircuꞌn eꞌ quimeꞌn tan spar. Nchaꞌtz quim yi chireyil, nin choꞌn cunin ban chi ban yi rey cwent Jericó.
29 Yi ticyꞌeꞌn Josué Maceda scyuchꞌ yi eꞌ xonl Israel, choꞌn tzun cyoponeꞌntz le amaꞌl Libna tan oyintziꞌ. 30 Tkꞌol tzun Kataj amaꞌl scyetz Josué tan chixcyeweꞌn scyeꞌj yi eꞌ wunakaꞌtz, yi ateꞌ Libna tu yi chireyil. Tircuꞌn chiquimeꞌn tan spar. Quiꞌc nin junt takleꞌn clax cyen. Ma yi quimeꞌn yi rey, choꞌn cunin cyulejtz chi ban yi rey cwent Jericó.
31 Yi quicyꞌeꞌn Josué scyuchꞌ yi eꞌ xonl Israel Libna, choꞌn tzun cyoponeꞌntz tan oyintziꞌ scyeꞌj yi eꞌ aj Laquis. Bajx bajeꞌn chisutal solteꞌj yi tnum, nin eꞌ octz tan oyintziꞌ. 32 Takꞌ Kataj amaꞌl tan chixcyeweꞌn te yi junt tnumaꞌtz. Na le junt eklok, yi cyoqueꞌn tan oyintziꞌ, tircuꞌn chiquimeꞌn cyaꞌn. Tircuꞌn chiloꞌoneꞌn tuml yi cyawun, chi cyulej yi tnum Libna. 33 Nchaꞌtz Horam, yi rey cwent Gezer, tu yi eꞌ tetz sanlar eꞌ sajtz tan quichꞌeyeꞌn kloꞌ yi eꞌ aj Laquis. Poro eꞌ oc Josué tan chibiyleꞌn chicyakil. Nin cyaꞌl nin jun nink clax cyen ẍchixoꞌl.
34 Yi cyeleꞌn tzaj Josué scyuchꞌ yi eꞌ xonl Israel Laquis, choꞌn tzun cyoponeꞌntz nakaꞌjil yi tnum Eglón. 35 Iteꞌn nin kꞌejaꞌtz eꞌ oc tan oyintziꞌ scyeꞌj yi eꞌ aj Eglón. Nin tircuꞌn chiloꞌoneꞌn cyaꞌn tan spar. Tircuꞌn eꞌ quimeꞌn chi eꞌ ban yi eꞌ aj Laquis.
36 Ma cyeleꞌn tzaj Eglón choꞌn tzun cyoponeꞌntz Hebrónb tan oyintziꞌ. 37 Yi cyoponeꞌn le amaꞌl Hebrón tircuꞌn chiquimeꞌn cyaꞌn. Nchaꞌtz ban yi rey, scyuchꞌ cyakil wunak tu yi eꞌchk tal tnum yi ateꞌ nakaꞌjil. Tircuꞌn chisotzeꞌn. Choꞌn cunin eꞌ ban chi ban yi tnum Eglón.
38 Chibeneꞌn tzun Josué scyuchꞌ yi eꞌ xonl Israel tan oyintziꞌ scyeꞌj yi eꞌ aj Debir.c Yi cyoponeꞌn, nintzun eꞌ octz tan oyintziꞌ scyeꞌj. 39 Ma yi chixcyeweꞌn tan chibiyleꞌn yi eꞌ wunakaꞌtz yi ateꞌ-tz tnum Debir, tuml yi chireyil, cyetzaj yi chiꞌamaꞌl. Nchaꞌtz eꞌ quim yi eꞌ wunak yi ateꞌ tulak eꞌchk mas aldey nakaꞌjil yi tnumaꞌtz. Tircuꞌn chiquimeꞌn cyakꞌun tan spar. Quiꞌc nin jun nink clax cyen cyaꞌn chi cyulej yi tnum Hebrón tu Libna tuml yi chireyil.
40 Tircuꞌn chiloꞌoneꞌn yi eꞌ wunak yi ateꞌ le amaꞌlaꞌtz. Eꞌ loꞌon yi eꞌ aj Néguev, tuml yi eꞌchk tnum yi ateꞌ wiꞌak tal juꞌwtz.d Tuml yi eꞌchk tnum yi ateꞌ ẍkꞌajlaj. Ja chisotz tircuꞌn tuml chireyil. Yaꞌstzun cyulejtz quib yi caꞌwl yi takꞌ Kataj yi kaRyosil scyetz. 41 Yaꞌstzun bantz yi xcyeweꞌn Josué tan cambajeꞌn cyakil yi eꞌchk amaꞌl, na eꞌ cambaj cyakil yi amaꞌl cwent Cades-barnea, jalen Gaza, tu yi amaꞌl yi na xeꞌtnin Gosén jalen Gabaón. 42 Ja chixcyeꞌ Josué scyeꞌj yi eꞌ reyaꞌtz, nin ja cyetzaj cyakil chiꞌamaꞌl, na yi Kataj yi kaRyosil bajxij ẍchiwutz tan oyintziꞌ. 43 Ma yi chixcyeweꞌn, nintzun eꞌ pakxijt Gilgal kale eꞌ sajeꞌt.