10
O Jehu marell o Ahabeskri familja
1 An o foro Samaria djiwan efta-deesh tchawe o Ahabestar. Un o Jehu tchinas lila un bitchras len ap kol pralstunende an ko foro Jesreel: ap kol phurende un ap kolende, kai tserdan o Ahabeskre tchawen pre. An ko liil hi dren tardo: 2 “Pash tumende hi kol tchawe tumaro rajestar. Ninna hi tumen kurepangre wurdja un graja. Tumaro foro hi soreles kerdo. Un tumen hi chare un wawar kurepaskro koowa. 3 Dikenn, koon ko feteder un gosweder hi mashkral o Ahabeskre tchawende! Krenn les baro rai pral tumende un kurenn tumen leske!”
4 Kol pralstune pral o foro Samaria lan bari traash un penan: “Dui bare rajentsa kuras job pes un was o sorleder. Har nai kurah men leha un dah les?”
5 Ko pralstuno pral o Ahabeskro kheer un o moskro un i phureder an o foro un kolla, kai tserdenn o Ahabeskre tchawen baro, kolla bitchran jekes pash o Jehu, un mukan leske te penell: “Mer ham tire budepangre. Mer krah lauter, hoi tu menge peneh. Mer kamah kek wawar baro rai pral mende. Kre, hoi an tire jaka mishto hi!”
6 Koi tchinas job i duito liil ap lende: “Te han tumer ap miri rig un shunenn ap mande, lenn kol sherja kol tchawendar tumaro rajestar un anenn len pash mande an Jesreel taissar an kau tsiro!”
Kol efta-deesh tchawe o baro rajestar djiwan pash kol an-dikle murshende an ko foro, kai tserdenn len baro. 7 Har kanna ko liil pash kolende was, lan jon o baro rajeskre efta-deesh tchawen, maran len un tchiwan lengre sherja an korbe un bitchran len pash o Jehu an Jesreel. 8 Har ko bitchepaskro pash leste was un leske penas “jon anan i sherja o baro rajeskre tchawendar”, penas job: “Tchiwenn len khetne ap dui platse glan o foreskro wudar, un atchenn len kote bis taissar.”
9 O wawar diwes taissarlakro djas job win glan o foreskro wudar un penas ap kol tsele menshende, kai kote hi: “Tumen hi kek doosh. Me krom, te hadenn pen i menshe ap miro rajeste, un dom les mulo. Koon das kal tsele wawaren mulo? 10 Ap kowa dikenn tumer, kai lauter jaake was, har o baro Dewel pral o Ahabeskro kheer penas. O baro Dewel kras kowa, hoi job mukas peskro budepaskres o Elija glan-wi te penell.”
11 Palle das o Jehu lauteren mulo, kai atchan pral dran o Ahabeskri familja an Jesreel: kol tsele pralstunen, kol wawaren leskre menshendar un leskre rashaja. Kek lendar atchas djido.
12 O Jehu djas ap ko drom, hoi an Samaria djal. Har job pash o foro Bet-Eked was, 13 hatsas job kol phralen o baro rajestar pral Juda, koleskro lab Ahasja his. Un o Jehu putchas lendar: “Koon han tumer?”
Koi penan jon: “Mer ham kol phrala o baro rajestar Ahasja un ham ap o drom pash leskri familja, te penas leskre tchawenge un leskri dakre tchawenge ‘latcho diwes’.”
14 O Jehu penas ap peskre lurdende: “Tapenn len djides!”
Un jon tapran len djides un maran len pash koi brunna ko forestar Bet-Eked, 42 (star-deesh-te-dui) murshen. Un kek lendar atchas djido.
15 Un har job kotar dureder djas, dikas job o Jonadabes, koleskro dad o Rechab hi, un penas ap leste: “Latcho diwes”, un putchas lestar: “Rikreh tu ap mande, jaake har rikrau me ap tute?”
O Jonadab penas: “Awa!”
Koi penas o Jehu: “Te hi kowa jaake, de man tiro wast!”
Un o Jonadab das les peskro wast. Koi mukas o Jehu les pash peste ap o wurdin te djal, 16 un penas: “Am mantsa un dik har miri tseli sorjah o baro Debleske koi hom!” Un job mukas les peha ulerell ap peskro wurdin.
17 Har job an Samaria was, das job mulo lauteren, kai atchan pral o Ahabeskre menshendar an Samaria. Kek lendar atchas djido. Lauter was jaake har o baro Dewel kowa ap o Elija penas.
Kolla, kai mangan o chocheno debles Baal an, wenna maredo
18 O Jehu las i tsele menshen dran Samaria khetne un mukas lenge te penell: “O Ahab his o debleske Baal gar doha koi. Me, o Jehu kamau kowa feteder te krell. 19 Denn kol tsele murshen pash mande gole, kai hi leskre rakepangre, budepangre un rashaja. Kek hunte atchell krik. Me anau i baro chapen o debleske Baal. Koon gar wella, well mulo dino.”
O Jehues his pal i kanda un kras kowa lauter, te dell lo i tsele murshen mulo, kai o debles Baal an-mangan.
20 Un o Jehu penas: “Denn win gole, te well i baro diwes, kai wenn vieche maredo o debleske Baal, te well job sharedo!” Un kau lab was win gole dino. 21 Ninna bitchras o Jehu bitchepangre an o tselo them Israel, te shunell hakeno ko lab. Un lauter, kai mangenn o debles Baal an, wan khetne an Samaria. Kek atchas krik. Un jon djan an o kheer o deblestar Baal, jaake kai o tselo kheer pherdo was.
22 Un o Jehu penas ap kolende, kai dan jak ap i ripja: “Anenn raile ripja win lauterenge, kai mangenn o debles Baal an!” Un jon anan kol ripja win.
23 Un o Jehu un o Jonadab, koleskro dad o Rechab hi, kol dui djan khetne an o kheer o deblestar Baal. Un o Jehu penas ap kolende, kai mangenn o debles Baal an: “Dikenn tumen trujel un denn garda, te well kek mashkral tumende, kai mangell o baro Debles an! Kokres kolla hunte wenn kate, kai mangenn o debles Baal an!”
24 Win glan o kheer tchiwas o Jehu 80 (ochta-deesh) murshen, un penas lenge: “Denn jak, te nashell kek kal murshendar krik, kai dom an tumare wasta! Te nashell jek lendar peske, well kowa tumendar mulo dino, kai mukas les te nashell.”
Un o Jehu un o Jonadab wan dren, te marenn le viechen o debleske Baal, sawe vieche, kai chan le khetne un sawe, hoi wenn tseles chatchedo. 25 Har kolla pre chatchan, penas o Jehu ap kol klistende un pralstune lurdende: “Djan dren un denn lauteren mulo! Mukenn kekes krik nashell!”
Un jon dan len o chareha. Un kol lurde, kai jak dan un pralstune lurde witsran kolen win, kai mulo hi, un djan dureder dren an o kheer o deblestar Baal. 26 Un lan kol figure win, hoi i Ashera sikrenn, un chatchran len pre. 27 Un ko baro bar, hoi pre-tchiddo was o debleske Baal, koles dan le an kotja, ninna leskro tselo kheer. Bis kai diwes hi koi platsa i platsa, kai djan i menshe ap i rig.
28 Jaake kras o Jehu, te well o dewel Baal buder gar sharedo an Israel. 29 Kol wawar chochene deblen mukas lo tardo: kol sonakangre terne grumja an Betel un Dan. Kolen kras o Jerobeam, koleskro dad o Nebat his. Un o Jerobeam anas i Israelitarjen o Debleskro dromestar tele, te mangenn jon kol figure an. Un o Jehu mukas len kowa ninna te krell.
30 O baro Dewel penas ap o Jehu: “Kowa, hoi kral ap o Ahabeskro kheer, his mishto an mire jaka. Tu kral ap leste, hoi man an miro dji his. Doleske wenna dran tiri familja bare raja jaake rah, bis te star familje jek pal i wawar djiwan.”
31 O Jehu rikras pes gar peskro tselo djijestar ap i laba o baro Deblestar, kai o Israeleskro Dewel hi. Job mukas gar kol chochene deblen, hoi o Jerobeam kras, un kolentsa job i Israelitarjen o Debleskro dromestar tele anas.
O Jehu merell
32-33 An ko tsiro, kai o Jehu baro rai his, tchinas o baro Dewel kotja dran o Israeleskro them win: O baro rai Hasael dran o them Syria las len ko them krik, hoi tchatches o panjestar Jordan hi, bis pash o foro Aroer pash o pani Arnon. Kowa his o them Gilead un o them Bashan. Kote djiwan i menshe dran i bare familje Gad, Ruben un Manasse.
34 Ko tselo wawar koowa, hoi pral o Jehu penepaske hi, un leskro baro koowa, hoi lo kras, kowa hi tchinlo an i familjakro liil i bare rajendar pral o Israel.