19
O David rowell pral peskro tchaweskro merepen
1 Koi was o baro rajeske ropaske, un job djas an koi isema pral ap ko baro wudar un rowas. Un har job djas, das job gole: “Miro tchawo Absalom, mo tchawo, mo tchawo Absalom! Krals o Dewel, kai meroms me tuke, miro tchawo, miro tchawo!”
O Joab penell o Davideske, te hi kowa gar mishto, hoi job krell
2 Un o Joabeske was penlo: “O baro rai rowella un dell gole i dukatar pral o Absalom.”
3 Ninna i lurde shunan, kai o baro rajeskro dji phagedo hi pral leskro tchaweskro merepen. Jaake was len ninna ropaske ap ko diwes, kai hunte khelans le i bachtjatar pral kowa, kai his le i sorleder an o kurepen.
4 Un i lurde tserdan pen pale an o foro har lurde, kai dran o kurepen krik nashan un hunte ladjenn pen doleske.
5 O baro rai tchakras peskro mui, un das soreles gole: “Mo tchawo Absalom, Absalom, mo tchawo, mo tchawo!”
6 O Joab was pash o baro rajeste an o kheer un penas: “Tu anal kai diwes ladj pral tire tsele lurdende, pral kolende, kai kuran pen tuke un lan tiro djipen dran o merepen win, ninna o djipen tire tchawendar un tchendar, tire romjendar un wawar djuwjendar. 7 Tu kameh kolen, kai tut gar kamenna, un kameh gar kolen, kai tut kamenna. Mer haiwam kai diwes, kai kol pralstune un kol lurde tuke tchi molenna. Awa, me haiwom kai diwes ninna, te djiwals o Absalom un mer lauter wams mulo, kowa wals tuke mishto. 8 Ste kanna pre! Un am win, un rake tire lurdentsa kamles. Me dau man sowel ap o baro Debleste: Te weh tu gar win, atchell kek mursh kai rati pash tute. Kowa wals tuke djungleder har ko tselo wawar djungelo koowa, hoi pral tute was, fun ko tsiro, kai tikno hals bis kanna.”
9 Koi stas o baro rai pre, un beshas pes an o baro wudar. Un i tsele lurdenge was penlo: “Shunenn, o baro rai hi an o baro wudar beshdo!”
Koi wan le lauter glan o baro rajeste.
O David djal pale an o foro Jerusalem
O Absalomeskre lurde nashan penge, hakeno an peskro kheer. 10 Un an o tselo them Israel tchingran pen i menshe un penan: “O baro rai David las men dran i tchilatche wasta win, ninna dran i wasta kol Filistarendar, un nashas kanna hunte dran o them, krik o Absalomestar. 11 O Absalom, koles kai kamam, te well job baro rai pral mende, kowa was maredo an o kurepen. Hoske krenn tumer tchi kanna, un lenn o baro rajes gar pale pale?”
12 O baro rai David bitchras murshen pash kol rashajende Zadok un Abjatar un mukas lenge te penell: Rakrenn kol phurentsa an o them Juda, un putchenn lendar: “Hoske kamenn tumer, te wenn kol tsele wawar sikeder har tumer un lenn o baro rajes pale an leskro kheer? I tsele Israelitarja kamenn, te well job pale. 13 Tumer han mire phrala, miro mass un rat. Hoske mukenn tumer kol tsele wawaren glan tumende pash o baro rajeste te well, te lenn le les pale pale?”
14 Un ap o Amasa penenn: “Tu hal miro mass un miro rat. Tu weh o pralstuno pral mire lurdende jaake rah har tu djiweh, un buder gar o Joab. O Dewel nai dell man i phagi, te krau me kowa gar.”
15 Jaake kras o David, te was i tsele murshen dran Juda jek dji un jek djipen, te lenn le les pale. Un jon bitchran jekes pash leste, un kowa hunte penas leske: “Am pale, tu un tire tsele menshe!”
16 Jaake was o baro rai pale. Un har job pash o pani Jordan was, wan kol lurde dran o them Juda bis pash o foro Gilgal pash leste, te anenn le les wergel o pani Jordan.
17 Khetne lentsa djas o Benjaminari, o Shimi, – leskro dad his o Gera – dran o foro Bahurim sik pash o baro rajeste David. 18 Pash leste his jek sero lurde dran o them Benjamin. Mank lende his ninna o Ziba, ko budepaskro, kai budras o Sauleskri familjake, peskre deesh-te-pantch tchawentsa un biish budepangre. Un jon wan glan o baro rajeste pash o pani Jordan, 19 un djan wergel, te anenn le o baro rajes peskre menshentsa ap i wawar rig o panjestar Jordan un wenn leske koi.
O David hi latcho ap o Shimi
O Shimi, koleskro dad o Gera hi, witsras pes glan o baro rajeste tele, har kowa kamas wergel o pani Jordan te djal, 20 un penas ap o baro rajeste: “Mo rai, ma dik ap koi doosh, hoi me, tiro budepaskro, ap mande anom. Un biste, hoi ap tute krom, ap ko diwes, kai tu, mo baro rai, dran o foro Jerusalem djal. Mangau tut, miro baro rai, rike kowa gar an tiro dji! 21 Me djinau, kai kowa tchilatcho his. Doleske hom me o glanstuno, te djap pash tute, miro rajeste, i tsele menshendar dran o Josefeskro kheer.”
22 O Abishai, koleskri dai i Zeruja his, penas: “O Shimi hunte merell. Job praassas koles, kai was o baro Deblestar wi-rodedo, te well lo baro rai.”
23 Penas o David ap o Abishai: “Kowa hi gar tumaro koowa, tumer tchawe fun i Zeruja. Kamenn tumer mange kai diwes tchingepen te krell? Kai diwes hunte merell kek an Israel. Patseh tu, kai me gar djinau, kai me kai diwes pale baro rai pral o Israel wom?”
24 Un o baro rai penas ap o Shimi: “Tu hunte meress gar”, un das pes sowel koi pre.
O David hi latcho ap o Mefi-Boshet
25 O Sauleskro tchaweskro tchawo, o Mefi-Boshet, was ninna tele pash o baro rajeste. Un job thowas gar peskre herja un tchinas gar peskri tchor, thowas witar gar peskre koola jaake rah har o baro rai krik his, bis kai diwes, kai job sastes pale was.
26 Har job kanna dran o foro Jerusalem was, te taprell lo o baro rajes, putchas o baro rai lestar: “Hoske djal tu gar mantsa, Mefi-Boshet?”
27 “Miro baro rai”, penas job, “tu djineh, kai hom bango. Me penom ap miro budepaskro Ziba, te tchiwell lo i ledertikri plachta ap i esla, te beshap koi pre un klissap pash o baro rajeste. Un miro budepaskro chochras man. 28 Ninna penas job tuke chochene laba pral mande. Miro baro rai, tu hal har o Debleskro bolepaskro. Kre, hoi tuke mishto hi! 29 Miro dadeskro tselo kheer hunte wals mulo dino glan tute, o baro rajeste. Tu kamal, te beshap mank kolende, kai ap tiri chapaskri chana. Man hi kek tchatchepen, te dap budeder gole ap o baro rajeste, te well job ap miri rig.”
30 O baro rai penas ap leste: “Tu hunte rakress gar dureder! Kanna penau me: Tu un o Ziba, tumer lenn hakeno o paash o Sauleskro themestar!”
31 O Mefi-Boshet penas ap o baro rajeste: “Job nai lell ninna lauter. Mange hi doha, te wal tu, miro baro rai sasto pale khere.”
O David hi latcho ap o Barsillai
32 Un o Barsillai dran Gilead was tele dran o gab Roglim pash o baro rajeste, te djal lo khetne leha ap i wawar rig o panjestar Jordan. 33 O Barsillai his bud phuro. Job nai his ochta-deesh bersha. Les his i baro brawlepen. Un har o baro rai an Mahanajim his, anas leske o Barsillai chapaske. 34 Kanna penas o baro rai ap leste: “Dja mantsa! Me kamau tuke i latcho djipen te dell pash mande an o foro Jerusalem.”
35 Penas o Barsillai ap o baro rajeste: “Me djiwau buder gar rah. Hoske djap me tuha tele an o foro Jerusalem? 36 Me hom kai diwes deesh-te-ochta bersh phuro. Har nai djinau me, hoi latcho hi un hoi tchilatcho hi? Haiwau buder gar, hoi chau un pijau un shunau buder gar, hoi ko gipaskro un koi gipaskretsa giwenna. Kamau gar te wap i pharepen tuke, miro baro rajeske. 37 Hoske kameh mange jaake bud latchepen te krell? Kamau i kotar tuha te djal wergel o pani Jordan. 38 Un palle muk man khere te djal, te merap an miro foro, kote kai miro dad un miri dai paskedo hi! Dik, miro baro rai, kate hi miro tchawoa, o Kimham. Koles muk tuha te djal! Un kre leha, hoi glan tire jaka mishto hi!”
39 “Mishto!” penas o baro rai. “Mu djal o Kimham mantsa! Un me kamau leha te krell, hoi tu kameh. Ninna lauter, hoi tu mandar mangeh, krau me tuke.”
40 Un har kol tsele menshe wergel o pani Jordan djan, un o baro rai ninna ap i wawar rig his, tapras job o Barsillajes trujel, un rakras o Debleskri bacht pral leste win. Un kowa djas pale khere.
O Juda un o Israel tchingrenn pen pral lengro baro rajeste
41 I tsele menshe dran Juda un i paash kol menshendar dran Israel his pash o baro rajeste, har djas lo wergel o pani Jordan. Un o baro rai djas dureder an Gilgal. Un o Kimham djas leha.
42 Koi wan kol tsele mursha dran Israel pash o baro rajeste un penan ap leste: “Hoske lan penge mare phrala, kol mursha dran o them Juda, ko tchatchepen, te anenn le tut, tiri familja un tire tsele lurden pral o pani Jordan?”
43 Koi penan kol tsele mursha dran o them Juda ap kolende dran Israel: “O baro rai hi jek mare menshendar. Hoske han tumer koi pral chojedo? Mer cham an kek tsiro o baro rajeskro chapen. Un job was menge gar latcheder har tumenge?”
44 Koi penan kolla dran Israel ap kolende dran o them Juda: “Men hi deesh kope o tchatchepen, te hi lo maro baro rai, un ham kolla, kai wan glan tumende boldo. Hoske molah mer pash tumende tchi? Hams gar mer, kai penam glan kol tsele wawarende, te las maro baro rajes pale?”
Kolla dran o them Juda rakran sorleder labentsa har kolla dran Israel.