12
O Natan penell o Davideske sorele laba, un o Davides khaitell peskri doosh
1 Un o baro Dewel bitchras peskro rakepaskres, o Natanes, pash o David. Job was pash leste un penas ap leste: “His dui mursha an i foro. Ko jek his brawelo, ko wawar tchorwelo. 2 Ko braweles his bud bakre un grumja. 3 Ko tchorweles his tchi har i tikno bakro. Kowa ginas job peske, das les te chal, un kowa was baro leskre tchawentsa. Ko tikno bakro chas leskro chapastar, pijas dran leskro tcharo, un sowas ap leskre herja. Ko tikno bakro his leske har peskri tchai. 4 Har pash ko braweleste jek was, kamas lo gar jek peskre bakrendar te marell, witar gar jek peskre grumjendar, te krell lo koleske tchomone te chal, kai pash leste was. Na-a! Job las ko bakro ko tchorwelestar, un kras koleske i chapen, kai was pash leste.”
5 Koi las o David i bari choli pral ko mursheste, un penas ap o Nataneste: “Me dau man sowel pash o djido Debleste: Ko mursh, kai kowa kras, hunte well maredo. 6 Ninna hunte plaissrell job star kope jaake bud ko bakreske, hoi lo las, doleske, kai his les kek dji o tchorweleske.”
7 “Tu hal ko mursh”, penas o Natan ap leste. “Un kowa penell o baro Dewel, o Dewel pral o Israel: ‘Me makom tut djeteha, te wess baro rai pral o Israel. Me lom tut dran o Sauleskre wasta win, 8 un dom tut o kheer tiro rajestar, ninna leskre romjen, un krom tut baro rai pral o kheer Israel un o kheer Juda. Te wals kowa gar doha, nai doms tut gomme bud wawar koowa. 9 Hoske rikral tut gar ap miro lab? Hoske kral, hoi gar mishto hi glan mire jaka? O Urija, ko Hetares, dal o chareha mulo. Leskri romjat lal tu, te well joi tiri romni. Un tu tchiwal les kote an o kurepen, kai i Ammonarja les mulo dan. 10 An tire jaka his miro lab tchi moldo, har lal tu tuke koi romjat fun o Urija, te well li tiri romni. Kanna well o charo ap tiro kheer gar buder krik lino.’
11 Jaake penell o baro Dewel: ‘Me mukau bibacht pral tute te well, hoi well dran tiri familja. Un kamau tire romjen tutar krik te lell glan tire jaka, un dau len i wawareste, te sowell kowa pash lende mashkral ap o diwes. 12 Tu kral kowa tchorchanes. Me krau kowa glan o tselo Israel un mashkral ap o diwes.’”
13 Koi penas o David ap o Nataneste: “Me anom doosh ap mande, un krom i tchilatcho koowa ap o baro Debleste.”
Penas o Natan: “Kanna las o baro Dewel tiri doosh tutar krik, un tu mereh gar. 14 Jek phagi leh tu. Dran kau koowa, hoi kral, rakrenn kolla djungeles pral o baro Debleste, kai les gar kamenna. Doleske merell ko ternepen, kai tuke boldo wella.”
O Davideskro ternepen merell
15 Un o Natan djas khere. Un o baro Dewel mukas kol ternepas phares nasselo te well, hoi o Urijeskri romni o Davideske ap i phub anas. 16 Un o David rodas o Debles kol ternepaske un chas tchi. Un te was job khere, his job i tseli rati ap i phub tchiddo. 17 Koi wan kol phureder dran leskro kheer un kaman les pre hadell i phubjatar. Un job kamas gar, un chas witar gar lentsa.
18 Ap o eftato diwes meras ko ternepen. Un o Davideskre budepangre trashan, te penenn leske, kai ko ternepen mulo hi. Jon penan penge: “Har ko ternepen djiwas, rakram mer o Davideha, un job shunas gar ap mende. Har nai penah mer leske kanna, kai ko ternepen mulo hi? Job kamals buder gar te djiwell.”
19 Har o David dikas, kai leskre budepangre lokes rakran, haiwas job, kai ko ternepen mulo hi, un penas ap peskre budepangre: “Hi ko ternepen mulo?”
“Awa”, penan le.
20 Koi stas o David i phubjatar pre, thowas pes, makas pes dren, riwas wawar koola ap peste, un djas an o baro Debleskro kheer, un mangas o Debles an. Pal kowa djas lo khere un mukas pes chapen te anell, un chas.
21 Koi penan leskre budepangre ap leste: “Hoi kreh tu koi? Har ko ternepen djiwas, chal un pijal tu tchi, un rowal. Kanna, kai meras lo, steh tu pre un chah.”
22 Koi penas job ap lende: “Har ko ternepen djiwas, chom un pijom tchi un rowom. Me penom mange: ‘O baro Dewel nai krell mange peskro dji pre, un mukell ko ternepas te djiwell.’ 23 Kanna hi job mulo. Hoske hunte chap un pijap tchi? Nai krau les djido? Jek diwes wella, kai djau pash leste. Job nai well gar pale pale pash mande.”
O Salomo well boldo
24 Un o David penas kamle laba ap peskri romjate Batsheba. Un job djas pash late un sowas lah. Un joi anas i tchawo ap i phub. Koles das lo ko lab Salomo. Un o baro Dewel kamas les, 25 un mukas peskro rakepaskro Natan o Davideske kowa te penell. Doleske das o Natan les ko lab Jedidja. Kowa kharell: O baro Dewel kamell les.
O foro Rabba well dren lino
26 Jaake kuras pes o Joab un leskre lurde ko foreha Rabba, ko baro foreha kol Ammonendar, un las ko foro dren, kai lengro baro rai djiwell. 27 Un job bitchras murshen pash o Davideste, un mukas leske te penell: “Me kurom man ko foreha Rabba, un las ko kotar dren, kai o pani nashell. 28 An kanna tire wawar lurden khetne un ab lentsa kai, te tchiwenn jon pen trul ko foro! Kure tut un le tu ko foro dren, te penell nai kek, kai me kowa homs!”
29 Jaake las o David kol tsele lurden khetne, djas koi, un kuras pes ko foreha Rabba un las les dren. 30 Un las leskro baro rajeske peskro shereskro sonakai tele. Kowa his 35 (trijanda-te-pantch) kilogramme pharo un ap leste his kutch barra. Un kau shereskro sonakai tchiwan jon ap o Davideskro shero. Un job anas bud brawlepen dran ko foro krik. 31 Kol menshen dran ko foro anas lo win. Un kolla hunte budran phares ap i tchinepangrea, te tchinenn le bar, un ap i sasterne tower un wawar sasterne koola, un mukas len budrenn pash o bob, kai wenn barra dran tchik chatchedo. Jaake kras job kol tsele forjentsa kol Ammonendar. Pal kowa djas o David peskre tsele lurdentsa pale an o foro Jerusalem.