3
O Davideskre mursh tchawe
1 Ko kurepen mashkral o Davideskri familja un o Sauleskri familja his rah. O David was sorleder un sorleder. Un o Sauleskri familja nashras peskri soor. 2 O Davideske wan mursh tchawe boldo an o foro Hebron. Ko ersto tchawo his o Amnon. Leskri dai his i Ahinoam dran Jesreel. 3 Ko duito his o Kilab. Leskri dai his i Abigajil, kolakro rom, o Nabal dran Karmel, meras. Ko triinto his o Absalom. Leskri dai his i Maacha, koi tchai o baro rajestar pral o them Geshur. Leskro lab his Talmai. 4 Ko starto his o Adonija. Leskri dai his i Haggit. Ko pantchto his o Shefatja. Leskri dai his i Abital. 5 Ko shobto his o Jitream. Leskri dai his o Davideskri romni Egla. Kolla lauter wan boldo an o foro Hebron.
O tchingepen mank o Abner un o Ish-Boshet
6 Jaake rah har ko kurepen his mashkral o Sauleskri familja un o Davideskri familja, his o Abner ap koi rig o Sauleskri familjatar un kras lat soreles. 7 O Saules his i duiti romni. Koja kharas Rizpa. Lakro dad his o Aja. His i diwes, kai penas o Ish-Boshet ap o Abner: “Hoske sowal tu koi duiti romjah miro dadestar?”
8 Koi tapras o Abner i bari choli pral kol laba, hoi o Ish-Boshet penas. Un o Abner das gole: “Hom me i djuklo dran o them Juda? Bis kau diwes krau lauter, hoi nai krau o Sauleskro khereske, leskri tseli familjake un leskre tsele malenge; me rikrom mire wasta pral tute, te peral gar, an o Davideskre wasta. Un tu kameh i doosh ap mande te anell kal djuwjake? 9 Mu krell o Dewel ap mande, hoi job kamella, te krau me gar kowa, hoi o baro Dewel o Davideske penas, un das pes koi pre sowel, 10 kai o Sauleskro kheer kek rajeskro kheer buder hi. Un o David well baro rai pral Israel un Juda, jek themeskri rigjatar bis ap i wawara!”
11 Koi penas o Ish-Boshet kek lab buder ap o Abner, sawi traash his les lestar. 12 O Abner bitchras murshen pash o Davideste, te penenn le leske an o Abnereskro lab: “Koneske hi kau them? Kre mantsa win, te was mala! Un me wau ap tiri rig, te less o tselo Israel.”
13 O David penas: “Mishto. Me krau kowa tuha win. Jek koowa mangau me tutar: Te weh pash mande, aness o Sauleskri tchai, i Michal, tuha. Te aneh lat gar, wess tu gar glan mande.”
14 Ninna bitchras o David murshen pash o Ish-Boshet, koleskro dad o Saul his, un mukas leske te penell: “De man miri romja Michal pale! Kolake plaissrom tuke o murshkano masseha sheel murshendar, kai mulo dom mank i Filistarja.”
15 Un o Ish-Boshet bitchras murshen koi, un mukas lat krik te lell lakro romestar Paltijel. Koleskro dad his o Lajish. 16 Un lakro rom djas lah bis pash o foro Bahurim, un rowas pal late. Koi penas o Abner ap leste: “Dja khere!” Un job djas khere.
17 O Abner rakras kol phurentsa an o them Israel, un penas: “Tumer kaman glan i rah tsiro, te well o David baro rai pral tumende. 18 Kanna krenn kowa! O baro Dewel penas o Davidestar: Miro budepaskro, o David, well kowa, khetne leha lau mire menshen Israel win dran i wasta kol Filistarendar, un lauterendar, kai leske tchilatchepen kamenn.”
19 Kowa penas o Abner ninna ap i murshende dran o kheer Benjamin. Un palle djas lo pash o David an o foro Hebron, te penell lo leske, hoi kol o Israelitarja un o tselo kheer Benjamin kamenna. 20 Har o Abner an o foro Hebron pash o David was, his pash leste biish mursha. Un o David kras lenge i chapen. 21 O Abner penas ap o Davideste: “Tu wess miro baro rai. Me kamau koi djal, te anap i tsele menshen an Israel pash tute, miro rajeste, te krenn jon tuha win, te wess tu lengro baro rai, jaake har tiro dji kowa kamella.” Koi mukas o David o Abneres te djal, un o Abner djas peske an o latchepen.
O Abner well maredo
22 Pal i tsiro wan o Davideskre lurde un o Joab kurepastar pale, un anan bud koowa peha, hoi randan le. O Abner his gar buder pash o Davideste an o foro Hebron. O David bitchras les krik, un job djas peske an o latchepen. 23 Har was kanna o Joab un leskre lurde, was leske penlo, kai o Abner, koleskro dad o Ner hi, pash o baro rajeste was, un kowa bitchras les krik, un job djas peske an o latchepen. 24 Koi djas o Joab pash o baro rajeste dren, un putchas lestar: “Hoi kral tu? O Abner was pash tute. Hoske mukal les tu jaake krik te djal? 25 Prindjreh tu gar o Abneres, koleskro dad o Ner hi? Job was, te chochell lo tuke tchomone glan. Job kamell te dikell, kai tu djah un weh, un kamell win te hatsell, hoi tu kreh.”
26 Un har o Joab dran o Davideskro kheer win djas, bitchras job murshen pal o Abner. Kowa his pash o pani, kai kharas Sira. Un jon anan les pale. Un o David djinas kowa gar. 27 Har o Abner pale an o foro Hebron was, las o Joab les ap i rig pash o baro wudar, te rakrell job tchorchanes leha. Koi das o Joab les an o per tchurje, jaake te meras lo. Kowa kras lo doleske, kai o Abner leskro phrales, o Asahel, maras.
28 Har o David kowa shunas, penas job: “O baro Dewel djinell, kek doosh hi man un miro kheer ap o Abnereskro merepen, koleskro dad o Ner hi. An kek tsiro well koi doosh ap mende! 29 Lauter mu well ap o Joab un ap peskre menshende! An leskri familja mu well hako tsiro bibacht: menshe, kolendar nashell dukepaskro pani win, oder kolen i djungelo nasslepen ap pengro mass hi, oder sawe, kai bango hi, oder wenn maredo i chareha, oder jek, koles hi gar doha chapaske.”
30 Un o Joab un leskro phraal Abishai maran o Abneres doleske, kai job lengro phrales Asahel an o kurepen pash Gibeon mulo das.
31 O David penas ap o Joab un ap kol tsele menshende, kai pash leste his: “Krenn tumare koola paash, un tchiwenn i gono trul tumende, un rowenn pral o Abner, kai mulo hi!”
Un o baro rai djas pal o mochton, kai o mulo Abner dren his. 32 Un har o Abner paskedo was an o foro Hebron, rowas o baro rai soreles pash o mulengro kheer, kai o Abner dren tchiddo was. Ninna i tsele menshe rowan. 33 O baro rai rowas pral o Abner, un penas:
“Hoske hunte meral tu, Abner,
har jek, kai tchi-moldo hi?
34 Tire wasta his gar pandlo.
Tire herja his gar an sasterne dorja.
Abner, hoske meral har jek, koles i tchilatcho mulo das?”
Koi rowan kol menshe budeder. 35 O tselo diwes wan menshe pash o Davideste, un kaman, te chal job. Koi das job pes sowel un penas: “O Dewel nai krell mantsa, hoi job kamella, te chau me maro oder wawar koowa, bis te o kham tele djas.”
36 I tsele menshe shunan kowa. Un kowa his mishto an lengre jaka, har ninna lauter mishto his an lengre jaka, hoi o baro rai kras. 37 I tsele menshe un lauter an Israel haiwan ap ko diwes, kai kowa gar o baro rajestar was, kai was o Abner maredo, koleskro dad o Ner his. 38 Un o baro rai penas ap peskre murshende: “Djinenn tumer gar, kai kau diwes i baro mursh un pralstuno meras an Israel? 39 Ninna te makan jon man djeteha dren, te wap baro rai, hom kau diwes gar sorelo. Kal mursha, kolengri dai i Zeruja hi, hi sorleder har me. O baro Dewel mu dell koles tchilatchepen pale, kai tchilatchepen kras!”