Yi ẍeꞌn cuꞌn ban yi jaleꞌn yi txkel Isaac
24
1 Itzun bantz te yi nsken wiꞌt tijin cꞌuꞌl Abraham nin te yi nsken wiꞌt takꞌ Kataj yi banl tibaj, nintzun octz tan xtxumleꞌn yi txkel Isaac. 2 Ẍchakol tzun jun scyeri yi eꞌ ẍchakum yi mas tcunin ja tijin cꞌuꞌl ẍchiwutz yi eꞌ mas, nin yi iꞌ wiꞌtz ajcaw tibaj cyakil yi meꞌbiꞌl. Beneꞌn tzun tlol tetz:—Ma jaluꞌ akꞌoc tzaj akꞌab tzakꞌ incux. 3 Na na waj yil tzawal swetz, swutz cuꞌn Kataj, yi kaRyosil yi taw tcyaꞌj tu wuxtxꞌotxꞌ, yi cẍelepon cuꞌn te yi xtxolbil yi swaleꞌ tzatz. Je wajbileꞌj: qui na waj yi nink tzajoy txkel incyꞌajl ẍchixoꞌl yi eꞌ xun tzoneꞌj cwent Canaán kale najlchoꞌt. 4 Ma na na waj yil cẍben jalen le intanumbeꞌn tan joyleꞌn txkel incyꞌajl ẍchixoꞌl yi eꞌ inxonl.
5 Beneꞌn tzun tlol yi ẍchakum Abraham tetz:
—Baꞌn bin Taꞌ, poro ¿ẍeꞌn tzimban ko quil scꞌul yi xun yil xomtzaj sweꞌj? ¿Baꞌn pe tzun yi nink nuꞌl tan ticyꞌleꞌn nin yi cyꞌajluꞌ tan cyajeꞌn le tanumbeꞌnuꞌ kale elnaktzituꞌ tentz?
6 —¡Quiꞌ! quiꞌc rmeril tan beneꞌn incyꞌajl tan najeweꞌn choneꞌj. 7 Na yi Wajcaw yi inRyosil, yi Ryos yi at tcyaꞌj, yi nchin neꞌlsan tzaj kale najleꞌt tzaj kꞌajtzun intaj, iꞌ nsukin yi amaꞌleꞌj scyetz eꞌ inxonl. Mben tzun ẍchakol yi tetz ángel tan bajxeꞌn cuꞌn tzawutz tan joyleꞌn tzaj yi txkel yi jun tal ẍutuj incyꞌajleꞌj. 8 Poro ko quil scꞌul yi xun yil xom tzaj tzaweꞌj quiꞌc tzun ara paj teꞌj, nin cẍelepon liwr te yi jun trat yi copon skaxoꞌl. Poro jun cuꞌn yol na wal nin tzatz, yi quiꞌc rmeril tan beneꞌn incyꞌajl choneꞌj.
9 Beneꞌn tzun yi ẍchakumtz tan takꞌleꞌn quen yi kꞌab tzakꞌ yi cux Abraham yi tajcawil. Nin tal iꞌtz:
—Tzimbneꞌ tajbiluꞌ taꞌ, quib yi ntaluꞌ swetz.
10 Toqueꞌn tzun yi mos tan xtxaꞌleꞌn eꞌchk balaj oy txoꞌl cyakil yi meꞌbiꞌl Abraham. Ej nin octz tan chiwekleꞌn lajuj camey iꞌ. Beneꞌn nintzun bantz le tanum Nacor cwent Mesopotamia.a
11 Itzun bantz yi toponeꞌn nakajil yi tnum nskenin tzun cuꞌ kꞌej. Nintzun eꞌ ujeꞌ-tz tuml chicamey stziꞌ julil jun aꞌ. Nin te yi oraꞌtz yaꞌstzun na chibaj opon len yi eꞌ xun tan ticyꞌleꞌn aꞌ. 12 Ej nin te yi ujlcheꞌ yi eꞌ camey taꞌn, nintzun oc yi chakumaꞌtz tan nachleꞌn Kataj. Itzun taltz: “Kataj, yi atuꞌ tcyaꞌj, nin iluꞌ Ryosil Wajcaw Abraham, chin ẍchꞌeyajuꞌ tan joyleꞌn yi injoybeꞌtz. Elk kꞌajabuꞌ te wajcaw Abraham tan jaleꞌn txkel Isaac. 13 Tzinchꞌiweꞌ tzoneꞌj stziꞌ yi julil aꞌeꞌj jalen peꞌk yil chibaj ul len yi eꞌ xun tan syaꞌiꞌn. 14 Yaꞌtzk tajbiluꞌ Taꞌ, yi jun xun kale lwal nint: ‘Aẍ jun cꞌoloj xun banaj pawor swetz, nink tzawoy muꞌẍ wucꞌaꞌ,’ chinch sbanin. Ej nink tal tzaj swetz: ‘Ucꞌaꞌkuꞌ taꞌ, nchaꞌtz swakꞌeꞌ quicꞌaꞌ yi cameyuꞌ,’ itzunk iꞌaꞌtz yi txaꞌijt tanuꞌ tetz txkel Isaac yi ẍchakumuꞌ.b Ej nin tan yi xtxolbileꞌj slajluchaxk tzinwutz yi at balajiluꞌ teꞌj Abraham, yi wajcawil.”
15 Ntaxk nintzun taneꞌ iꞌ-tz tan nachleꞌn Kataj yi beneꞌn tilol jun xun yi uleꞌn tlen tuꞌ atit tan syaꞌiꞌn. Choꞌn ateꞌn yi ẍchokꞌ wi xulchub. Ej nin yi jun xunaꞌtz iꞌtz Rebeca yi meꞌl Betuel. Yi jun Betuelaꞌtz yaꞌstzun chinitxajil Nacor tu Milca. Ej nin yi Nacoraꞌtz quitzꞌun quitzicy quib tu Abraham. 16 Yi Rebeca chin yubeꞌn nin. Ej nin ntaxk nin poꞌtzaj tibtz te jun yaj. Yi tponen stziꞌ yi julil aꞌ, nin octz tan nojseꞌn yi ẍchokꞌ. Ma yi nojeꞌn, nin jeꞌ tkꞌol wi xulchub nintzun pakxijtz. 17 Beneꞌn nintzun ban yi ẍchakum Abraham tan stzꞌamleꞌn nin jilon nintz tetz. Itzun taltz:
—Aẍ jun cꞌoloj xun, banaj jun pawor swetz, tzawakꞌ muꞌẍ tal wucꞌaꞌ te yi aꞌ yi cyꞌaꞌn awaꞌn tul yi aẍchokꞌ.
18 —Cuj taꞌ, ucꞌaꞌkuꞌ stzun xun bantz tetz.
Cweꞌn tzaj tzun tcyꞌal yi ẍchokꞌ le kꞌab nintzun ben tkꞌol yi tcꞌaꞌ-tz.
19 Ma yi wiꞌt tucꞌaꞌeꞌn yi chakum nintzun ben tlol Rebeca tetz:
—Nchaꞌtz ban ljetzaj quicꞌaꞌ yi eꞌ cameyuꞌ waꞌn, jalen yil noj len chicꞌuꞌl.
20 Lajkeꞌl nintzun cyajeꞌn cyen kojol yi sowril yi aꞌ yi at tul yi ẍchokꞌ tul yi cuꞌlbil aꞌ yi at nintz nakaꞌj. Alaꞌ nin tzun tir bantz stziꞌ yi julil aꞌ tan jeꞌseꞌn tzaj quicꞌaꞌ yi eꞌ camey. 21 Itzun te yi na tzan yi xunaꞌtz tan baleꞌn quicꞌaꞌ eꞌ camey ntin xmayiꞌn na ban nin yi ẍchakum Abraham teꞌj iꞌ. Nin quiꞌc nin jun yol na talnintz tetz. Na yi tajbil iꞌ iꞌtz tan teleꞌn xtxum tetz yi ko bintzij nin ẍchajeꞌ Ryos yi joybeꞌtz. 22 Yi nsken chucꞌaꞌ yi eꞌ camey nintzun ben yi chakum tan lacꞌbajeꞌn cyen jun tal argoy yi oro cuꞌn te juꞌ. Muꞌẍt cuntuꞌ qui tzꞌaknak meꞌ ons yi talil. Nchaꞌtz ben tkꞌol cob teꞌj kꞌabaj, yi oro cuꞌn, mas ox ons tu niꞌcy yi talil jujun. 23 Nintzun ben jakoltz te yi xun:
—Banaj pawor, alaj swetz ¿naꞌ scyetz iꞌ ataj? Ej nin qui poloꞌ ljal muꞌẍ kaposar tuchꞌ ataj te akꞌbaleꞌj, stzun yi chakum tetz xun.
24 —Yi in wetz in meꞌl Betuel, yi nitxajil Nacor tu Milca. 25 At amaꞌl xe kacaꞌl tan chicyajeꞌn cyenuꞌ te akꞌbaleꞌj. Ej nin chaꞌtz at tkan chꞌim tetz chiwaꞌ yi eꞌ cameyuꞌ, stzun xun bantz.
26 Cweꞌn tzun mejlok yi ẍchakum Abraham nin octz tan cꞌuꞌlajeꞌn Kataj. 27 Itzun taltz: “Wajcaw, iluꞌ Ryosil wajcaw Abraham, wiꞌnin banl talmaꞌuꞌ. Chin tzꞌaknak cunin teruꞌ. Nin chin balaj iluꞌ teꞌj wajcaw Abraham, na ja chinsaj tcyꞌaluꞌ jalen tzoneꞌj ẍchixoꞌl yi eꞌ xonl iꞌ.”
28 Lajkeꞌl nintzun beneꞌn Rebeca jalen xe caꞌl tan talcheꞌn tetz yi xtxuꞌ yi mbi cuꞌn mbajij. 29 At tzun jun xibin Rebeca yi na biꞌaj Labán. Yi tbital yi mbiꞌ cuꞌn bajij, lajkeꞌl nintzun beneꞌn stziꞌ julil yi aꞌ tan joyleꞌn yi jun yajaꞌtz yi jilon tetz Rebeca. 30 Na nin til yi jun argoy tu yi cob teꞌj kꞌabaj yi at cyen tkul kꞌab Rebeca. Ej nin nchaꞌtz tbit iꞌ mbi cuꞌn tal yi jun yajaꞌtz tetz. Itzun yi toponeꞌn Labán stziꞌ yi julil aꞌ, iẍnin tzun atiteꞌt yi ẍchakum Abraham scyuchꞌ eꞌ camey. Nintzun oc ẍkansal tib xlaj. 31 Itzun taltz:
—Max cꞌuꞌluꞌ taꞌ, na el intxum tetz yi at banl Kataj tibuꞌ. Bneꞌuꞌ pawor, xomokninuꞌ sweꞌj. Quil cyajuꞌ tzoneꞌj, na at amaꞌl kale chicyaj cyent yi eꞌ cameyuꞌ.
32 Beneꞌn nintzun ban xomok yi mos Abraham te Labán tan cyajeꞌn cyen xe caꞌl iꞌ. Ma yi eꞌ baj cyoponeꞌntz nintzun oc Labán tan telseꞌn cyektz yi eꞌ camey nin takꞌ iꞌ chiwaꞌ-tz. Nchaꞌtz ul tcyꞌal aꞌ-tz tan xtxꞌajleꞌn quikan yi chakum scyuchꞌ eꞌ mos yi xomcheꞌ teꞌj.
33 Itzun bantz te yi nsken wiꞌt bnix yi waꞌ yi ẍchakum Abraham qui nintzun cujij yi waꞌ. Itzun taltz:
—Max chicꞌuꞌluꞌ, poro quiꞌc rmeril tan inwaneꞌn jalen yi ntaxk wal yi inmantar scyeruꞌ.
—Baꞌn bin ltal tzajuꞌ yi mantaruꞌ sketz, stzun Labán bantz tetz.
34 —I bin jaluꞌ yi in wetz in ẍchakum wajcaw Abraham. Je taneꞌn iꞌeꞌj: 35 At banl Kataj kaRyosil tibaj, na chin ric nin iꞌ. Na ja takꞌ Kataj wiꞌnin tawun. At cneruꞌ, at wacẍ, at oro tu sakal at wiꞌnin camey tu buruꞌ tuchꞌ. Ej nin ateꞌ wiꞌnin yaj tu xnaꞌn jakꞌ caꞌwl iꞌ. 36 Nin nchaꞌtz nkꞌeꞌtz ntinaꞌtz ma na ja itzꞌij jun cyꞌajl teꞌj kꞌajtzun naꞌ Sara tul biꞌẍil tlentuꞌ. Ej nin wajcaw Abraham ja cyaj cyen tkꞌol cyakil yi meꞌbiꞌl tetz yi jun tal ẍutuj cyꞌajlaꞌtz. 37 Ja tzun chimbixeꞌ taꞌn tan joyleꞌn txkel yi cyꞌajl. Ej nin nchaꞌtz in, ja wal cuj tetz tan weleꞌn cuꞌn teꞌj. Je tzun yol iꞌ yi ntal swetzeꞌj: “Qui na waj yi choꞌnk tzajoy txkel incyꞌajl ẍchixoꞌl cyakil yi eꞌ xun yi ateꞌ tzoneꞌj Canaán kale najlchoꞌt. 38 Ma na quiloꞌk ẍchixoꞌl yi eꞌ ketz kaxonl. Ej nin joyaj jun txkel incyꞌajl ẍchixoꞌl.” 39 Nintzun waltz tetz: “Iluꞌ wajcaw ¿ma tzun yi kol quil scꞌul yi jun xunaꞌtz yil xomtzaj sweꞌj?” 40 Nintzun tal iꞌ swetz: “Yi in wetz xomchin teꞌj tajbil Ryos, nin na el intxum tetz yi tzꞌul ẍchakol yi tetz ángel tan xomeꞌn nin tzaweꞌj te yi apyaj yi ncẍben teꞌj. Baꞌn tzun tzajoy jun txkel incyꞌajl ẍchixoꞌl yi eꞌ inxonl, yi eꞌ xonl kꞌajtzun intaj. 41 Ntin, yi ko quil cyakꞌ yi eꞌ inxonl yi xun tzatz, cẍelepon tzuntz liwr te ayoleꞌj.”
42 ”Chaꞌstzun te, yi nnuꞌl jaluꞌ tzi julil aꞌ ja tzun noꞌctz tan nachleꞌn Kataj yi Ryosil wajcaw Abraham. Itzun waltz tetz: “¡Wajcaw! yi ko bintzij nin yaꞌtz yi tajbiluꞌ yi baꞌn cuntuꞌk sban yi jun impyajeꞌj, 43 na cuꞌ inwutz teruꞌ taꞌ, te yi atin tzoneꞌj stziꞌ yi jun julil aꞌeꞌj. Jek ltulejuꞌeꞌj: Ik yi xun yil tzꞌul tan ticyꞌleꞌn aꞌ, ej nin kalel wal nint yi xtxolbileꞌj tetz: ‘Banaj pawor swetz, tzawakꞌ muꞌẍ tal wucꞌaꞌ te yi aꞌ yi at tul aẍchokꞌ’, chinchk sbanin tetz. 44 Ej nink ltal tzaj swetz: ‘Jeꞌj, ucꞌaꞌkuꞌ taꞌ. Nchaꞌtz jeꞌul imbalul quicꞌaꞌ yi eꞌ cameyuꞌ,’ chijk iꞌ sban tzaj, itzunk iꞌaꞌtz yi jun xun yi txaꞌijt tanuꞌ tetz txkel yi cyꞌajl wajcaw Abraham,” chinch ban tetz Ryos. 45 Ntaxk nintzun chintaneꞌ-tz tan nachleꞌn Kataj yi nwilnin yi oponeꞌn tlen tuꞌ atit Rebeca tan ticyꞌleꞌn aꞌ. Ateꞌn ẍchokꞌ iꞌ taꞌn wi xulchub. Nintzun nwaltz tetz: “Banaj pawor swetz tzawakꞌ muꞌẍ tal wucꞌaꞌ.” 46 Lajkeꞌl nintzun ncutzaj tcyꞌal iꞌ yi ẍchokꞌtz, nin taltz swetz: “Jeꞌj, ucꞌaꞌkuꞌ taꞌ. Nchaꞌtz wakꞌeꞌ quicꞌaꞌ yi eꞌ cameyuꞌ,” stzun iꞌ ban swetz. Nintzun nucꞌaꞌ-tz taꞌn. Nchaꞌtz ja chibaj ucꞌaꞌ len yi incameytz taꞌn. 47 Kalenaꞌs tzun mben injakoltz tetz: “¿Naꞌ tzun scyetz ataj atxuꞌ?” Nintzun tal iꞌ-tz: “In meꞌl Betuel, yi cyꞌajl incyꞌeꞌx Nacor tu wutzileꞌn naꞌ Milca,” stzun iꞌ swetz. Yi nwit yi yol iꞌ nin mmoꞌc inlacꞌbal jun argoy te juꞌ, nin mmoꞌc tzaj inkꞌol cob kul kꞌabaj te yi kꞌab. 48 Nintzun nchincuꞌ mejloktz tan cꞌuꞌlajeꞌn Ryos. Ja wakꞌ inkꞌajsbil tetz Kataj, yi Ryosil wajcaw Abraham, tantuꞌ yi sbejnin nchinsaj tcyꞌal tzoneꞌj tan joyleꞌn jun xun tetz txkel yi cyꞌajl iꞌ, ẍchixoꞌluꞌ yi eꞌuꞌ xonl kawutzileꞌn Abraham. 49 I bin jaluꞌ, max chicꞌuꞌluꞌ, elk chikꞌajabuꞌ te wajcaw. Ej nin cyaleꞌuꞌ swetz: ¿Baꞌn peꞌ ẍchiwutzuꞌ, nka quiꞌ? Na waj lwit, bantz wilol yi mbil tzimban, stzun ẍchakum Abraham scyetz.
50 Chijiloneꞌn tzaj tzun Labán tu Betuel itzun cyaltz:
—Ja wiꞌt cawun Ryos te cyakil yi xtxolbileꞌj nin yi oꞌ ketz quiꞌc rmeril tan kalol cuj nka quiꞌ. 51 Ma jaluꞌ bin, je Rebeca jeꞌj, tcyꞌajninuꞌ nin chibenkuꞌ. Oken bintz tetz txkel yi cyꞌajl yi tajcawiluꞌ quib yi tajbil Kataj Ryos.
52 Yi wiꞌt tbital yi ẍchakum Abraham yi chiyol, cweꞌn tzun jokloktz swutz Ryos jalencuꞌn cweꞌn poneꞌn yi wutz plaj wuxtxꞌotxꞌ. 53 Kalenaꞌtz tzun bajeꞌn tzaj tcyꞌal cyakil eꞌchk oy yi cyaꞌn taꞌn. Jetzaj tcyꞌal oro tu sakal, nin eꞌchk balaj beꞌchok. Nin baj nin tkꞌol tetz Rebeca. Nchaꞌtz at mbaj nin tkꞌoltz tetz yi xibin Rebeca tu yi xtxuꞌ. 54 Kalenaꞌtz tzun waneꞌn iꞌ-tz scyuchꞌ yi eꞌ mos yi xomcheꞌ teꞌj. Ej nin choꞌn tzun chicyajeꞌn cyen tan watl te yi jun akꞌbalaꞌtz.
Itzun yi chicꞌaseꞌn le junt eklok nintzun tal yi chakum:
—I bin jaluꞌ nkajeꞌn bin ketz tu yi xun xe caꞌl wajcaw Abraham.
55 Chijiloneꞌn tzaj tzun yi stzicy Rebeca tu yi xtxuꞌ. Itzun cyaltz tetz chakum:
—Na bin kaj cobox kꞌej plas. Kalenaꞌtz tzun tzꞌaj xun tanuꞌ, cheꞌch.
56 —Quiꞌ, quil chin chimakuꞌ, na ntyoẍaꞌtz tetz Kataj yi baꞌn cuntuꞌ mban yi impyaj. Baꞌn tcuꞌn cyakꞌeꞌuꞌ amaꞌl tetz yi xun tan xomeꞌn nin junawes sweꞌj bantz koponeꞌn xe caꞌl yi wajcawil, stzun yi chakum scyetz.
57 —Cuquen taꞌ, kachakeꞌ yi xun, cheꞌch. —Ej nin kajakeꞌ tetz yi ko cuj taꞌn yil tzꞌaj chan nka quiꞌ, cheꞌch bantz.
58 Chakxeꞌn tzun Rebeca-aꞌtz cyaꞌn nintzun ben chijakoltz tetz:
—¿Cuj peꞌ awaꞌn yi ninink cẍaꞌj te yajeꞌj?
—Ninin nnajeꞌn wetz, stzun iꞌ bantz.
59 Kalenaꞌs tzun cyakꞌol amaꞌltz tetz Rebeca, tuml yi xnaꞌn yi na tzan tan qꞌuicyꞌleꞌn iꞌ, tan chixomeꞌn nin te yi ẍchakum Abraham scyuchꞌ yi eꞌ mos iꞌ. 60 Itzun te yi ntaxk chaꞌj tzaj nintzun cyakꞌ yi chibanltz tibaj Rebeca. Itzun cyaltz:
“Aẍ jun tal cꞌoloj kanub
takꞌ tzaj kataj banl tzawibaj
nink cẍoꞌc tetz chitxuꞌ
jun chin cꞌoloj wunak
yi quiꞌc ajlbeꞌn cyetz.
Ej nink chixcyeꞌ yi eꞌ
axonl scyeꞌj chicontr.”
61 Toqueꞌn tzun Rebeca scyuchꞌ eꞌ tetz mos tan nucꞌuꞌn ib, ma yi wiꞌt chibaj nucꞌxeꞌn nintzun eꞌ baj jeꞌ-tz teꞌjak jujun camey. Bajxeꞌn tzun yi ẍchakum Abraham nin saj tcyꞌal iꞌ yi Rebeca scyuchꞌ yi eꞌ mos iꞌ.
62 Itzun bantz choꞌn tzun sajeꞌn tetz Isaac stziꞌ yi aꞌ yi na biꞌaj “Aꞌ tetz yi jun yi itzꞌnin nin na koꞌ til.” Na choꞌn najlijtz le jun amaꞌl yi na biꞌaj Néguev. 63 Choꞌn sajnak iꞌtz tan xoꞌn stziꞌ yi jun aꞌaꞌtz. Ej nin cweꞌn kꞌej cuntuꞌ pakxeꞌn tzajtz. Jalt cuntunin yi beneꞌn xmayil yi txant cuntuꞌ tan cyuleꞌn cobox camey. 64 Nchaꞌtz Rebeca nin saj tilol wutz Isaac. Ma yi sajeꞌn tilol nintzun cutzajtz te yi camey. 65 Na nsken wiꞌt jak tetz yi chakum.
—¿Naꞌ tzun scyetz iꞌ yi jun yajeꞌj yi tzꞌul tziꞌneꞌj tan kacꞌulcheꞌn?
—Yaꞌstzun yi cyꞌajl yi wajcaw, stzun yi mos ban tzaj tetz.
Yi cweꞌn tzaj Rebeca nintzun jetzaj tcyꞌal jun xbuꞌk, nin je tkꞌol twiꞌ tan teweꞌn yi wutz.
66 Ma yi chicꞌulul quib yi chakum tu Isaac nintzun baj xtxolil iꞌ tetz yi mbiꞌ cuꞌn ban iꞌ te yi pyaj. 67 Yi cyuleꞌn tzaj le chinajbil nintzun saj tcyꞌal Isaac yi Rebeca xe mantialbeꞌn yi kꞌajtzun xtxuꞌ. Okꞌbeꞌn ib nintzun eꞌ bantz, nin wiꞌnin pekꞌeꞌn cyen Isaactz teꞌj Rebeca. Chaꞌstzun teleꞌn yi bis te cꞌuꞌl Isaac tan yi kꞌajtzun xtxuꞌ yi quimnak.