31
O Israel well khere
1 O baro Dewel penell: An ko emligo tsiro hom me o Dewel o tselo Israeleskre familjenge, un jon hi mire menshe.
2 O baro Dewel penell:
Kol menshe, kai wan gar maredo o chareha,
lenge sikrau latchepen an o mulo tato them;
o Israel hi ap o drom khere.
3 O baro Dewel sikras pes mande fun dural:
Me kamom tut hako tsiro,
doleske tserdom tut pash mande dran miro latchepen.
4 Israel, miri pirni!
Me krau tut pale baro.
Tutar well pale i natsjona.
Tu kress tut pale shukar,
bashress un djas win ap o khelepen.
5 Tu tchiweh pale drakengre ruka an i phub ap i berge an Samaria,
un chah lengre drake.
6 Ko tsiro wella, kai denn le gole ap i berge Efrajim:
Awenn, te djas pre an o foro Zion pash maro baro Debleste!
7 O baro Dewel penell:
Giwenn un denn gole i bachtjatar pral o Israel,
o pralstuno mank i natsjone!
Denn bari gole, hoi was!
Sharenn o baro Debles un penenn:
O baro Dewel was peskre menshenge ap i rig,
kolenge, kai i Israelendar pral atchan!
8 Awa, me, o baro Dewel, anau len dran o them,
hoi kote tchiddo hi, kai norden hi.
Un anau len khetne dran i tsele themma ap i phub,
ninna kolen, kai korelo, bango un an wawar koowa hi, ninna i terne daja.
Kolla lauter hi bud bud menshe, kai wenn pale kai.
9 Jon wenna ropah.
Un me rakrau lenge latches,
un anau len pash panja
un ap latche dromma, te perell kek;
me hom o Israeleskro dad,
un o Efrajim hi miro phureder tchawo.
10 Shunenn, tumer menshe dran wawar themma,
hoi o baro Dewel penell!
Djan pral o baro pani pash i panjeskre themma,
un rakrenn kote leskre laba!
Penenn: Kowa, kai tradas o Israel an bud themma,
kowa lell len pale khetne
un dell garda ap lende
har i bakrengro ap peskre bakre garda dell.
11 O baro Dewel lell o Jakobeskre tchawen win
dran o wast o sorelestar.
12 Jon wenna pral ap i berga Zion,
un denn gole i bachtjatar,
un wenn bachteles pral kowa,
hoi o baro Dewel len dell:
djob, mool, djet un terne bakre un grumja.
Lengre djia wenn sorelo har i garta,
kolat hako tsiro doha pani hi.
Un lenge hi buder gar ropaske.
13 I terne tcha giwenn un khelenn,
awa, i terne un i phure hi khetne bachtelo;
lengro ropastar well sapen.
Lengre djia, kai rowan, krau pale sorelo un bachtelo.
14 I rashaja wenn pale tchalo o feteder massestar.
Un mire menshenge dau budeder har doha chapaske,
penell o baro Dewel.
15 Kowa penell o baro Dewel:
I gole un sorelo ropen well shunlo an o foro Rama:
I Rachel rowell pral peskre tchawen:
Jon hi mulo.
Un joi kamell kek shukar laba te shunell.
16 Kanna penell o baro Dewel:
Muk tiri gole un tiro ropen!
Khosse tire swa!
Kowa, hoi kral tire tchawenge, his gar tchitcheske,
penell o baro Dewel.
Jon wenn pale pale dran o them,
kai wan le tele rikedo.
17 Tire tchawe, kai pal tute wenna,
wenn pale khere.
Un bud latchepen well ap lende.
18 Shunom mishto, har o Efrajim rowas:
“Baro Dewel, homs har i terno gurum,
kai djinas gar, har te tserdell lo.
Tu sikral man dawentsa, hoi te krap.
An man pale, me kamau pash tute te well.
Tu hal miro Dewel.
19 Har dikom miri doosh dren,
mukom miro tchilatcho drom,
un har khaitas man, hoi krom,
dom mire wasta pral o shero khetne.
Ko wi-ladjedo koowa, hoi krom, har terno homs,
koleske ladjom un wom lolo i ladjatar.”
20 Efrajim, tu hal miro kutch tchawo,
miro tchawo, koles kamau bud!
Hako kopo, kai hunte dap les trad,
well lo mange gar dran o shero.
Miro dji dell soreles an mande:
me hunte wap leske latches,
penell o baro Dewel.
21 Tu terni tchai Israel,
muk tuke an o shero te well,
hawo drom tu djal,
har djal an o pandepen.
Ap kau drom djas pale khere an tire forja!
Tchip barra pre pash o drom,
hoi sikrenn tute, har te djas!
22 Har rah kameh te nashess trujel,
tu, miri tchai, kai mukal miro drom?
O baro Dewel krell tchomone newes ap i phub:
I romni hi pash peskro romeste.
23 Kowa penell o baro Dewel, ko rai pral o bolepen un i phub, kai o Israeleskro Dewel hi: “An ko tsiro, kai anau len pale dran kol themma, kai jon pandle his, penenn i menshe dran i forja an o them Juda: O baro Dewel mu tchiwell peskri bacht ap tute, tu them, kai o tchatchepen khere hi, un o Dewel ap peskri berga djiwell. 24 An o them Juda un an leskre tsele forja djiwenn pale menshe, ninna hache un bakrengre, kai djan pengre bakrentsa trujel. 25 Kolen, kai khino hi, dau me pale soor, un kolen kai bokenna, dau doha te chal.”
26 Har djangrom un krom mire jaka pre, haiwom, kai miro sopen shukar his.
27 Dik, ko tsiro well, penell o baro Dewel, kai dau o khereske Israel un o khereske Juda pale bud menshen un viechen. 28 Jaake har garda dom, te wan le win tserdedo un khetne phagedo, paash kerdo, un tele dino un dukedo, jaake dau palle garda, te wenn le pale bares un soreles, penell o baro Dewel.
29 Ap ko tsiro well buder gar penlo: “I phure chan shutle drake, un i tchawenge dukan i danda lendar.” 30 Na-a, koon shutle drake chal, koleske dukenn leskre danda. Kowa kamell te penell: Hakeno merell peskri doshake.
31 Denn jak, penell o baro Dewel. Ko tsiro wella, koi krau i menshentsa an Israel un an Juda tchomone newes win. 32 Kowa hi gar har kowa, hoi lengre phurentsa win krom, har lom len pash o wast un lom len dran o them Egiptia. Kol laba, hoi lende dom, te rikrenn le pen ap lende, phagan le, ninna te hom me lenge i latcho rai.
33 Ko newo koowa, hoi palle i menshentsa Israel win krau, hi wawartchandes. Me dau len mire laba an lengre djia un an lengre sherja. Me wau lengro Dewel, un jon wenn mire menshe. Kawa penell o baro Dewel.
34 Kek hunte penell ap o wawareste: Tu prindjress o baro Debles. Halauter djinenn, koon me hom, i tikne un i bare. Kowa penau me, o baro Dewel. Me bistrau koi doosh, hoi le ap pende anan, un lengro tchilatchepen well buder gar an miro shero.
35 Kowa penell o baro Dewel,
kai mukell o kham pre te djal, te well diwes,
un o tchon un o bolepangre momlia, te nai dikah mer an i rat.
Job krell o baro pani diwjo, te djal lo pral un tele.
Leskro lab hi ‘baro Dewel, rai pral o bolepen un i phub’.
36 Job, o baro Dewel, penell:
Jaake har tchatcho hi, kai nashrau gar miri soor an o bolepen un ap i phub,
jaake hi tchatcho, kai atchenn i Israelitarja i natsjona glan mande hako tsiro.
37 O baro Dewel penell:
Jaake har penell nai kek, har baro o bolepen hi,
un kek nai penell, hoi an i telstuni phub hi,
jaake nai witsrau me gar i Israelitarjen mandar
koleske lautereske, hoi jon kran.
38 Dik, penell o baro Dewel, o tsiro well, kai well o baro Debleskro foro Jerusalem newes kerdo. Leskri massuri djal fun ko turmo Hananel bis ap o wudar, kai i rigja khetne wenn; 39 un kotar djal koi massuri dureder bis pash koi tikni berga Gareb, un palle dureder ap koi rig, kai Goa tchiddo hi. 40 Un koi tseli tala, kai i mule paskedo hi, un i jagakri tchik win tchoredo was, tele bis pash o pani Kidron, pral bis pash o grajengro wudar, hoi ap koi rig hi, kai o kham pre djal, koi tseli tala hi o baro Debleske. Un ko foro well buder gar tele phagedo un paash kerdo – an kek tsiro.