28
Bibacht well pral o foro Samaria, ko shereskro foro o themestar Israel
1 Djungeles djal tuke, tu foro Samaria!
Tu hal tchiddo ap i berga, hoi hi tardo pral o brawelo them.
Un hal har i rajeskri stadi.
I menshe dran o them Efrajim, kai i moljatar mate hi,
sharenn pen tuha.
Tiro shukapen hi har i blume, hoi merell tele.
2 O baro Dewel bitchrell jekes, koles bud soor un penepaske hi.
Un kowa well har i baro diwjo phurdepen, kai brishineskre barra dren hi,
un hoi lauter paash dell.
Job witsrell halauter tel peste an i tchik,
jaake har i baro brishin, hoi lauter tel pani tassell.
3 Peskre herjentsa stakrell lo ko pre-phurdo foro khetne,
kai i mate dran Efrajim djiwenn.
4 Un ko railepen kol pralstunendar hi har i bluma, hoi merell tele, un hi buder gar koi.
Lenge djal har i faige, kai wan glan lengro tsiro bares.
Jaake sik har jek len dikell, hi le an leskro wast un job chal len pre.
5 Ap ko diwes hi o baro Dewel, ko rai pral o bolepen un i phub,
har i shukar rajeskri stadi un shereskro sonakai
kolenge, kai pral atchan leskre menshendar.
6 Un i tchatchepangre rajende dell lo o tchatchepen an o dji,
te nai rakrenn le tchatchepah o tchatchepen win.
Un kol kurepangren dell lo i soor,
te nai tradenn le i lurden dran wawar themma pale dran o foro win.
I rashaja un o Debleskre rakepangre hi mato
7 Ninna i rashaja un o Debleskre rakepangre hi mato i moljatar,
un perenn jek rigjatar ap i wawar o sorelo pipastar, hoi le pijan.
Jaake bud mool un sorelo pipen pijan le, te nai atchenn le buder gar tardo.
Te rakrenn le o Debleskro lab win, hi le mato koi pashel.
Te krenn le o tchatchepen win, perenn le jek rigjatar ap i wawar.
8 Lengre chapangre, kai jon beshdo his, hi pherdo tchadepen,
kek platsa atchas djudjo.
9 Jon penenn: “Menge kamell job tchomone pashel te anell
un leskre dromma te sikrell?
Mer ham buder kek tikne tchawe,
kai glan i tikno tsiro gomme o thud pash pengre daja pijan!
10 Tchatchepah, lauter hoi lo rakrell, hi laba, hoi haiwell kek,
hi sau koowa, har i ternepen rakrell: ba-ba-ba, ma-ma-ma.”
11 Awa, i tsiro wella, koi bitchrell o Dewel wi-themarja pash kal menshende.
Un kolengro rakepen haiwenn le gar.
12 Kowa rakras job, kai glan rah tsiro ap lende penas: “Kate hi o them, kai nai lenn newi soor.
Mukenn kolen pen tele te tchiwell, kai jaake tele maredo wan.
Kate nai tchiwenn le pen tele.”
Jon kaman gar te shunell.
13 Doleske haiwenn le gar, hoi o baro Dewel lenge penell.
Leskro lab hi lenge tchi wawar koowa har sau koowa, hoi i ternepen rakrell: ba-ba-ba, ma-ma-ma.
Jaake te djan le koi un perenn,
un phagenn pen i herja,
taprenn pen an i dori, un wenn pandlo.
14 Tumer pre-phurde,
kai penenn i menshenge an o foro Jerusalem, hoi le hunte krenn,
kanna shunenn o lab o baro Deblestar:
15 Tumer penan: “Mer kram win o merepah un o mulengro themeha,
te was menge tchi.
Ninna te wenn i lurde dran wawar themma har i baro sorelo pani pral mende,
wenn le gar sorleder har mer.”
Tumer patsenn, te nai khatrenn tumen pal tumare chochene laba un pal ko chochepen, hoi kran.
16 Doleske penell o baro Dewel, maro rai:
Ap i berga Zion tchiwau i sorelo bar, ap koleste miro kheer tardo well.
Sorelo un kutch hi ko bar un rikrell lauter win.
Ap leste hi tardo:
Koon ap mande patsell, nashell peske gar.
17 An miro kheer djiwell o tchatchepen,
un mire menshende dau tchatchepaskre laba.
Sorelo brishin, kai brishineskre barra dren hi, dell palle o chochepen paash, ap koleste tumen rikrenn.
Un panja hidjrenn tumaro khatepen krik.
18 Un kowa, hoi tumer win kran o merepah un o mulengro themeha,
well krik lino un hi gar buder.
Un i lurde wenn har i baro pani,
un stakrenn tumen khetne.
19 Hako kopo, kai wenn le, taprenn le tumendar un anenn tumen krik,
nai well ap o diwes un ninna an i rat.
Te haiwans tumer, hoi shunenn, palle atchals tumenge o rakepen krik i trashatar.
20 Palle djans tumenge har penlo well: O tchiben hi gar lengsto doha,
un i plachta hi gar buchles doha, te nai tchiwess lat trul tute.
21 O baro Dewel stell pre, har kras lo pash i berga Perazim,
un well chojedo har an i tala Gibeon,
te krell lo lauter, hoi job peske glan las.
Un kowa hoi job kanna krell, haiwenn tumer gar.
Kowa well tumenge jaake glan, har te wals gar lestar.
22 Kanna, ma san buder pral mire laba,
te wenn i shelle trul tumende gar gomme sorleder khetne pandlo.
O baro Dewel, ko rai pral o bolepen un i phub, mukas man te djinell,
te las lo pes glan, te well o merepen pral o tselo them.
O gosewo hacho
23 Shunenn, hoi penau!
Denn mishto jak ap miro rakepen!
24 I hacho, hoi peskri phub trujel budrell, krell job kowa hako diwes?
Witsrell job pale te pale i phub pre?
25 Hi kowa gar jaake: Te kras lo i kotar phub, palle witsrell lo tikne djoba dren: o dill un i kimmla, ninna o gib un o djob,
hakenes ap i wawar kotar phub,
ninna tchomone ap i rig.
26 Un har job kowa hunte krell, sikras les o Dewel,
kowa hoi job djinell, well lestar.
27 O dill dell lo gar win har jek o djob win dell,
un pral i kimmla ulerell lo gar.
Na-a, o dill un i kimmla well o kashteha win dino.
28 Well o djob jaake win dino, te djal lo paash?
Na-a, kowa well i tikno tsiro dino.
Un te ulerell o hacho peskre grajentsa koi pral, krell lo kowa gar jaake rah, te atchell tchi pral.
29 Ninna kawa djal win o baro Deblestar, ko rajestar pral o bolepen un i phub.
Kowa, hoi job peske glan las, hi jaake shukar, te atchell menge o rakepen krik.
Un leskro goswepen hi baro.