10
I phagi kol tchatchepangre murshenge, kai denn i menshen gar pengro tchatchepen
1 Hawi bibacht well ap kolende, kai krenn tchatchepangre laba win,
hoi denn i menshen gar lengro tchatchepen,
un tchinenn laba pre, hoi krenn lenge o djipen phares.
2 An i tchorwelengro koowa rakrenn le kek tchatchepen win.
Un kolenge, kai gar an-dikle hi mank mire menshende, lenn le kowa krik, hoi lenge pal o tchatchepen hi.
Jon lenn kowa krik, hoi i djuwjen hi, kolengre romma meran,
un tchorenn i tchawen win, kolen kek dad buder hi.
3 Hoi kamenn tumer te krell ap ko diwes, kai well tumari phagi pral tumende?
Ap ko diwes, kai well i bibacht fun dural pral tumende?
Pash koneste kamenn tumer palle te nashell?
Un kai mukenn tumer palle tumaro brawlepen?
4 Te han gar mank kolende, kai mulo dino wan, atchell tumenge tchi pral, har te tchiwenn tumen glan tele kolentsa, kai pandle wan.
Un pral kowa lauter mukell o Debleskri choli tumendar gar tele,
un leskro wast atchell pre hadedo, te dell lo tumen i phagi.
I phagi kol menshenge dran o them Assur
5 Hawi bibacht well ap i menshende an o them Assur!
Har homs chojedo ap o Israel, his i Assirja har i kasht an miro wast, koleha i Israelitarjen dom.
6 Me bitchrom len pash kol menshende, kai kamenn mandar tchi te djinell,
un ap kolende chojedo hom,
te djan le ap lende pre,
un randenn len win un tchorenn len win,
un stakrenn len khetne har i tchik ap o drom.
7 O baro rajes pral o them Assur his kowa gar doha.
Un job las pes gomme budeder glan,
un kamas i menshen an bud themma temerl dell, jaake bud har djala.
8 Job penas: “Tchatchepah, mire tsele pralstune lurden hi jaake bud penepaske har bare raja.
9 Jek foro pal o wawar lom dren:
Kalno un Karkemish,
Hamat un Arpad,
Samaria un Damaskus.
10 Miri sorjah lom ninna kol themma dren,
kai budeder debla un figure hi
har an Jerusalem un Samaria.
11 Jaake har me i deblentsa an Samaria krom,
krau me les ninna i deblentsa an Jerusalem.”
12 An ko tsiro, kai kras o baro Dewel, maro rai, lauter, hoi job peske glan las, te krell lo ap i berga Zion un an Jerusalem, lell lo peske o baro rajes o themestar Assur glan, koleskro dji jaake pre-phurdo hi, un koleskre jaka tele dikenn ap i wawarende. 13 Kowa penas:
I sorjah mire wastendar krom kowa lauter,
un miro goswepah.
Tchatchepah, man hi bud goswepen.
Me lom wawar themma dren,
un random lengro brawlepen,
un har i diwjo guruma stakrom kolen khetne, kai koi djiwan.
14 Jaake har jek peskro wast ap i tchirklengro kheer tchiwell un i jare win lell,
jaake tapras miro wast o brawlepen an kol themma un las les peha.
Un jaake har lell jek i tchirklengre jare peha, hoi muklo wan,
jaake lom me i tsele themma mange.
Kote his kek, kai peskre mussjentsa pal mande dals,
un kek, kai peskro mui pre krals, te well i gole win.
15 O baro Dewel penell: “Nai sharell pes i tower pral koleste kai leha dell? Na-a!
Witar gar hadell pes i tchinepaskri, hoi kasht tchinell, pral koleste, kai leha tchinell.
Kowa wals jaake, har te dals o kasht koles, kai les pre hadas,
un jaake har te hadals ko kotar kasht o murshes.”
16 Doleske bitchrell o baro Dewel, ko rai pral o bolepen un i phub, i nasslepen ap i pesse menshende an o them Assur,
hoi chal len pre.
Un i jag chatchrell lengro brawlepen pre.
17 Un ko Dewel, kai o Israeleskri momeli hi, well i jag,
awa, lengro Dewel well i jagakri tchip,
un chatchrell i subjengre burra un o subjengro senlepen pre ap jek diwes.
18 Un i tsele shukar wesha un o tselo senelo them merell tele,
jaake har i nasselo, kai lokes merell un buder gar koi hi.
19 I tsele weshendar atchell kokres i wast pherde ruka pral.
Har bud kolla hi, nai tchinell i tikno tchawo pre.
Gar bud menshe atchenn pral an Israel
20 I tsiro wella, kai atchan buder gar bud menshe pral an Israel. Kolla, kai hi gomme djido o Jakobeskre tchawendar, rikrenn pen palle buder gar ap kolende, hoi len dawa dan. Na-a, kolla rikrenn pen palle ap o baro Debleste, kai o Israeleskro Dewel hi, un mukenn lestar gar buder tele. 21 Kol Israelitarja, hoi pral atchan, mukenn pengro drom un djan pale pale ap o drom o sorelo Deblestar. 22 Ninna te wans i Israelitarja jaake bud har i santa pash o baro pani, gar bud lendar atchenn pral, un wenn pale pale ap o Debleskro drom. O merepen well budenge. Kowa hi i wi-kerdo koowa. Jaake well o tchatchepen kerdo.
23 O baro Dewel, ko rai pral o bolepen un i phub, krell kowa, hoi lo peske soreles glan las: Leskri choli well pral o tselo them un bud merenna.
I menshen an Juda hunte well kek daar glan i menshende dran o them Assur
24 Doleske penell o baro Dewel, ko rai pral o bolepen un i phub, ap peskre menshende, kai ap i berga Zion djiwenn:
Ma darenn i lurdendar dran o them Assur,
ninna te denn le tumen pengre kashtentsa un hadenn len pre, te denn le tumen trad,
jaake har kowa i Egiptarja ninna kran.
25 An i tikno tsiro rissrau miri choli tumendar krik,
un miri choli perell ap i menshende an o them Assur un anell lenge o merepen.
26 Palle dau len i tchupnijah, me, o baro Dewel, ko rai pral o bolepen un i phub,
jaake har dom an o phuro tsiro i menshen dran o them Midian pash ko baro bar, hoi kharell Oreb.
Un me hadau miro kasht jaake pral o baro pani, har krom an o them Egiptia.
27 Ap ko diwes lau tumen win dran i wasta kolendar dran o them Assur,
te nai rikrenn le tumen buder gar tele.
Palle han buder gar lengre pandle budepangre.
I Assirja wenn an o them Juda
I lurde dran o them Assur djan pre an Rimmonb,
28 un wenn pash o foro Aja, un djan wergel o foro Migron;
an o foro Michmas mukenn le pengro koowa pale,
29 djan dureder mank kol dui berge
un wenn an o foro Geba, te atchenn le kote pral i rat.
I menshe an o foro Rama trissenn i darjatar.
Kolla dran o Sauleskro foro Gibea nashenn penge.
30 Tumer menshe an o foro Gallim, denn bari gole!
Shunenn koi gole, tumer an o foro Lajesha!
Bare duka wenn ap o foro Anatot!
31 I menshe an o foro Madmena nashenn penge.
Kolla kai an o foro Gebim djiwenn, nashenn pengro djipaske.
32 I lurde dran o them Assur atchenn an o foro Nob.
Lengro baro rai hadell peskro wast, te dell lo trad o fores Jerusalem ap i berga Zion.
33 Dikenn, har o baro Dewel, ko rai pral o bolepen un i phub, peskri bari sorjah len tele dell
har jek i kashta i rukendar tele dell,
un i bare ruka trujel dell.
Un kolla, kai pen pre hadan, wenn tiknes kerdo.
34 Un kol pesse burra, hoi jaake khetne tardo hi, te well kek dureder,
kolen dell lo i towereha tele.
Un i shukar sorele ruka ap i berge Libanon perenna.