18
O Josafat mukell pes o Ahabeha dren
1 Un o Josafat his bud brawlepen un was mishto an-diklo. Un job romedineras an i familja Ahab. 2 Pal dui, triin bersha djas o Josafat tele an o foro Samaria pash o Ahab, ko baro rajeste pral Israel. Un o Ahab mukas leske un kol menshenge, kai pash leste his, bud bakre un grumja te marell. Palle rakras lo jaake leha, te djal lo leha an o foro Ramot an o them Gilead, te kurenn le pen ko foreha, 3 un putchas lestar: “Kameh te djas mantsa khetne an o them Gilead an o kurepen, te kuras men o foreha Ramot?”
Un o Josafat penas ap o baro rajeste pral o them Israel: “Awa, mer wah tuha, me un mire lurde. Mer kamah tuha khetne an o kurepen te djal.”
4 Un o Josafat penas dureder ap o baro rajeste pral o them Israel: “Putch glanstunes, hoi o baro Dewel pral kowa penell!” 5 Kote mukas o baro rai pral o them Israel i dikepangren khetne te well – kolla his star-sheel mursha – un putchas lendar: “Djas mer an o kurepen, te kuras men o foreha Ramot an o them Gilead? Djas mer gar?”
Kote penan jon: “Dja koi, un o Dewel dell o foro an tiro wast.”
6 O Josafat penas: “Hi kate buder kek rakepaskro o baro Deblestar, te putchas lestar, hoi o Dewel kamell.”
7 O baro rai o themestar Israel penas ap o Josafat: “Kate hi gomme jek mursh, o Micha, koleskro dad o Jimla hi, kai nai mukah o baro Deblestar te putchell. Man hi i choli ap leste. Hako kopo, kai penas lo mange tchomone glan-wi, his les kek latcho lab mange, kokres djungele laba his les mange.”
O Josafat penas pale pale: “Tu, o baro rai, hunte rakress gar jaake!”
8 Kote kharas o baro rai pral Israel i budepaskro, un penas leske: “Dja un an sik o Micha pash mande, koleskro dad o Jimla hi!”
9 Un o baro rai pral Israel un o Josafat, ko baro rai pral o them Juda, his beshdo hakeno ap peskri beshepaskri, an-rido an i rajeskri plaashka, ap koi platsa glan o foreskro wudar o forestar Samaria. Un i tsele dikepangre his tardo glan lende, un penan, hoi wella.
10 Un o Zedekja, koleskro dad o Kenaan his, kras peske sasterne shingaa un penas: Kawa penell o baro Dewel: “I shingentsa har kalla deh tu i Syrarja tele, bis te halauter maredo hi!”
11 Un i tsele dikepangre rakran ninna jaake, un penan: “Dja win, te kuress tut i murshentsa an o foro Ramot an o them Gilead. Tu weh sorleder har jon. O baro Dewel dell len an tiro wast.”
12 Un ko bitchepaskro, kai was pash o Micha, te anell lo les, penas leske: “Shun ap mande! Kol laba, hoi rakran i dikepangre, hi har jek lab rakedo, latcho o baro rajeske. Rake tu kanna ninna jaake, har jon rakran, un rake latche laba!”
13 O Micha penas: “Pash o djido Debleste, me rakrau kokres kol laba, hoi miro Dewel mange penell!”
14 Un har job pash o baro rajeste was, penas o baro rai ap leste: “Micha, djas mer an o kurepen, te kuras men o foreha Ramot an o them Gilead? Mukas mer les?”
Un o Micha penas ap leste: “Awa, dja, tu weh o sorleder! O baro Dewel dell o foro an tiro wast.”
15 Kote penas o baro rai ap leste: “Kitse kope dap man sowel, te peness tu mange o tchatchepen an o lab o baro Deblestar!”
16 Kote penas o Micha: “Me dikom i tsele lurden dran Israel tradedo kate te kote ap i berge, har bakre, kai kek bakrengro ap lende jak dell. Un o baro Dewel penas: ‘Kalen hi buder kek rai. Jon nai djan khere an o latchepen.’”
17 Kote penas o baro rai pral o them Israel ap o Josafat: “Penom tuke gar: Job penell mange kek latche laba glan-wi, kokres tchilatche laba.”
18 O Micha penas: “Shunenn, hoi o baro Dewel penell! Me dikom o baro Debles, har job beshdo his ap peskri beshepaskri. Un i tsele bolepangre his pash leste tardo ap leskri tchatchi rig un ap leskri serwi rig. 19 Un o baro Dewel penas: ‘Koon nai krell, te patsell o Ahab, ko baro rai pral Israel, o chochepen, un djal an o kurepen o foreha Ramot an o them Gilead, un merell kote?’
Un ko jek penas jaake, ko wawar penas jaake. 20 Kote djas i bolepaskro ducho glan o baro Debleste un penas: ‘Me krau, te patsell lo o chochepen.’
Un o baro Dewel putchas: ‘Har kreh kowa?’ 21 Un job penas: ‘Me kamau i chocheno ducho te well, hoi rakrell dran i muja leskre tsele dikepangren!’
Koi penas o baro Dewel: ‘Tu hunte kress kowa. Tuke djal kowa mishto. Dja win, un kre les jaake!’”
22 O Micha penas dureder: “Dikeh, o baro Dewel bitchras i chochepaskro ducho pash tire dikepangre, te rakrenn le chochepen. O baro Debles hi an o dji, te mukell lo tut an i bibacht te nashell.”
23 Kote was o Zedekja pashel, koleskro dad o Kenaan his, un das o Micha i tchamedini, un penas: “Har djals kowa, te djas o ducho o baro Deblestar peske mandar, un rakrell kanna tuha?”
24 “Tchatchepah” penas o Micha, “tu dikeh les ap ko diwes, kai khatreh tut an i palstuni isema!” 25 Kote penas o rai pral Israel: Lenn o Micha un anenn les pash o Amon, ko moskro, un pash miro tchaweste, o Joash, 26 un pen lenge: Kawa penell o baro rai: “Tchiwenn koles an o stilepen, un denn les gar bud maro te chal, un gar bud pani te pijell, bis te wau me sasto dran o kurepen pale.” 27 Kote penas o Micha: “Te weh tu sasto pale pale, palle rakras o baro Dewel gar dran miro mui.” Un palle penas lo: “Shunenn kowa, tumer menshe ap i tseli phub!”
O baro rai Ahab merell an o kurepen
28 Pale djas o rai pral o them Israel un o Josafat, o rai pral o them Juda, an o kurepen o foreha Ramot an Gilead. 29 Glan o kurepen penas o rai pral o them Israel ap o Josafat: “Me kamau man jaake te riwell, te djinenn le gar, kai hom o rai pral o them Israel. Tu rib tiri rajeskri plaashka an!”
Jaake riwas pes o rai pral o them Israel jaake, kai kek djinas, koon job hi, un jon djan an o kurepen.
30 O rai o themestar Syria penas kol pralstunenge pral leskre wurdja: “Ma kurenn tumen i lurdentsa, gar i tiknentsa witar gar i barentsa! Djan kokres ap o rajeste pral o them Israel pre!”
31 Un har i pralstune pral i wurdja o Josafates dikan, patsan jon, kai job o rai pral o them Israel hi, un djan trul leste, te kurenn le pen leha. Kote mukas o Josafat i gole. Un o baro Dewel was ap leskri rig, un kras te rissran le pen lestar krik. 32 Har i pralstune pral i wurdja haiwan, kai job gar o rai pral o them Israel hi, kote mukan le lestar tele.
33 Un i mursh las peskro bogo un das karje, un djinas gar, koon glan leste hi. Un ko failo tapras o rajeste pral Israel kote, kai leskro sasterno gad gar pandlo hi. Un o rai penas ap ko kurepaskro ap peskro wurdin: “Risse trujel, un an man dran o kurepen! Me wom an-karedino.”
34 O kurepen ap ko diwes was sorleder un sorleder. Un o baro rai pral Israel atchas an o wurdin tardo ap i wawar rig i lurdentsa dran Syria, bis ap i rati. Un har o kham tele djas, meras lo.