17
I menshe dran o foro Samaria wenn pandles krik anlo an o them Assur
1 Har o Ahas an o 12. (deesh-te-duito) bersh baro rai pral o them Juda his, was o Hoshea, koleskro dad o Ela his, baro rai pral o them Israel. Job his enja bersha baro rai an o foro Samaria. 2 Un job kras, hoi glan o baro Debleskre jaka djungeles his. Kokres jaake tchilatcho har kol bare raja an Israel, kai glan leste his, his lo gar.
3 Un o baro rai pral o them Assur, o Salmanassar, was peskre lurdentsa pral leste. Un i Israelitarja wan dino. Un o Hoshea hunte das leske hako bersh rup un sonakai. 4 Pal i tsiro bitchras o Hoshea bitchepangre pash o baro rajeste pral o them Egiptia, – leskro lab his So – te krell lo pes koleha khetne. Un o Hoshea bitchras buder kek rup un sonakai o baro rajeste pral o them Assur. Har kowa kau koowa shunas, mukas lo les te taprell un witsras les an o stilepen. 5 Un o baro rai pral o them Assur djas peskre lurdentsa an o tselo them ap i Israelitarja pre, un was ninna pash o foro Samaria, un tchiwas peskre kurepangre kote triin bersha trul o foro. 6 Un har o Hoshea an o enjato bersh baro rai his, las o baro rai pral o them Assur o foro Samaria dren, un anas i menshen dran Israel pandles krik an o them Assur, un mukas len te djiwell an o them Halach un pash o lengsto pani Habor an o them Gosan, un an i forja, kai i Medarja djiwan.
I Israelitarja mukan o Debleskro drom, doleske wan le krik anlo
7 Kau koowa was ap i Israelende doleske, kai djan jon gar ko drom o baro Deblestar, kai lengro Dewel hi, un len win las dran o them Egiptia, dran o wast o Faraestar, ko rajestar pral o them Egiptia. Un jon mangan wawar deblen an, 8 un kran har pengre bare raja ninna kran, un djiwan pal i laba kol wawar menshendar, kolen o baro Dewel glan lende win tradas. 9 Un i Israelitarja kran kowa khatedes, hoi gar tchatcho his glan o baro Debleskre jaka, kai lengro Dewel hi. Un jon kran penge mulne platsea an hake gaba un forja, tikne un sawe bare, kai sorele massurja trul lende hi. 10 Un ap haki berga un tel hako baro ruk tchiwan le bare barra pre pengre deblenge, ninna figure, kai i debletsa Ashera sikrenn. 11 Un ap kol mulne platse chatchran le viechen kol chochene deblenge jaake har kol menshe kran, kolen o baro Dewel glan lende win tradas. Un jon kran tchilatcho koowa un choiran o baro Debles. 12 Jon mangan i mule deblen an, ninna te penas o baro Dewel lenge: “Ma krenn kowa!”
13 Un o baro Dewel das kol menshen an o them Israel un an o them Juda trad, har mukas lo peskre rakepangre un dikepangre lenge te penell: “Mukenn tumaro tchilatche dromma! Un krenn hoi me penau! Un djiwenn pal miro tchatchepen! Un djan tumaro tselo djijeha ap miro drom, hoi sikrom tumare phurende. Un djiwenn pal kol laba, hoi penan tumenge mire budepangre, kai mire rakepangre hi.”
14 Jon kaman gar te shunell, un pandan pengre djia har lengre phure ninna kran, kai patsan gar lengro baro Debles. 15 Un jon rikran gar leskre laba. Un ko lab, hoi das lo lengre phurende, kai lo penas, te hi lo lengro Dewel un jon leskre menshe, ko lab his lenge tchi moldo. Jon mukan pen gar lestar trad te dell, un nashan kol deblen palla, hoi tchi molenna. Un jaake djiwan le tchitcheske. Jon kran sawo koowa har kol menshe an i themma trul lende, kolendar o baro Dewel lenge penas, te krenn le gar har jon krenna. 16 Un jon mukan kol tsele laba o baro Deblestar, kai lengro Dewel hi, un kran penge dui terne gurmab un i figura, hoi i debletsa Ashera sikras, un mangan i tsele bolepangre momlia an un ninna o debles Baal. 17 Un jon mukan pengre tchawe un tcha an i jag te chatchrell, un kran durkepen un drawepen. Un jaake dan le pen an sawo koowa, hoi glan o baro Debleskre jaka djungeles hi un choiran les.
18 Kote was o baro Dewel chojedo pral i Israelitarja, un tchiwas len krik glan leskre jaka, jaake kai atchan kokres menshe dran o kheer Juda pral.
19 Ninna kolla dran Juda rikran pen gar ap i laba lengro baro Deblestar, na-a, jon djiwan jaake har kol wawar dran Israel ninna djiwan. 20 Doleske witsras o baro Dewel kol tsele menshen Israel ap i rig, un kras lengro djipen phares, un das len an i wasta kol menshendar, kai lendar tchoran, bis te his le dur lestar krik tradedo.
21 O baro Dewel tchinas i Israelitarja tele kol menshendar Juda, jaake te his le buder gar jek them. Un i Israelitarja lan o Jerobeames, koleskro dad o Nebat his, te well lo lengro baro rai. Un kowa anas i Israelitarjen o baro Debleskro dromestar tele un kras, te anan le bari doosh ap pende. 22 Jaake kran i Israelitarja ko tselo tchilatcho koowa, hoi o Jerobeam kras, koleskro dad o Nebat his. Un jon mukan gar tele te krenn le kowa. 23 Kowa djas jaake rah, bis te o baro Dewel i Israelitarjen glan peste krik tradas, un was jaake har leskre budepangre glan-wi penan, kolla, kai leskre rakepangre his. Jaake wan i Israelitarja dran o them Israel pandles krik anlo an o them Assur. Kote hi le gomme kau diwes.
Menshe dran wawar themma wenna an Samaria un djiwenn kote
24 Har i Israelitarja dran o them Samaria krik anlo wan, mukas o baro rai pral o them Assur menshen dran wawar forja te well, te djiwenn le kote. Kolla wan dran i forja Babilon, Kuta, Awa, Hamat un Sefarwajim, un djiwan kanna an kol forja an o them Samaria. Un jaake lan le kau them dren.
25 An ko ersto tsiro, kai djiwan le kote, mangan le gar o baro Deblestar an. Kote bitchras lo lewe mank lende, un kolla maran menshen lendar. 26 Un o baro rajeske pral o them Assur was penlo: “Kolla menshe, kai tu mukal kate te well, te djiwenn le an i forja an o them Samaria, djinenn tchi pral ko debleste an kau them, un har te sharenn le les. Doleske bitchras lo lewe pash lende. Un kolla maran menshen lendar.”
27 O baro rai pral o them Assur penas: “Bitchrenn jek rashajes pale pale koi, koles kotar krik lom; job te djal kote un djiwell an ko them mashkral lende un sikrell lenge, har te sharenn le ko debles ko themestar.”
28 Kote djas jek kol rashajendar, kai dran o them Samaria krik anlo was, pale pale, un djiwas an o foro Betel un sikras lenge, har te mangenn le o baro Debles an.
29 Kol menshe, kai wan dran wawar forja un djiwan kanna an Samaria, jon kran penge pengre deblen an kol forja, kai djiwenn le, un tchiwan len ap i mulne platse an kol khera, hoi i Samaritarja kran.
30 Kol menshe dran Babilon kran penge o debles Sukkot-Benot,
kolla dran Kuta kran penge o debles Nergal,
kolla dran Hamat kran penge o debles Ashima,
31 kolla dran Awa kran penge i deblen Nibhas un Tartak;
kolla dran Sefarwajim chatchran pengre tchawe glan pengre deblende, o Adrammelech un o Anammelech.
32 Kal menshe mangan ninna o baro Debles an, un rodan murshen mank pende win, te wenn le rashaja un chatchrenn viechen o baro Debleske an kol khera ap kol mulne platse. 33 Jaake mangan le o baro Debles an un ninna wawar deblen, jaake har kol menshe kran, kolendar jon wan.
34 Gomme kau diwes djiwenn le jaake har lengre phure djiwan. Jon darenn gar o baro Deblestar, un krenn gar, hoi lo lendar kamell, djiwenn gar pal leskro tchatchepen, djan gar ap leskro drom un rikrenn pen gar ap leskre laba, hoi das o baro Dewel kol menshende, kai wenn pal o Jakob, koles job ninna Israel kharas. 35 Lenge das o baro Dewel peskro lab, te hi lo lengro Dewel un jon leskre menshe. Ap lende penas lo: “Sharenn kek wawar deblen! Ma tchiwenn tumen tele glan lende! Ma mangenn len an! Un anenn lenge kek viechen un kek sungepaskro koowa! 36 Man kokres mangenn an! Glan mande tchiwenn tumen tele un anenn mange viechen un sungepaskro koowa. Me hom o baro Dewel, kai anom tumen dran o them Egiptia win miro sorelo wasteha un bari sorjah. 37 Un krenn, hoi me, o baro Dewel tumendar kamau, djiwenn pal miro tchatchepen, djan miro drom, un rikrenn tumen ap mire laba, hoi mukom tumende an i liil te tchinell. Kowa krenn hako tsiro, un ma mangenn wawar deblen an! 38 Ma bistrenn, hoi kram win: Te hom me tumaro Dewel un tumer han mire menshe. Ma mangenn wawar deblen an! 39 Me, o baro Dewel kokres, hom tumaro Dewel. Man mangenn an! Un me lau tumen win dran i wasta lauterendar, kai kamenn tumen marell.”
40 Jon kaman gar ap leste te shunell, un djiwan jaake har lengre phure djiwan. 41 Un kal menshe, kai wan dran wawar forja, mangan o baro Debles an, un mangan ninna pengre deblen an. Un ninna lengre tchawe un tchawengre tchawe krenn jaake har lengre phure kran bis ap kau diwes.