15
O Asarja well baro rai pral o them Juda
1 Har o Jerobeam an o 27. (biish-te-eftato) bersh baro rai pral o them Israel his, was o Asarja baro rai pral o them Juda. Leskro dad his o Amazja. 2 16 (deesh-te-shob) bersha his lo phuro, har lo baro rai was. Un 52 (pantch-deesh-te-dui) bersha his lo baro rai. An kau tsiro djiwas lo an o foro Jerusalem. Leskri dai kharas Jekolja, un his dran o foro Jerusalem. 3 Un job kras, hoi glan o baro Debleskre jaka mishto his, jaake har leskro dad, o Amazja. 4 Kokres kol mulne platsea mukas lo gar khetne te dell. Un i menshe chatchran kote i mule deblenge viechen un sungepaskro koowa.
5 Un o baro Dewel mukas i djungelo nasslepen ap leste te well. Un jaake rah har job djiwas, his lo nasselo ap peskro mass, un hunte djiwas peske an i kheer. Leskro tchawo, o Jotam, his o pralstuno pral o rajeskro kheer, un his o tchatchepaskro rai pral i menshende an o them. 6 Ko tselo wawar koowa, hoi pral o Asarja penepaske hi, un halauter, hoi lo kras, kowa hi tchinlo an i familjakro liil i bare rajendar pral o Juda.
7 Un o Asarja meras un was paskedo pash peskre phurende an o Davideskro foro. Un leskro tchawo, o Jotam, was baro rai pal leste.
O Secharja well baro rai pral o them Israel
8 Har his o Asarja an o 38. (trijanda-te-ochtato) bersh o baro rai pral o them Juda, was o Secharja, koleskro dad o Jerobeam his, baro rai pral o them Israel. Shob tchonna his lo baro rai un djiwas an ko tsiro an o foro Samaria. 9 Un job kras, hoi djungeles his glan o baro Debleskre jaka, jaake har leskre phure kowa ninna kran. Un mukas gar ko tchilatcho drom, hoi o Jerobeam djas, koleskro dad o Nebat his. O Jerobeam anas o Israel o Debleskro dromestar tele un kras te mangenn le wawar deblen an. 10 O Shallum, koleskro dad o Jabesh his, tchiwas pes wawarentsa khetne, un das o Secharjes mulo un was baro rai pal leste.
11 Ko tselo wawar koowa, hoi pral o Secharja penepaske hi, kowa hi tchinlo an i familjakro liil i bare rajendar pral o Israel.
12 Jaake was tchatcho, hoi o baro Dewel ap o Jehu penas: “Tutar wenna bare raja pral o them Israel jaake rah bis te djiwan star familje jek pal o wawar.” Un jaake was kowa.
O Shallum well baro rai pral o them Israel
13 O Shallum, koleskro dad o Jabesh his, was baro rai pral Israel, har o Usija an o 39. (trijanda-te-enjato) bersh baro rai pral o them Juda his. Un o Shallum his jek tchon baro rai an o foro Samaria. 14 O Menahem, koleskro dad o Gadi his, djas pral dran Tirza un was an o foro Samaria un das o Shallumes mulo, koleskro dad o Jabesh his, un was baro rai pal leste.
15 Ko tselo wawar koowa, hoi pral o Shallum penepaske hi, un har lo pes wawarentsa khetne tchiwas, te denn le o baro rajes mulo, kowa hi tchinlo an i familjakro liil i bare rajendar pral o Israel.
16 An ko tsiro kuras pes o Menahem o foreha Tifsach. Un kolla, kai kote djiwenn, kaman les gar dren mukell. Doleske was lo dran Tirza un das halauteren mulo, kai djiwan an o foro Tifsach un trul ko foro trujel. Un i tsele djuwjenge, kai wawartchandes his, mukas lo o per pre te tchinell.
O Menahem well baro rai pral o them Israel
17 Har o Asarja an o 39. (trijanda-te-enjato) bersh ko rai pral o them Juda his, was o Menahem, koleskro dad o Gadi his, o baro rai pral o them Israel. Deesh bersha his lo baro rai un djiwas an kau tsiro an o foro Samaria. 18 Un job kras, hoi glan o baro Debleskre jaka djungeles his. Un an peskro tselo djipen mukas lo gar ko tchilatcho drom, hoi o Jerobeam djas, koleskro dad o Nebat his. O Jerobeam anas o Israel o Debleskro dromestar tele un kras te mangan le wawar deblen an.
19 Un o baro rai pral o them Assur, – leskro lab his Pul – was an o them. Un o Menahem das les jek sero zentnarja rup, te rikrell pes lo leha, un te mukell lo les baro rai te atchell. 20 Ko rup las o Menahem jaake khetne, te tchiwas lo i sijaan ap hako brawelo mursheste an o them Israel. Hakeno lendar hunte plaissras i paash-sheel rupene lowe. Har o baro rai pral Assur kol lowe las, djas lo pale khere peskre lurdentsa, un atchas gar an o them. 21 Ko tselo wawar koowa, hoi pral o Menahem penepaske hi, un lauter, hoi lo kras, kowa hi tchinlo an i familjakro liil i bare rajendar pral o them Israel. 22 Un o Menahem meras un was paskedo pash peskre phurende. Un leskro tchawo, o Pekachja was baro rai pal leste.
O Pekachja well baro rai pral o Israel
23 Har o Asarja an o 15. (deesh-te-pantchto) bersh o baro rai pral o them Juda his, was o Pekachja, baro rai pral o them Israel. Leskro dad his o Menahem. Un o Pekachja his dui bersha baro rai an o foro Samaria. 24 Un job kras, hoi glan o baro Debleskre jaka djungeles his. Un mukas gar ko tchilatcho drom, hoi o Jerobeam djas, koleskro dad o Nebat his. O Jerobeam anas o Israel o Debleskro dromestar tele un kras te mangan le wawar deblen an. 25 Un jek leskre pralstune lurdendar, o Pekach, – leskro dad his o Remalja – tchiwas pes wawarentsa khetne. Un pash leste his i paash-sheel lurde dran Gilead. Un job das o Pekachjes mulo an o turmo pash peskro kheer an o foro Samaria. Un o Argob un o Arje meran kote ninna. Un o Pekach was o baro rai pal leste.
26 Ko tselo wawar koowa, hoi pral o Pekachja penepaske hi, un halauter, hoi lo kras, kowa hi tchinlo an i familjakro liil i bare rajendar pral o them Israel.
O Pekach well baro rai pral o Israel
27 Har o Asarja an o 52. (pantch-deesh-te-duito) bersh o baro rai pral o them Juda his, was o Pekach, koleskro dad o Remalja his, baro rai pral o them Israel. Biish bersha his lo baro rai un djiwas an ko tsiro an o foro Samaria. 28 Un job kras, hoi glan o baro Debleskre jaka djungeles his. Un mukas gar ko tchilatcho drom, hoi o Jerobeam djas, koleskro dad o Nebat his. O Jerobeam anas o Israel o Debleskro dromestar tele un kras te mangan le wawar deblen an.
29 An ko tsiro, har o Pekach ko baro rai pral o them Israel his, was o Tiglat-Pileser, ko baro rai pral o them Assur, un peras an o them Israel dren un las peske kol forja Ijon, Abel-Bet-Maacha, Janoach, Kedesh, Hazor, Gilead un dran o them Galilea ko tselo them Naftali. Un mukas kol menshen, kai kote djiwenn, krik te anell an o them Assur.
30 Un o Hoshea, koleskro dad o Ela his, tchiwas pes wawarentsa khetne un das o Pekaches, koleskro dad o Remalja his, mulo un was baro rai pal leste. Kowa djas, har o Jotam, koleskro dad o Usija his, an o biishto bersh o baro rai pral o them Juda his.
31 Ko tselo wawar koowa, hoi pral o Pekach penepaske hi, un halauter, hoi lo kras, kowa hi tchinlo an i familjakro liil i bare rajendar pral o them Israel.
O Jotam well baro rai pral o them Juda
32 Har o Pekach, koleskro dad o Remalja his, an o duito bersh ko baro rai his pral o them Israel, was o Jotam baro rai pral o them Juda. Leskro dad his o Usija. 33 Job his 25 (biish-te-pantch) bersh phuro, har lo baro rai was. Un 16 (deesh-te-shob) bersha his lo baro rai an o foro Jerusalem. Leskri dai kharas Jerusha, lakro dad his o Zadok.
34 Un job kras, hoi glan o baro Debleste mishto his, jaake har leskro dad o Usija les kras. 35 Kokres kol mulne platse mukas lo gar khetne te dell. Un i menshe chatchran kote i mule deblenge viechen un sungepaskro koowa. O Jotam kras ko pralstuno wudar ap o baro Debleskro kheer.
36 Ko tselo wawar koowa, hoi pral o Jotam penepaske hi, un halauter, hoi lo kras, kowa hi tchinlo an i familjakro liil i bare rajendar pral o them Juda.
37 An kol diwessa bitchras o baro Dewel o ersto kopo ko baro rajes pral o them Syria – leskro lab hi Rezin – an o them Juda, ninna o Pekaches, koleskro dad o Remalja his.
38 Un o Jotam meras un was paskedo pash peskre phurende an o Davideskro foro. Un leskro tchawo, o Ahas, was baro rai pal leste.