6
O Elisa krell, te well i tower, hoi tele djas an o pani, pale pre
1 Kol Debleskre rakepangre penan ap o Eliseste: “Dik, ko kheer, kai mer wah khetne, hi gar baro doha. 2 Mer kamah pash o Jordan te djal, te las menge ruka, un krah menge i bareder kheer, kai mer khetne wah.”
Job penas: “Djan koi!”
3 Un jek penas: “Rai, dja mentsa!”
Job penas: “Awa, me djau tumentsa.”
4 Un job djas lentsa. Un har jon pash o Jordan wan, dan jon ruka trujel. 5 Har jek i ruk tele das, peras leskro tower an o pani. Koi das job gole: “Rai, hoi krau kanna? Kau tower patsom mange jekestar.”
6 O Debleskro mursh penas: “Sike mande, kai ko tower an o pani peras!”
Har job leske kowa sikras, tchinas o Elisa peske i kasht tele, witsras kowa an o pani, kai o tower tele das, un ko tower was pale pral.
7 “Tape pal o tower!” penas o Elisa.
Un job las les dran o pani win.
I Syrarja wenn korelo
8 Ko baro rai pral Syria his an o kurepen i Israelentsa, un rakras peskre pralstune lurdentsa, hoi jon nai krenna. Un job penas: “Mer khatrah men un perah lenge koi tchorchanes an o dumo.”
9 Koi bitchras ko Debleskro mursh, o Elisa, jekes pash o baro rajeste pral Israel un mukas leske te penell: “De garda un ma dja kawa drom! Kol Syrarja lurenn koi.”
10 Koi bitchras ko baro rai pral Israel lurden koi pash ko drom, kolestar o Debleskro mursh rakras un penas “Ma djan koi!” Un kolla lan ko drom an i jak. Jaake djas kowa jek kopo, dui kope un ninna budeder.
11 Koi was o baro rai pral Syria chojedo, un job das peskre pralstunen gole un penas ap lende: “Kamenn tumer mange gar te penell, koon mendar hi ap koi rig o baro rajestar pral Israel?”
12 Koi penas jek leskre pralstunendar: “Kek mendar, miro baro rai. O Elisa, ko Debleskro rakepaskro an Israel, phukrell lauter o baro rajeske pral Israel, ninna, hoi tu rakreh an tiri isema, kai soweh.”
13 Koi penas job: “Djan un hatsenn win, kai job hi. Un me kamau les te taprell.”
Un jon penan leske: “Job hi an Dotan.” 14 Koi bitchras job bud lurden grajentsa un kurepangre wurdjentsa. Har kolla koi wan an i rati, tchiwan jon pen tardo trul o tselo foro.
15 Ko budepaskro ko Debleskro murshestar stas sik taissarlakro pre, djas win glan o wudar un dikas kol tsele lurden pengre grajentsa un kurepangre wurdjentsa tardo trul o tselo foro. Koi penas o budepaskro ap o Elisa: “Hawi bibacht, miro rai! Hoi krah mer kanna?”
16 O Elisa penas: “Ma traash! Ap mari rig hi budeder lurde har ap lengri rig.”
17 Un o Elisa rakras o Debleha un penas: “Baro Dewel, kre leskre jaka pre, te dikell lo!”
Koi kras o baro Dewel ko budepaskreske i jaka pre. Un job dikas, kai hi koi berga pherde jagengre graja un jagengre wurdja trul o Elisa.
18 Un har kol Syrarja tele pash lende wan, penas o Elisa ap o Debleste: “Baro Dewel, kre, te wenn kal menshe korelo!”
Un o Dewel kras len korelo, jaake har o Elisa lestar kowa mangas. 19 Un o Elisa penas ap lende: “Kowa hi gar ko drom un gar ko foro. Djan mange pal! Me anau tumen pash ko mursheste, koles tumer rodenna.” Un job anas len an Samaria.
20 Un har jon an Samaria wan, penas o Elisa ap o Debleste: “Kre kalengre jaka pre, te nai dikenn le!”
Un o baro Dewel kras lengre jaka pre, un jon dikan, un his mashkral an Samaria. 21 Un har ko baro rai pral Israel len dikas, penas job ap o Elisa: “Tata, krap me len mulo? Kameh, te dap len mulo?”
22 Koi penas o Elisa: “Na-a, ma de len mulo! Tu mareh witar kek lurden, kai tapral an o kurepen. Tchip maro un pani glan kalende, te chan le un te pijenn le, un muk len pash lengro rajeste te djal.”
23 Koi kras job i baro chapen. Un har jon chan un pijan, mukas job len te djal, te djan le pale pash pengro rajeste. Pal kowa wan kek Syrarja buder an ko them Israel, te randenn le koi.
I bari bok an o foro Samaria
24 Pal i tsiro las ko baro rai pral Syria – leskro lab his Ben-Hadad – peskre tsele lurden khetne, peras lentsa an o them Israel dren un tchiwas pes trul o foro Samaria. 25 Har jon jaake i rah tsiro o foro dren pandan, was i bok an o foro Samaria baro. I eseltikro shero was 80 (ochta-deesh) rupene beme un i wast pherdo tchirklengri tchik was pantch rupene beme.
26 His i diwes, kai djas o Israeleskro baro rai ap i pre-tchidde barra, hoi trul o foro hi. Koi das i djuwel ap leste gole un penas: “Ab ap miri rig, miro baro rai!”
27 Job penas: “Well o baro Dewel gar ap tiri rig, har nai wau me ap tiri rig? Djob un mool hi buder gar koi. 28 Hoi kameh mandar?”
Joi penas: “Koi djuwel koi penas ap mande: ‘De tiro tchawes mende! Koles chah mer kai diwes. Taissar chah mer miro tchawes.’ 29 Jaake keram miro tchawes un cham les. Har penom o wawar diwes ap late: ‘De tiro tchawes chapaske!’ koi khatras li les.”
30 Har o baro rai i laba koi djuwjatar shunas, tserdas job i koola pestar tele, jaake dukan les kol laba an peskro dji. Un har job pral ap i massuri tardo his, dikan i tsele menshe, kai les tel peskre koola i gonoa trul leste hi.
31 Un job penas: “O Debleskri choli mu well pral mande, te dau me kai diwes gar ko shero o Elisestar tele, koleskro dad o Shafat hi.”
32 Un o baro rai kras pes ap o drom te djal lo pash o Elisa, un bitchras i murshes glan peste. O Elisa his an peskro kheer un kol phureder ko forestar his pash leste beshdo. Har ko bitchepaskro gomme gar pash leste was, penas o Elisa ap kol phurende: “Djinenn tumer, kai ko marepaskro jekes bitchras, te dell lo miro shero tele? Te well ko mursh, krenn o wudar pandlo. Te kamell lo dren te well, denn les i ladini o wudareha, te atchell lo win. Me shunau, kai well leskro rai pal leste.”
33 Har job lentsa an o rakepen his, was o baro rai pash leste un penas: “O baro Dewel anas kai bibacht pral mende. Har nai dikau me kanna ap leste, te lell lo men koi win?”