5
O Elisa krell o Naaman sasto
1 O baro rajes pral o them Syria his i pralstuno lurdo. Leskro lab his Naaman. Kowa his i tchatcho mursh an peskro rajeskre jaka un leske bud moldo. Har anas job i Syrarja an o kurepen, kras o baro Dewel, te wenn jon i sorleder. I sorelo kurepaskro his lo, un les his i djungelo nasslepen ap peskro mass.
2 Un lurde dran o them Syria djan win un tchoran i terni tchat dran o them Israel, un lan lat pentsa. Koja budras o Naamaneskri romjake. 3 Koi terni tchai penas ap peskri rajetsa: “Ach, te wals miro rai pash ko Debleskro rakepaskro an Samaria! Kowa nai lals ko nasslepen ap leskro mass lestar krik.”
4 Koi djas o Naaman pash peskro rajeste dren un penas leske, hoi koi terni tchai dran Israel rakras.
5 “Dja koi”, penas o baro rai pral Syria. “Me kamau o baro rajeske pral Israel i liil te tchinell.”
O Naaman djas koi un las peha efta zentnarja rup un shob serja sonakangre lowe un deesh raile ripja. 6 Un anas ko liil pash o baro rajeste pral Israel. Koi his dren tchinlo: Te well ko liil pash tute, hunte djiness tu, kai me miro budepaskres Naaman pash tute bitchrom, te less ko nasslepen ap leskro mass lestar krik.
7 Un har o baro rai pral Israel ko liil draweras, tserdas job i koola pestar tele un penas: “Hom me o Dewel, kai nai marau un krau djido? O baro rai pral Syria bitchrell kau murshes pash mande, te krap les sasto un lap ko nasslepen ap leskro mass lestar krik. Tumer dikenn, har rodell job tchingepen mantsa!”
8 Har o Elisa, ko Debleskro mursh, kowa shunas, bitchras job murshen pash leste, te putchenn kolla lestar: “Hoske tserdal tu tire koola tutar? Muk ko murshes pash mande te well, te dikell job, kai i Debleskro rakepaskro an Israel hi!”
9 Koi was o Naaman peskre grajentsa un peskro wurdin un atchas glan o wudar pash o Eliseskro kheer. 10 Koi bitchras o Elisa jekes pash leste, te penell kowa leske: “Dja koi un thob tut efta kope an o Jordan! Palle djal o nasslepen tutar un tiro mass well pale sasto.”
11 Koi was o Naaman chojedo, djas krik un penas: “Me penom mange: Job well win glan mande un dell peskro baro Debles an-gole, un hadell peskro wast pral miro nasselo mass. Un jaake lell lo o nasslepen mandar krik. 12 Kol panja an Damaskus, Abana un Parpar, hi feteder har kol tsele panja an Israel. Me nai thowoms man ninna an kol panja un woms sasto.”
Un job rissras pes un djas krik chojedo. 13 Koi djan leskre budepangre pash leste, rakran leha un penan: “Maro rai, te penals ko Debleskro rakepaskro, te kress tchomone, hoi pharo hi, krals tu kowa gar? Kanna mangas lo tutar i tikno koowa, har penas lo: ‘Dja an ko pani un thob tut, un tu weh sasto.’ Hoske kameh kowa gar te krell?”
14 Koi djas job tele pash o pani Jordan un tchiwas pes tel o pani efta kope jaake har o Debleskro mursh kowa penas. Un leskro mass was pale sasto har ko mass i tikno tchawestar. Un job was sasto ap peskro tselo mass.
15 Un job djas pale pash ko Debleskro mursheste lauterentsa, kai pash leste hi, djas glan leste un penas: “Kanna djinau me, kai hi kek Dewel ap i tseli phub, kokres an Israel. Kanna le tchomone mandar, te parkrap man pash tute.”
16 O Elisa penas: “Me dau man sowel pash o djido Debleste, koleske budrau, me lau kowa gar.” Un ninna har mangas lo lestar o tselo djijestar, te lell job kowa an, kamas o Elisa gar.
17 Koi penas o Naaman: “Te leh tu gar, hoi kamom tut te dell, palle muk man jaake bud tchik mantsa te lell, har dui maultikre burike hidjrenna. Me, tiro budepaskro, kamau buder gar wawar deblenge tchomone te anell un lenge viechen te chatchrell, har kokres o baro Debleske. 18 Hi jek koowa, hoi nai krau gar jaake: Te djal miro baro rai an o kheer peskro deblestar Rimmon, te mangell lo les an, palle tchiwell lo pes ap miri mussi, un me mangau les ninna an. Palle mu lell o baro Dewel koi doosh mandar krik!”
19 O Elisa penas: “Dja o Debleha!”
Un o Naaman kras pes ap o drom. 20 O Debleskro mursh, o Elisa, les his i budepaskro. Leskro lab his Gehasi. Kowa penas ap peste: “Miro rai mukas o Naaman te djal un las lestar tchi, hoi kowa leske anas. Kau Syrari hunte plaissrals tchomone. Pash o djido Debleste, me nashau leske pal, te dell job man tchomone.”
21 Un o Gehasi nashas pal leste jaake sik har djala. Har o Naaman dikas, kai was job pal leste, stas job o wurdin tele, djas pash leste un penas: “Djal tuke mishto?”
22 Job penas: “Awa. Miro rai bitchras man, te penap tuke, te wan kanna pash leste dui Debleskre rakepangre dran kol berge Efrajim. De man lenge trijanda kilogramme rup un dui shukar ripja!”
23 O Naaman penas: “Mangau tut, le shob-deesh kilogramme!” Un rakras ap leste dren, un tchiwas shob-deesh kilogramme rup an dui gone, las dui raile ripja un das kowa lauter peskre budepangrende, te hidjrenn le kowa glan leste koi.
24 Un har o Gehasi pash koi tikni berga was, kai o Elisa djiwell, las job kowa dran lengre wasta un tchiwas ko koowa an o kheer ap i rig, un bitchras kol murshen pale. 25 Un har jon krik djan, was job glan peskro rajeste. Un o Elisa putchas: “Gehasi, kai weh tu?”
Kowa penas: “Me homs gar krik, miro rai.”
26 O Elisa penas ap leste: “Me homs an miro ducho koi pashel, har ko mursh dran peskro wurdin djas un pash tute was. Kanna hi gar ko tsiro, te less rup un raile ripja, te giness tuke bakre un grumja, un them, kai djeteskre ruka un drakengre ruka baro wenn, un budepangre: mursha un djuwja. 27 Ko nasslepen, hoi o Naamanes ap peskro mass his, perell ap tute un tire menshende, kai pal tute wenna.”
Koi djas o Gehasi lestar krik, un ko nasslepen his ap leskro mass un dikas win har gib.