11
O Salomeskre bud djuwja
1 O baro rai Salomo romedineras bud djuwjen dran wawar themma: koi tchai o baro rajestar pral o them Egiptia, ninna djuwja dran i themma Moab, Ammon, un Edom, dran o foro Sidon un i menshendar Het. 2 Kolla his sawe menshendar, kolendar o baro Dewel ap i Israelitarja penas: “Ma mukenn tumen lentsa dren, un jon hunte mukenn pen gar tumentsa dren. Jon tserdans tumare djia pash lengre deblende.” Ap kal djuwjende nashras o Salomo peskro dji.
3 Un les his 700 (efta-sheel) romja, kai wan dran rajengre khera, un 300 (triin-sheel) wawar djuwja. Un leskre djuwja rissran leskro dji. 4 Un jaake was, har o Salomo phuro was, anan les leskre djuwja jaake dur, te nashas lo wawar deblenge pal. Job rikras pes buder gar kokres ap o baro Debleste, kai leskro Dewel hi, har kowa leskro dad, o David kras. 5 Un o Salomo mangas i debletsa Astarte an, hoi his koi debletsa fun i Sidonarja. Ninna o debles Milkom mangas lo an, ko djungelo debles, koles i Ammonarja an-mangan.
6 Un o Salomo kras, hoi djungelo his glan o baro Debleskre jaka. Un job djas gar peskro tselo djijeha ap o Debleskro drom har kowa leskro dad, o David, kras.
7 Ap i berga glan o foro Jerusalem kras o Salomo i mulni platsaa, kai mangan le o djungelo debles an, kai kharell Kemosh. Koles mangan i Moabarja an. Ninna kras lo i mulni platsa, kai mangan le o Moloch an, ko djungelo debles, koles i Ammonarja an-mangan. 8 Un peskre tsele romjenge, kai dran wawar themma wan, kras lo ninna mulne platse, kai nai chatchrenn jon sungepaskro koowa un viechen pengre deblenge.
9-10 Jaake kras o Salomo gar, hoi o baro Dewel lestar kamella, kowa, kai o Israeleskro Dewel hi, un mukas pes leske dui kope te dikell, un penas leske, te mangell lo gar wawar deblen an. Ap kowa rikras pes o Salomo gar. Un o baro Dewel was chojedo ap leste, 11 un penas ap leste: “Tu rikral tut gar ap kowa, hoi tuha win krom un rikral tut gar ap mire laba, hoi tuke penom. Doleske lau tiro them tutar krik, te atchess buder gar rai. Un dau kau them jekeste kol pralstunendar an o them. 12 O Davideske, tiro dadeske, krau me kowa gar jaake rah har tu djiweh. Na-a, dran o wast tiro tchawestar lau les krik. 13 Un gar o tselo them lau lestar krik. Me mukau tiro tchaweske jek kotar them, kai i menshe jek tchawestar o Jakobestar djiwenn. Kowa krau o Davideske, kai mange koi his, un dran o foro Jerusalem krau me kowa. Ko foro rodom me mange win.”
Kal mursha hadan pen pral o Salomeste
14 Un o baro Dewel tchiwas o Salomeske jekes an o drom, kai hadas pes pral leste. Kowa his o Hadad dran o kheer kol rajendar pral o them Edom. 15 Glan i rah tsiro, har kuras pes o David i murshentsa an o them Edom, koi djas o pralstuno pral i lurdende, o Joab, kote pral, te paskrell lo kolen, kai an o kurepen meran. Un job maras i tsele murshen un mursh tchawen an o them Edom. 16 Shob tchonna atchas o Joab un leskre lurde koi, bis i tsele mursha dran Edom maredo his. 17 An ko tsiro his o Hadad i terno mursh. Un job nashas peske, un khetne leha his Edomarja, kai his budepangre leskro dadestar. Un jon nashan an o them Egiptia. 18 Un jon wan an o them Midian, un djan dureder an o mulo them Paran. Un dran Paran lan le murshen pentsa, un wan an o them Egiptia pash o Farao, ko rai pral Egiptia. Kowa das o Hadadeste i kheer, chapen un i kotar phub.
19 Un o Hadad was i maal o Faraestar. Un o Farao das les i pheen leskri romjatar, te romedinerell lo lat. O Faraeskri romni his i rajetsa, kai kharas Tachpenes. 20 Un lakri pheen un o Hadad lan i tchawo. Koles kharan le Genubat. Un i Tachpenes las o tchawes pash peste an o kheer o Faraestar. Un o Genubat was o Faraeskre tchawentsa bares.
21 Un har shunas o Hadad an o them Egiptia, te meras o David, un te his o Joab, ko pralstuno i lurdendar ninna mulo, kote penas lo ap o Farao: “Muk man te djal, te nai djap pale an miro them!”
22 Kote penas o Farao ap leste: “Hoske kameh an tiro them te djal? Hi tut gar lauter kate pash mande?” Un job penas: “Man hi lauter. Mangau tut, muk man te djal!”
23 Un o Dewel tchiwas o Salomeske i wawar murshes an o drom, kai hadas pes pral leste. Kowa his o Reson, koleskro dad o Eljada his. Glan i tsiro nashas o Reson peske peskro rajestar, o Hadad-Eser, kowa his o rai pral o them Zoba. 24 Un o Reson las kurepangren trul peste un was lengro pralstuno. Kowa his an ko tsiro, har o David i Syrarja maras. Un o Reson peskre lurdentsa djas an o foro Damaskus. Un jon djiwan kote, un his i raja pral Damaskus. 25 Pal i tsiro was o Reson o baro rai pral o tselo them Syria. Un job hadas pes pral o Israel. Jaake rah har o Salomo djiwas, his o Reson jek, kai kras i Israelenge tchilatchepen, har ninna o Hadad kras.
26 I wawar mursh, kai hadas pes pral o Salomo his o Jerobeam. Leskro dad his o Nebat, dran o foro Zereda an o them Efrajim. O Jerobeam his jek kol pralstunendar, kai budras o Salomeske. Leskri dai his i Zeruja, kolakro rom meras. 27 Har hadas lo pes pral o baro rajeste, was kowa jaake: O Salomo mukas o turmo Millo te krell, un koi massuri tseles te krell, hoi djas trul o Davideskro foro. 28 O Jerobeam his i terno sorelo mursh. Har o Salomo les dikas, kai job i latcho budi kras, tchiwas lo les pral i tsele budepangre dran o kheer Josef.
29 His i diwes, koi djas o Jerobeam dran o foro Jerusalem win, un o Debleskro rakepaskro, o Achija dran Shilo, dikas les ap o drom. Koles his i newi plaashka ap peste. Un jon dui his kokres win glan o foro, kai kek wawar mensho his. 30 Un o Achija las koi newi plaashka, hoi ap leste his, un tserdas lat an deesh-te-dui kotja paash. 31 Un job penas ap o Jerobeam: “Le tuke deesh kotja! O baro Dewel, kai o Israeleskro Dewel hi, penell: Dik, me krau, te atchell o Salomo buder gar o rai pral o tselo Israel. Tuke dau i menshen, kai wenn deesh tchawendar o Jakobestar, te wess rai pral lende un lengro them. 32 Kokres i menshen, kai wenn o Jakobeskro tchawestar, o Juda, un lengro them mukau o Salomeske. Kowa krau o Davideske, kai mange koi his, un ko foreske Jerusalem, ko foro, hoi me rodom mange win dran o tselo them Israel. 33 O Salomo mukas man, un mangas i Astarte an, kai debletsa, hoi i Sidonarja an-mangenn. Ninna mangas lo o Kemosh an, ko dewel, hoi i Moabarja an-mangenn, un o Milkom, ko dewel, hoi i Ammonarja an-mangenn. Job djas gar ap mire dromma un kras gar, hoi mishto hi glan mire jaka. Pal mire laba un miro tchatchepen djiwas lo gar, har kowa leskro dad, o David kras. 34 O Davideske, kai mange koi his, krau me kowa gar, jaake rah har o Salomo djiwell. O Davides rodom win, un job rikras pes ap mire laba un miro tchatchepen. Doleske nai atchell o Salomo baro rai peskro tselo djipen. 35 Dran o wast leskro tchawestar lau o them un leskre menshen win, un dau les tute, kolla deesh kotja. 36 Leskro tchawes mukau jek kotar. Jaake hi an hako tsiro i tchawo o Davidestar o rai an o foro Jerusalem. Kau foro rodom me mange win, te djiwap kote. 37 Tut lau mange me, te wess rai pral halauter, hoi tiro dji kamella. Un tu weh mange o rai pral Israel. 38 Te shuneh ap halauter, hoi me tuke penau, un te djah tu ap mire dromma un kreh, hoi glan mire jaka mishto hi, un djiweh pal miro tchatchepen un mire laba, har miro budepaskro, o David, kowa kras, palle hom me tuha. Un jaake har o Davideske krom, krau me, te well dran tiri familja hako tsiro jek, kai hi o rai. Un me dau tut o Israel, te wess rai pral leste. 39 Jaake dau me o Davideskre tchawende pengri phagi. Kai phagi atchell gar hako tsireske ap lende.”
40 Un o Salomo rodas i drom, har nai marell lo o Jerobeam. Koi kras pes o Jerobeam ap o drom, un nashas pash o Shishak, kowa his o rai pral o them Egiptia. Un o Jerobeam atchas an o them Egiptia jaake rah har o Salomo djiwas.
41 Ko tselo wawar koowa, hoi pral o Salomo penepaske hi, un halauter, hoi lo kras, un leskro tselo goswepen, kowa hi tchinlo an i familjakro liil o Salomestar. 42 Ko tsiro, kai o Salomo o baro rai his pral o tselo Israel, his star-deesh bersha. An ko tsiro djiwas lo an o foro Jerusalem. 43 Un o Salomo meras un was paskedo pash peskre phurende an o Davideskro foro. Un leskro tchawo, o Rehabeam, was o baro rai pal leste.