2
O David rakrell peskro tchaweha, o Salomeha, glan peskro merepen
1 Un o tsiro was, kai hunte merell o David. Kote rakras lo peskro tchaweha, o Salomeha, un penas ap leste: 2 “Djinau, me hunte merap, har hako mensho hunte merell. Ab sorelo! Ab i mursh! 3 Djib tiro djipen glan tiro baro Debleste! Dja ap leskre dromma! Kre, hoi o Dewel tutar kamell, un rike tut ap leskre laba un ap leskro tchatchepen! Djib jaake, har job mende sikras an o Moseskre lila. Palle djal tuke halauter mishto, hoi kreh, un kai tu ninna djah. 4 Un o baro Dewel mukell peskro lab tchatcho te well, hoi job ap mande rakras, har lo penas: ‘Te denn tire tchawe garda ap pengre dromma, te djiwenn jon pengro tselo djipen glan mande, un rikrenn ap mande pengro tselo djijestar un pengri tseli sorjah, palle hi an hako tsiro jek tire tchawendar o baro rai pral Israel.’
5 Koi hi ninna tchomone, hoi hunte penap tuke: Tu djineh, hoi kras mange o Joab, koleskri dai i Zeruja hi, har maras lo kol dui pralstune lurden pral Israel: o Abner, koleskro dad o Ner hi, un o Amasa, koleskro dad o Jeter hi. Job maras len, har kek kurepen his, har te wals lo an o kurepen. Kol dui murshen his kek doosh ap pende. Un o Joab anas lengro rat pral peste. 6 Kre leha jaake har glan tire jaka mishto hi! Job hi kanna i phuro mursh. Muk les gar an o latchepen te merell!
7 O tchawenge o murshestar Barsillai dran o them Gilead, ab latches, un muk len mank kolende te well, kai tiro chapastar chan! Jon his kamles ap mande, har hunte nashom mange tiro phralestar, o Absalomestar.
8 Un dik, pash tute hi o Shimi, koleskro dad o Gera hi, dran o foro Bahurim an o them Benjamin. Kowa praassas man an ko tsiro, kai djom me an o foro Mahanajim. Pal kowa was lo pash mande pash o pani Jordan. Un kote dom man sowel glan o baro Debleste, un penom: ‘Me marau tut gar.’ 9 Kau koowa hunte less tu an tiro wast. Tu hal i gosewo mursh un tu djineh, hoi hunte kress leha. Job hi i phuro mursh. Muk les gar an o latchepen te merell! Muk les mulo te dell!”
10 Un o David meras un was paskedo an o foro Jerusalem. 11 Ko tsiro, kai o David o baro rai his pral o Israel his star-deesh bersha. An ko tsiro djiwas lo an o foro Hebron efta bersha, un an o foro Jerusalem trijanda-te-triin bersha.
12 Jaake was o Salomo o baro rai pal leskro dadeste, o Davideste. Un leskri rajeskri soor was bareder un bareder.
O Adonija well maredo
13 Un o Adonija, koleskri dai i Haggit hi, was pash i Batsheba, o Salomeskri dai. Un joi penas: “Weh tu pash mande an o latchepen?” Un job penas: “Awa. 14 Me hunte rakrap tuha.”
Joi penas: “Rake!” 15 Un job penas: “Tu djineh, me hom kowa, kai hunte woms o baro rai. Un i tsele Israelitarja patsan, te wap me lengro baro rai; kanna was wawartchandes, un miro phraal was o baro rai. O baro Dewel kamas kowa jaake. 16 Un kanna mangau tutar, kre, hoi tutar mangau!”
Kote penas joi ap leste: “Hoi kameh tu mandar, te krap tuke?”
17 Job penas: “Rake tu o baro rajeha Salomo, te dell lo man i Abishag dran o gab Shunem, te romedinerap lat. Tu te mangeh les, shunell lo ap tute.”
18 Un i Batsheba penas koi pre: “Mishto, me kamau o baro rajeha tuke te rakrell.”
19 Un i Batsheba djas pash o baro rajeste Salomo, te rakrell li leha pral kowa, hoi o Adonija lestar kamell. Un o baro rai, har dikas lo peskri dai, stas lo pre glan late, tchiwas peskro shero tele glan late, un beshas pes ap peskri rajeskri beshepaskri. Un lake mukas lo ninna i beshepaskri te well, te beshell li pes nai ap leskri tchatchi rig. 20 Un joi penas ap leste: “Man hi i tikno mangepen, hoi kamau glan tute te anell. Ma pen ap mande: Kowa djal gar!”
O baro rai penas ap late: “Rake, miri dai! Me kamau te krell, hoi tu peneh.”
21 Joi penas: “Nai romedinerell tiro phraal, o Adonija, i Abishag dran o gab Shunem?”
22 Kote penas o baro rai Salomo pale pale ap peskri date: “Hoske mangeh man tu, te mukap miro phrales, o Adonija, i Abishag dran o gab Shunem, te romedinerell? Hoske mangeh man gar, te mukap les o baro rai te well? Job hi miro phureder phraal. Un pal leste hi o rashai o Abjatar tardo, ninna o Joab, koleskri dai i Zeruja hi.”
23 Un o baro rai Salomo das pes sowel glan o baro Debleste un penas: “Kau mangepaske hunte merell o Adonija. O baro Debleskri choli te well pral mande, te mukau les gar te marell! 24 O baro Dewel kras man baro rai pal miro dadeste David, un penas mange, te wenn dran miro kheer i raja pral Israel. Pash leste, o djido Debleste, dau man sowel: Kau diwes hunte merell o Adonija!”
25 Un o baro rai Salomo bitchras o Benaja, koleskro dad o Jojada his, pash o Adonija, un kowa das les mulo.
O Abjatar un o Joab lenn pengri phagi
26 Un ap o rashajeste Abjatar penas o baro rai: “Dja an o foro Anatot, kote kai tiri phub hi. Ninna te hunte merals, kamau tut kau diwes gar te marell. Tu hidjral ko mochton, kai o Debleskre laba dren hi, glan miro dadeste, o David. Un tu rikral win khetne miro dadeha, kol tsele duka, hoi ap leste wan.” 27 Jaake bitchras o Salomo o Abjatares khere, te atchell job buder gar rashai glan o baro Debleste. Jaake was ko lab o baro Deblestar tchatchepen, hoi job penas pral o kheer o rashajestar Eli, kowa, kai djiwas an o foro Shilo.
28 Un o Joab shunas, hoi kote djas. An ko tsiro, har hadas pes o Absalom pral o Davideste, rikras o Joab gar ap o Absalom. Kau kopo, har kamas o Adonija baro rai te well, tchiwas lo pes ap koleskri rig. Har job kanna shunas, hoi kol murshentsa, o Adonija un o Abjatar, djas, kote nashas o Joab sik an o baro Debleskro plachteno kheer, un tapras kote i shinga ap i chatchepaskri an.
29 Un o Salomeske was penlo: “O Joab nashas an o baro Debleskro plachteno kheer. Un kanna hi lo tardo pash i chatchepaskri, kai mer i vieche marah.”
Kote bitchras o Salomo ko murshes Benaja koi, koleskro dad o Jojada his, un penas: “Naash, de le temerl!”
30 Un o Benaja djas pash o baro Debleskro plachteno kheer, un penas ap o Joab: “O baro rai penell tuke, te djas win!”
Job penas: “Na-a. Kate kamau te merell.”
Un o Benaja penas kowa o baro rajeske pale pale, un penas leske kol laba, hoi o Joab ap leste penas.
31-32 O baro rai penas ap leste: “Kre har job penas, un de les temerl, un an les tel i phub, te lap me un miro dadeskro kheer kek phagi koleske, hoi o Joab kras, har maras lo dui murshen tchitcheske. Kal dui murshen djiwan budeder an o tchatchepen un his latcheder har job: o Abner, koleskro dad o Ner his, job his o pralstuno lurdo pral Israel, un o Amasa, koleskro dad o Jeter his, o pralstuno lurdo pral Juda. O Joab maras len o chareha. Un miro dad, o David, djinas tchi kolestar. Doleske mukell o baro Dewel ko rat kol dujendar ap leskro shero te well. 33 Lengro rat atchell ap o shero o Joabestar un leskre tchawendar pal leste hako tsireske. O David un halauter, kai wenn pal leste, un kai wenn bare raja pal leste, kolendar mu rikrell o baro Dewel i bibacht dur krik an hako tsiro!”
34 Un o Benaja, koleskro dad o Jojada his, djas koi un das les temerl. Un job was paskedo an peskro kheer an o mulo tato them. 35 Un o baro rai tchiwas o Benaja pral i lurdende, te well job lengro pralstuno. Un o rashajeste, o Zadok, das lo koi budi, hoi o rashajes o Abjatar his.
O Shimi hunte merell
36 Un o baro rai mukas o Shimi pash peste te kharell, un rakras leha un penas: “Kre tuke i kheer an o foro Jerusalem, un djib kote, un ma dja kotar krik, – gar kate un witar gar kote! 37 Djin, an ko diwes, kai tu djah win un nasheh pral o pani Kidron, hunte meress. An ko diwes well tiro rat pral tute.”
38 O Shimi penas ap o baro rajeste: “Miri rai, ko hi mange mishto jaake! Jaake har o baro rai rakras, jaake krau me les.”
Jaake djiwas o Shimi an o foro Jerusalem bud diwessa. 39 Pal triin bersha, nashan leske dui budepangre krik pash o Achish, koleskro dad o Maacha his. O Achish his o rai pral o foro Gat. Un o Shimeske was penlo: “Dik, tire budepangre hi an o foro Gat!”
40 Kote tchiwas o Shimi i ledertikri plachta ap peskri burika, beshas pes pre, un klissas an o foro Gat pash o Achish, te rodell lo peskre budepangre. Un job was koi, hatsas len un anas len pale an o foro Jerusalem.
41 Un o Salomeske was penlo, kai djas o Shimi dran o foro Jerusalem an o foro Gat, un kai was lo kotar pale. 42 Kote bitchras o baro rai jekes pash leste, un mukas les te kharell, un penas ap leste: “Penom me tuke gar: Pash o baro Debleste dau man sowel, te djas tu gar dran o foro Jerusalem – gar kate un gar kote! Me dom tut trad un penom tuke: Tu hunte djiness, ap ko diwes, kai mukeh kau foro, hunte meress. Un tu penal ap mande: ‘Jaake hi mishto mange. Me haiwom les.’ 43 Hoske rikral tut gar ap kai sowel, hoi dal glan o baro Debleste, un kral gar, hoi me tuke penom?”
44 Un o baro rai penas dureder ap o Shimi: “Tu djineh an tiro dji ko tselo tchilatchepen, hoi kral miro dadeske, o Davideske. Kau tchilatchepen mukell o baro Dewel ap tiro shero te well. 45 Ap mande, o baro rajeste Salomo, mu tchiwell lo peskri bacht, un mukell dran o Davideskro kheer an hake tsirja i bare raja te well pral Israel.”
46 Un o baro rai penas ap o Benaja, koleskro dad o Jojada his, te dell lo o Shimi temerl. Un kowa djas koi un maras les.
Un o Salomes his halauter penepaske pral o them.