11
1 Un kote his i tchatcho sorelo mursh dran o them Gilead. Leskro lab his Jefta. Leskri dai his i lubni. Leskro dad kharas Gilead. 2 O Gileadeskri romni las ninna lestar mursh tchawe. Un har kolla bares wan, tradan le o Jefta pendar, un penan ap leste: “Tu leh tchi, hoi maro dadestar hi, te hi lo mulo. Tu hal o tchawo i wawar djuwjatar.” 3 Un jaake nashas o Jefta peskre phralendar, un djiwas an o them Tob. Un pash leste wan pale-tchidde un djan leha.
4 Un pal i tsiro djan i Ammonarja ap i Israelende pre. 5 Kote djan i phureder dran Gilead pash o Jefta, te lenn le les dran o them Tob. 6 Un jon penan ap leste: “Ab mentsa, un ab tu maro kurepaskro rai, te nai maras men i Ammonentsa!”
7 Kote penas o Jefta ap i phureder murshende dran Gilead: “Hans gar tumer, kolla kai kaman man gar un tradan man dran miro dadeskro kheer win? Un hoske wenn tumer pash mande kanna, kai tumenge gar mishto djal un tumen i pharo tsiro hi?”
8 Un i phureder dran Gilead penan ap leste: “Doleske wam mer kanna pale pash tute, te djas tu mentsa khetne an o kurepen i Ammonentsa. Tu wess maro rai pral lauterende, kai djiwenn an Gilead.” 9 O Jefta penas lenge: “Te anenn man pale, te kurap man i Ammonentsa, un o baro Dewel dell len an miro wast, hom me palle tchatchepah o pralstuno pral tumende?”
10 Un i phureder dran Gilead penan ap leste: “O baro Dewel shunas, hoi mer penam. Mer krah tchatchepah har tu penal.”
11 Kote djas o Jefta i phurentsa, kai wan dran Gilead. Un i tsele menshe tchiwan les pral pende, te well lo lengro rai un pralstuno. Un kote an o foro Mizpa penas o Jefta lenge glan o baro Debleste, hoi job un i pralstune win kran.
12 Un o Jefta bitchras murshen pash o rajeste pral i Ammonarja, un mukas leske te penell: “Hoi hi mank mande un tute, te weh tu pash mande an miro them, te maress tut mentsa?”
13 Un o rai pral i Ammonarja penas ap i murshende, kolen o Jefta bitchras: “Har was o Israel win dran o them Egiptia, las lo peske miro them, hoi tchiddo hi mank o pani Arnon un o pani Jabbok un o pani Jordan. Un kanna de kol themma an o latchepen pale pale!”
14 Un o Jefta bitchras pale murshen pash o rajeste pral i Ammonarja. 15 Kolla penan leske: Jaake rakrell o Jefta: “O Israel las kek them i Moabendar, witar gar i Ammonendar. 16 Kowa his jaake: Har djan jon dran Egiptia win, djas o Israel mank o mulo them, bis pash o Baro Lolo Pani, un was bis pash o foro Kadesh. 17 Un o Israel bitchras murshen pash o rajeste pral o them Edom un mukas leske te penell: Muk men mank tiro them te djal! Un o rai pral Edom shunas gar ap lende. Un ninna pash o rajeste pral o them Moab bitchran le murshen, te mangenn le lestar ko emligo koowa; ninna kowa kamas gar. Jaake atchas o Israel an Kadesh. 18 Palle djan le an o mulo them, un trul o them Edom un o them Moab trujel. Un wan pash o them Moab koi rigjatar, kai o kham pre djala. Un jon tchiwan pengre plachtene khera pre ap i wawar rig o panjestar Arnon. Jaake wan le gar an o Moabengro them. O pani Arnon nashell mank Moab un o mulo them. 19 Un o Israel bitchras murshen an Heshbon pash o rajeste pral i Amorarja, o Sihon. Un o Israel mukas leske te penell: Muk men mank tiro them te djal, te nai was an maro them! 20 Un o Sihon patsas gar, te kamell o Israel tchi wawares har wergel leskro them te djal. Un o Sihon las peskre tsele lurden khetne pash Jahaz, un maras pes i Israelentsa. 21 Un kote das o baro Dewel, kai o Israeleskro Dewel hi, o Sihones un leskre tsele lurden an i wasta i Israelendar. Un jon maran len. Jaake las o Israel o tselo them dren, kai o Amorarja djiwan, 22 ko them hoi lenge his mank o pani Arnon un o pani Jabbok, un mank i mulo them un o pani Jordan.
23 Jaake dikeh, kowa his o baro Dewel, o Israeleskro Dewel, kai tradas i Amorarjen glan peskre menshende win. Un kanna kameh tu men katar pale win tradell? 24 Hi gar jaake? Te tradals tiro Dewel, o Kemosh, wawar menshen dran lengro them win, lals tu palle gar kolengro them dren? Muk men ko them dren te lell kolendar, kai maro baro Dewel glan mende win tradas! 25 Patseh tchatchepah, te hal sorleder har o Balak, koleskro dad o Zippor hi, ko rai pral o Moab? Mukas kowa pes ap i tchingepen dren i Israelentsa? Maras lo pes lentsa? Na-a! 26 Triin-sheel bersha djiwell o Israel kanna an i forja Heshbon un Aroer un an kol gaba trujel un an i forja pash o pani Arnon. Hoske lan ko them gar mendar krik an ko tselo tsiro? 27 Na-a, me krom kek tchilatchepen ap tute. Tu kameh mange tchilatchepen. Tu weh te maras men! O baro Dewel, kai o tchatchepaskro rai hi, kau diwes mu krell lo o tchatchepen mank mende win, mank o Israel un i Ammonarja!”
28 O rai pral i Ammonarja shunas gar ap i laba, hoi o Jefta leske mukas te penell.
O Jefta dell i sowel
29 Kote was o ducho o baro Deblestar pral o Jefta. Un job djas an o tselo them Gilead un Manasse trujel un was pale an o foro Mizpe an Gilead. Un kotar djas lo an o kurepen, te kurell lo pes i lurdentsa dran o them Ammon. 30 Un o Jefta das pes sowel pash o baro Debleste un penas: “Te deh tu man i Ammonarjen an miro wast, 31 palle dau tut koles, kai dran miro khereskro wudar win wella, un pash mande well ap ko diwes, kai wau an o latchepen pale dran o kurepen kolentsa dran o them Ammon. Koles chatchrau tuke.”
32 Un jaake djas o Jefta ap i wawar rig o panjestar pash i Ammonarja, un kuras pen lentsa. Un o baro Dewel das len an leskro wast. 33 Un job maras len bare dawentsa un las lengre forja dren, hoi mank Aroer, Minnit un Abel-Keramim tchiddo hi. Kolla his biish forja. Jaake wan i Ammonarja tiknes kerdo glan i Israelitarja.
34 Un o Jefta was pale an Mizpa pash peskro kheer. Un kote was leskri tchai win, un was bashepah un khelepah pash leste. Joi his lauter, hoi les his. Les his kek wawar tchai, witar kek wawar tchawo. 35 Un har job lat dikas, kote tserdas lo i koola pestar tele, un penas: “Ach miri tchai, hawi bari duk kreh tu mange! Miro dji rowell tuke! Me dom o baro Debleste miro lab, un nai lau les gar buder pale.”
36 Kote penas joi ap leste: “Miro dad, te dal tu tiro lab o baro Debleste, palle kre mantsa har les dran tiro mui win was. O baro Dewel kras, te nai dal tu i Ammonarjen lengro tchilatchepen pale, hoi jon ap tute kran.”
37 Un palle penas joi ap peskro dadeste: “Kawa muk man gomme te krell: Muk man dui tchonna, te djap pre ap i berge, me un kol tcha, kai mire mala hi, te nai rowas khetne, te hunte merap glan kowa me romedino homs.”
38 Un job penas: “Dja koi!” Un job mukas lat dui tchonna te djal. Un jaake djas joi ap i berge kol tchentsa, kai lakre mala hi. Un jon rowan koi pral, te hunte merell li glan joi romedino his. 39 Un har kol dui tchon trujel his, was li pale pash peskro dadeste. Un job kras lah, har job pes sowel das. Un lat his kek mursh, kai lat an-tapras. Un kolestar was kowa an Israel, 40 te djan i terne tcha an Israel hako bersh star diwessa koi, te rowenn le pral i tchate ko murshestar Jefta dran Gilead.