8
O Gideon hi sorleder har i wawar Midianarja, hoi pral atchan
1 I mursha dran o kheer Efrajim penan ap leste: “Har nai kral tu sawo kowa mentsa, te djal an o kurepen i Midianentsa, un mukal men gar gole te dell?” Un jon tchingran soreles ap leste.
2 Un job penas ap lende: “Kowa, hoi tumer kran, hi bud bareder har kowa hoi me krom. Kowa hi jaake har an ko tsiro, kai i drake dren anlo wenna: Kol palstune drake hi feteder har i tsele wawar. Jaake hi kowa, hoi o Efrajim kras, feteder har kowa, hoi mire tsele menshea khetne kran. 3 An tumaro wast das o Dewel kol pralstunen pral o Midian: o Oreb un o Seeb. Un hoi nai krom me? Te dikeh jek ap kowa, hoi tumer kran, krom me nai jaake bud har tchi!” Un har job jaake lentsa rakras, djas lengri choli pale.
4 Un o Gideon was pash o pani Jordan, un djas wergel kol 300 (triin sheel) murshentsa, hoi pash leste hi. Un jon his khino, un an lende his buder kek soor, fothe jon kol Midianarja palla lan. 5 Un job penas ap kol murshende an o foro Sukkot: “Denn kol lurden, hoi pash mande hi, maro te chal! Jon hi khino. Mer lah kol bare rajen pral o Midian palla: o Sebach un o Zalmunna.”
6 I pralstune an o Sukkot penan: “O Sebach un o Zalmunna hi gomme gar an tire wasta! Hoske das mer tire lurden te chal?”
7 Kote penas o Gideon: “Tchatchepah, te das o baro Dewel man o Sebach un o Zalmunna an miro wast, dau me tumaro mass kol subjengre kashtentsa dran o mulo tato them.”
8 Un job mukas o foro pal peste, un djas pre an o foro Penuel. Un penas emlige laba ap kolende, kai kote djiwan. Kolla penan ninna kowa, hoi i mursha an o foro Sukkot penan. 9 Kote penas o Gideon ninna ap i murshende an o foro Penuel: “Te wau sasto pale, phagau kau baro sorelo kheer khetne.”
10 Un o Sebach un o Zalmunna his an o them Karkor. Un 15.000 (deesh-te-pantch-serja) lurde his pash lende, lauter kolla, kai pral atchan kol tsele lurdendar, kai dran o them wan, kai o kham pre djal. Kol wawar mursha, kai nai kuran pen o chareha, wan temerl dino. Kolla his 120.000 (sheel-te-biish-serja) mursha.
11 Un o Gideon djas ko drom, kai kolla djan, kai an plachtene khera djiwenn. Ko drom djal pash i forja Nobach un Jogboha, ap koi rig, kai o kham pre djala. Un job peras pral i lurdende dran Midian kote, kai jon beshde hi, an ko tsiro, kai daran le gar, te merenn le. 12 Un kol dui bare raja pral o Midian, o Sebach un o Zalmunna, nashan penge. Un job las len palla, un tapras len. Un lengre tsele lurde tapran i bari daar lestar!
13 Un palle was o Gideon, koleskro dad o Joash hi, pale o kurepastar, un djas ko drom tele, hoi i berga tele nashella, un Heres kharella. 14 Un job tapras i tchawes i menshendar dran o foro Sukkot. Un putchas les win. Un kowa tchinas leske i laba pre kol 77 (efta-deesh-te-efta) pralstunendar un phurendar an o foro Sukkot.
15 Un o Gideon djas pash kol murshende an o foro Sukkot un penas ap lende: “Dikenn kai, kate hi o Sebach un o Zalmunna, kolentsa tumer man praassan, har tumer penan: ‘O Sebach un o Zalmunna hi gomme gar an tire wasta! Hoske das mer tire khine lurden te chal?’” 16 Un job las kol phureden an o foro Sukkot un mukas len te dell subjengre kashtentsa dran o mulo tato them. 17 Un ko baro sorelo kheer an o foro Penuel phagas lo khetne. Un das i murshen an ko foro temerl.
18 Un job rakras ap o Sebach un o Zalmunna un putchas lendar: “Har dikan kol mursha win, kolen tumer ap i berga Tabor temerl dan?”
Un jon penan: “Jaake har tu hal, jaake his jon ninna, hakeno lendar his har i rajeskro tchawo.”
19 Kote penas lo: “Kolla his mire phrala, i tchawe miri datar his jon. Pash o djido Debleste dau me man sowel: Te mukans tumer len te djiwell, doms me tumen kanna gar temerl.”
20 Un job penas ap o Jeter, leskro phureder tchaweste: “Ste pre! Un de len temerl!” Ko tchawo las peskro charo gar glan. Job daras, fothe terno his lo.
21 Kote penas o Sebach un o Zalmunna: “Ste tu pre un kre kowa kokres! Hawo mursh jek hi, sikrell pes an leskri soor.”
Kote stas o Gideon pre, un das o Sebach un o Zalmunna temerl. Un djas koi un las kol sonakangre paash-tchonnab hoi lengre khamelenge trul lengre menja hi.
O Gideon kamell gar o baro rai te well
22 Un i mursha dran o Israel, penan ap o Gideon: “Ab tu maro rai! Tu un tire tchawe un kolengre tchawe wenn rai pral mende! Tu lal men dran i wasta kolendar dran o them Midian win.”
23 O Gideon penas ap lende: “Gar me kamau pral tumende rai te well, un ninna mire tchawe wenn gar rai pral tumende. O baro Dewel well tumaro rai.”
24 Un o Gideon penas pale ap lende: “Jek kamau tumendar te mangell: Denn man kol kanengre, hoi lan kolendar, kai kuran tumen lentsa!” Kolla his Ismaelarja un doleske his len sonakangre kanengre.
25 Un jon penan: “O djijestar dah len tut.” Un jon tchiwan i plaashka ap i phub, un hakeno lendar witsras kol kanengre pre, hoi job i wawar lurdenge krik las. 26 Un kol sonakangre kanengre, hoi dan le o Gideoneske, his jaake biish kilogramme phares. Un kote his ko tselo wawar koowa gar pashel: kol tikne tchonnac, kol kanengre un kol kutch lole ripja, hoi i bare raja dran o them Midian hidjran. Witar gar i werklia, hoi i khamele trul pengre menja hidjran, his kote pashel.
27 Un o Gideon kras dran ko sonakai jek dewel. Un tchiwas les pre an peskro foro, hoi kharella Ofra. Un o tselo Israel was koi, te mangenn le les an. Un doleske peras o Gideon un leskro tselo kheer o tchatcho dromestar tele.
O Gideoneskro merepen
28 O Midian his jaake khetne dino, te his jon buder gar soreles doha, te kurenn le pen i Israelentsa. Jaake his kek kurepen an o them Israel 40 (star-deesh) bersha, jaake rah har o Gideon djiwas.
29 Un o Gideon, kai kharas ninna Jerub-Baal, koleskro dad o Joash his, djas pale an peskro kheer un djiwas kote o tselo tsiro. 30 Un o Gideones his bud romja un 70 (efta-deesh) mursh tchawe, hoi lestar his. 31 Un les his ninna i wawar djuwel, kai djiwas an o foro Sichem. Un joi las lestar i mursh tchawo. Un o Gideon das les o lab Abimelech. 32 Un o Gideon was bud phuro un meras un was paskedo an o mulengro kheer peskro dadestar Joash an o foro Ofra, ko foro, kai i Abijesarja djiwan.
I Israelitarja mangenn newes i chochene Deblen an
33 Un har o Gideon meras, djan i Israelitarja o Debleskro dromestar tele un nashan pale kol deblenge palla, kai kharenn Baal. Un jon kran o debles Baal-Berit pengro dewel, 34 un bistran pengro baro Debles, koles, kai len dran o wast kolendar sorjah win las, hoi trul lende djiwan un pen lentsa kuran. 35 Un ninna o tselo latcho koowa, hoi o Gideon i Israelenge kras, his lenge gar bud moldo, un jon his gar latches ap leskre tchawende, kai pal leste wan.