14
I Israelitarja rowenn i trashatar
1 Koi stan kol tsele Israelitarja pre, un dan gole i trashatar. Un kol menshe rowan i tseli rat. 2 Un i tsele Israelitarja his chojedo ap o Mose un o Aron un penan: “Ach, te merams mer an ko them Egiptia! Te merams kate an o mulo tato them! 3 Hoske anell men o baro Dewel an kau them, kai wah mulo dino o chareha? Un mare djuwja un tchawe perenn an i wasta kolendar, kai kuram men mer. Hi feteder, te djah pale an o them Egiptia.”
4 Un jek penas ap i wawareste: “Mer rodas jekes win, te well lo o pralstuno pral mende, un mer djah pale an o them Egiptia.”
5 Un o Mose un o Aron witsran pen glan i tsele Israelitarja ap pengro mui. 6 Un o Josua, koleskro dad o Nun his, un o Kaleb, koleskro dad o Jefunne his, his dui kolendar, kai pen an o them trujel dikan. Jon kran pengre koola an kotja i choljatar, 7 un penan ap i tsele Israelitarja: “Ko them, kai mer trujel djam, te dikas, har kowa hi, hi mishto. 8 Te hi o baro Dewel kamlo ap mende, anell job men an ko them un dell les mende. Kowa hi i them, kai hi bud thud un gwin. 9 Ma perenn o baro Deblestar tele, un trashenn gar kol menshendar an ko them! Mer kamah len pre te chal har maro. Lengro dewel, kai das jak ap lende, mukas len. O baro Dewel hi mentsa. Ma trashenn lendar!”
10 Kol tsele menshe penan: “Witsrenn len mulo i barrentsa!” Koi was o baro Debleskro railepen pral o Debleskro kheer. Un i tsele Israelitarja dikan kowa.
11 Un o baro Dewel penas ap o Mose: “Har rah rakrenn kol menshe djungeles pral mande? Un har rah kamenn jon gar ap mande te patsell, witar gar, kai krom jaake bud baro un sorelo koowa pash lende? 12 Me kamau i pharo nasslepen pral lende te anell un len te marell. Un kamau te wenn tutar jaake bud menshe, te wenn le i natsjona, hoi bareder un sorleder hi har kal menshe.”
O Mose mangell o Debles kol menshenge
13 O Mose penas ap o baro Debleste: “I Egiptarja djinenn, kai tu lal kol menshen tiri sorjah mashkral lende win. Te shunenn le kanna, hoi kral tire menshentsa, 14 penenn le kowa kol menshenge an kau them. Kolla shunan, kai tu, baro Dewel, mashkral tire menshende hal, un kai nai dikenn jon tut, un tiri wolka pral lende tardo hi, un kai tu, o baro Dewel, glan lende djah, an i wolka ap o diwes, un rati an i jag. 15 Te deh tu kanna ap jek kopo tire menshen mulo, palle penenn kol wawar menshe, kai shunenn kowa, pral tute: 16 ‘O baro Dewel nai anas kalla menshen gar an ko them, hoi kamas lo lende te dell, kai das job i sowel pre. Doleske maras job len an o mulo tato them.’
17 Kanna mangau tut, miro rai, sike tiri soor un kre jaake, har penal. 18 Tu penal: ‘Me, o baro Dewel, wau gar sik chojedo, un man hi i latcho un baro dji, un me bistrau ko tchilatcho koowa, hoi kran un lau i doosh krik. Koles kokres, kai kamell mandar tchi te djinell, dau i phagi, un gar koles kokres, na-a ninna leskre tchawen un kolengre tchawen jaake rah har triin, star familje, jek pal i wawar djiwan.’
19 Kanna sike tiro baro latchepen un biste ko djungelo koowa kal menshendar jaake har tu bud kope lengri doosh bistral ap o drom dran o them Egiptia bis kate.”
20 Un o baro Dewel penas: “Me bistrau lengro djungelo koowa, jaake har tu kowa mangal. 21 Jek koowa hi jaake tchatcho har me djiwau, un i tseli phub pherdo miro railepen well: 22 Kol tsele mursha, kai dikan miro railepen un ko baro un sorelo koowa, hoi krom an o them Egiptia un an o mulo tato them, un kaman bud kope gar te patsell, kai hom lentsa, un shunan gar ap kowa, hoi me penom, 23 kolendar dikell kek ko them, kai lengre phurenge penom un man sowel pre dom, te dap les lende. Witar gar dikell kek ko them, kai rakras djungeles pral mande. 24 Kokres miro budepaskro, o Kaleb, les hi i wawar dji un djas mange hako tsiro palla, koles anau an ko them, an koleste job was. Leskre tchawende un tchawengre tchawende dau ko them. 25 Kol Amalekarja un kol Kanaanitarja, kai kanna kote djiwenn, atchenn an o telstuno them.
Taissar rissrenn tumen trujel un djan pale an o mulo tato them ap ko drom pash o Baro Lolo Pani!”
I Israelitarja hunte atchenn star-deesh bersha an o mulo tato them
26 Un o baro Dewel rakras o Moseha un o Aroneha un penas: 27 “Har rah tchingrenn kol tchilatche menshe ap mande? Me shunom, har kol Israelitarja djungeles pral mande rakran. 28 Doleske pen ap lende: Jaake tchatcho har kowa hi, kai me djiwau, penell o baro Dewel, me kamau kowa te krell tumentsa, hoi tumer glan mire kanda penan. 29 Tumer merenn an kau mulo tato them. Tumer halauter, kai han biish bersha phuro un phureder, un rakran djungeles pral mande, 30 tchatchepah, tumer wenn gar an ko them, kai me hadom miro wast un dom man sowel, te nai djiwenn koi dren. Kokres o Kaleb, koleskro dad o Jefunne hi, un o Josua, koleskro dad o Nun hi, kolla dui wenn koi dren. 31 Tumare tchawe, kolendar tumer penan: ‘Jon perenn an i wasta kolendar, kai kuram men mer’, kolen anau an ko them, kai tumer gar kaman. Ko them well lengro. 32 Tumer merenn an o mulo tato them. 33 Tumer rikran tumen gar ap mire laba. Doleske hunte djan tumare tchawe pengre viechentsa trujel an o mulo tato them, star-deesh bersha, bis te atchell kek tumendar buder pral. 34 Star-deesh diwessa dikan tumen trujel, har ko them hi, un star-deesh bersha hunte hidjrenn tumari doosh: jek bersh hako diweske, te haiwenn tumer har kowa hi, te tserdau miro wast tumendar krik. 35 Me, o baro Dewel, penom kowa, un tchatchepah, kowa kamau me ninna te krell kal tsele menshentsa, kai hadan pen ap mande. An kau mulo tato them merenn le, bis te kek lendar buder koi hi.”
36-37 Kol murshen, kai o Mose bitchras, te dikenn le pen trujel an o them, un kai anan tchilatcho rakepen pre pral o them, har wan le pale, un kai kran i tsele menshen chojedo ap o Moseste, kolen das o baro Dewel pengri phagi: Jon meran halauter ap jek kopo. 38 Kokres o Josua, koleskro dad o Nun hi, un o Kaleb, koleskro dad o Jefunne hi, atchan djido kol murshendar, kai djan, te dikenn le pen trujel, har ko them hi.
I Israelitarja krenn pal pengro shero
39 Har o Mose kol laba ap kol tsele Israelitarja penas, his kol tsele menshenge ropaske. 40 Un jon djan taissarlake pral ap i berga, un penan: “Mer anam doosh ap mende. Ake ham, un kamah an ko them te djal, kolestar o baro Dewel rakras.”
41 O Mose penas: “Hoske kamenn tumer gar ap o baro Debleskro lab te shunell? Kowa djal gar mishto tumenge! 42 O baro Dewel hi gar pash tumende. Djan gar koi pre, te wenn tumer gar maredo kolendar, kai kamenn tumaro merepen! 43 Kol Amalekarja un kol Kanaanitarja hi koi wergel tardo glan tumende, un tumer wenn mulo dino o chareha. Tumer djan o baro Deblestar krik. Doleske hi lo gar tumentsa.”
44 Ninna te rakras job jaake, kran jon pal pengro shero, un djan pral ap i berga. O Mose atchas ap i platsa un djas gar lentsa, witar gar ko sonakaskro mochton, kai o Debleskre deesh laba dren hi. 45 Koi wan kol Amalekarja un kol Kanaanitarja, kai ap i berga djiwan, tele, un dan len, un lan len palla bis pash o foro Horma.