11
O baro Dewel bitchrell i jag mank i menshende
1 Un kol menshe penan glan o baro Debleskre kanda, kai lenge djungeles djala. Un har o baro Dewel kowa shunas, was job chojedo un bitchras i jag, hoi chatchras win ap i platsa, kai lengre plachtene khera his. 2 Koi dan i menshe ap o Moseste gole. Un o Mose mangas o baro Debles. Koi djas i jag krik. 3 Un jon dan koi platsa ko lab ‘Tabera’a, te bistrenn le gar, kai kote i jag o baro Deblestar mank lende chatchras.
I menshen hi bok pal mass
4 Mank i Israelitarja his ninna wawar menshe, kai lentsa djan. Kolen was i bari bok pal mass. Koi rowan kol Israelitarja ninna pale, un penan: “Koon dell men mass chapaske? 5 Har shukar his an o them Egiptia, kai men matche tchitcheske chapaske his. Men his kürbisse, melone, senlepen, purma un sirja. 6 Kate dikah tchi wawar har ko manna, un kowa well men dran o nak win.”
7 Ko manna dikas win har tikno djob, parno-djelto. 8 Un kol menshe nashan kate te kote, un lan kowa khetne, un kran jarro dran leste, un keran kowa an pirja, un kran merklia kolestar. Ko manna his an o mui har maro, kai djet dren hi. 9 Un te well rati i platsa sapeno, perell o manna koi pre.
10 Har o Mose shunas, kai i tsele menshe khetne tardo his an i wudja glan lengre plachtene khera un rowan, koi tapras o baro Debles i choli, un ninna o Moseske his kowa doha. 11 Un o Mose penas ap o baro Debleste: “Hoske kreh tu mange, kai tiro budepaskro hom, o djipen jaake pharo? Hoske hi tut kek dji mange, un me hunte marap man tele kol tsele menshentsa? 12 Hi kalla halauter mire tchawe? Wan jon mandar boldo? Har nai peneh tu ap mande: Hidje len an tire mussja, har i djuwel, kai hidjrell i ternepen, te anap len an ko them, kolestar penal lengre phurenge, te dess ko them lenge? 13 Kai lap me mass, te dap les kal tsele menshende? Jon rowan glan mande, un penan: ‘De men mass te chal!’ 14 Me nai hidjrau kal tsele menshen gar kokres! Kowa hi jaake pharo mange, te nai krau les buder gar. 15 Te kameh tu mantsa jaake te krell, palle ab mange latcho un de man mulo, te dikap gar miri bibacht.”
O Mose lell 70 murshen, kai wenn leske ap i rig
16 Un o baro Dewel penas leske: “Le tuke efta-deesh mursha kol phurendar an Israel, kolendar, kai tu djineh, kai hi jon pralstune pral i menshende. An len glan o Debleskro plachteno kheer. Kote wenn le glan tute tardo. 17 Me kamau tele te well, un kote tuha rakrell, un lau i kotar ko duchestar, hoi ap tute hi, un tchiwau les ap lende, te nai krenn jon khetne tuha kai phari budi, hoi hi har i pharo koowa ap tire phika. Tu hunte hidjress kowa gar lauter kokres.
18 Un ap i menshende hunte peness tu: Krenn tumen djudjo o Debleske! Taissarlake lenn tumer mass chapaske. Tumaro ropen was glan o baro Debleste. Job shunas har penan: ‘Koon dell men mass te chal? Menge djas mishto an o them Egiptia.’ Doleske dell tumen o baro Dewel mass te chal. 19 Gar jek diwes, gar dui, gar pantch, gar deesh, gar biish diwessa. 20 Kowa djal jek tchon, bis te nai sungenn les buder gar, un kowa dran tumaro nak win well. Tumer tchiwan o baro Debles ap i rig, koles, kai mashkral tumende hi. Un tumer rowan glan leste un penan: ‘Hoske djam mer dran o them Egiptia?’ Doleske well kau koowa kanna ap tumende.”
21 Un o Mose penas ap o baro Debleste: “Shob-sheel-serja menshe hi kai, kolentsa me djiwau, un tu peneh: Me kamau len mass te dell, te well len jek tchon chapaske. 22 Nai maras mer jaake bud bakre un grumja, te hi len doha mass? Nai tapras mer kol tsele matche an o baro pani, te well lenge lauterenge doha?”
23 O baro Dewel penas ap o Moseste: “Hi miro wast gar sorelo doha, te krap, hoi penom? Tu dikess kanna: Well kowa jaake, har me tuke penom? Well kowa jaake gar?”
24 Un o Mose djas win un penas i menshenge o baro Debleskre laba, un las khetne efta-deesh mursha kol phurendar, un tchiwas len trul o Debleskro kheer. 25 Koi was o baro Dewel tele an i wolka un rakras o Moseha, un las i kotar ko duchestar, hoi ap leste his, un tchiwas les ap kol efta-deesh phureder. Un har o Debleskro ducho ap lende his, kharan le laba win har kol Debleskre rakepangreb. Jon kran kowa kokres kau jek kopo.
26 Koi his dui mursha pash i plachtene khera, ko jek kharas Eldad, ko wawar Medad. Lengre laba his ninna pre-tchinlo an ko liil, kai i efta-desha phureder dren tchinlo hi. Jon atchan pash i plachtene khera un djan gar win pash o Debleskro kheer. Un o Debleskro ducho was ninna pral lende. Un ap i platsa mank i khera kharan le laba win har kol Debleskre rakepangre.
27 Koi nashas i terno mursh pash o Moseste un penas: “O Eldad un o Medad kharenn laba win har kol Debleskre rakepangre!”
28 Koi his o Josua, koleskro dad o Nun hi, kowa budras o Moseske fun tiknes pre. Un job penas leske: “Mose, miro rai, pen te mukenn le kowa!”
29 O Mose penas ap leste: “Kreh tu kowa mange? Me kamoms, te dals o baro Dewel peskre tsele menshende peskro ducho, te wans le halauter Debleskre rakepangre, kai leskre laba win kharenna.” 30 Pal kowa djas o Mose pale pash i plachtene khera un kol Israeleskre phureder djan leha.
O baro Dewel mukell pesse tchirklen ap i phub te perell
31 Koi bitchras o baro Dewel i baro ducho pral o them, hoi was kotar, kai o baro pani hi, un anas pesse tchirklen peha, un mukas len ap i platsa te perell, jek diwes dur trul i platsa, jaake jek metari pral i phub. 32 Koi djan kol menshe un lan kol tchirklen khetne o tselo diwes, un i tseli rati, un ko wawar tselo diwes. Un ninna koles, kai gar bud khetne las, his jaake jek sero kilogramme. Un jon tchiwan kol tchirklen trul i platsa, te wenn le truk, te rikrell pes o mass.
33 Un har jon ko mass chan un kowa gomme mashkral lengre danda his, was o baro Debleskri choli pral i menshende, un job das len i phari phagi un bud lendar meran. 34 Un jon kharan koi platsa ‘Kibrot-Taawa’c. Kote wan kolla paskedo, kolen chantch hi pal o mass. 35 Un jon mukan Kibrot-Taawa pal pende un djan dureder an Hazerot, un jon atchan kote.