44
O Josefeskro khoro well tchoredo
1 Un job penas ap koleste, kai ap leskro kheer garda das: “Kre i gone kol murshendar pherdo djob, jaake bud har dren djala. Un tchip hakeneskre lowe pral an lengre gone! 2 Un miro rupeno khoro tchip khetne lengre lowentsa pral an o gono ko terneder murshestar!”
Un ko rom kras, har o Josef leske penas. 3 Taissarlakro djan i mursha pengre burikentsa penge. 4 Har jon gar dur glan o foro his, penas o Josef ap koleste, kai ap leskro kheer garda das: “Le sik kol murshen palla! Te tapreh len, pen ap lende: Hoske kran tumer tchilatcho koowa ap miro rajeste? Job his latcho ap tumende. 5 Tumer tchoran miro rajeskro rupeno khoro, dran koleste job pijell un durkrell. Hi gar mishto, hoi kran!”
6 Un ko pralstuno pral o Josefeskro kheer las len palla, tapras len un penas kal laba ap lende.
7 Kolla penan ap leste: “Hoske rakrell miro rai sawe laba? Sawo koowa kram mer gar. 8 Kol lowe, hoi hatsam pral an mare gone, anam tuke pale dran o them Kanaan. Hoske tchorams dran tiro rajeskro kheer rup un sonakai? 9 Miro rai, tu te hatseh ko khoro pash jekeste mendar, nai deh les mulo! Un mer wawar wah tire budepangre.”
10 “Mishto”, penas job. “Mer krah jaake, har penan. Kowa well miro budepaskro, kai hatsau o khoro pash leste. Tumer wawar nai djana.”
11 Koi las hakeno sik peskro gono tele ap i phub un kras les pre. 12 Un job rodas an o gono hakenestar: pash o phureder bis pash o terneder. Un job hatsas o khoro an o Benjamineskro gono. 13 Koi kran le pengre koola an kotja i dukatar. Un hadan pengre gone pale ap i burike un djan pale an o foro.
14 Un o Juda djas peskre phralentsa an o Josefeskro kheer. O Josef his gomme koi. Un jon witsran pen glan leste ap i phub. 15 Un o Josef penas ap lende: “Hawo tchilatcho koowa kran tumer? Djinenn gar, kai i rom har man, durkrell nai?”
16 Penas o Juda ap leste: “Hoi penas mer tuke, miro rai? Har nai sikrah, kai hi men kek doosh an kau koowa? O Dewel dell men i phagi. Miro rai, mer ham kanna tire budepangre: mer un kowa, kai hatsan o khoro pash leste.”
17 Penas o Josef: “Sawo koowa krau gar. Ko rom, kai hatsan o khoro pash leste, hunte well miro budepaskro. Tumer wawar nai djan an o latchepen khere pash tumaro dadeste.”
18 Koi was o Juda glan un penas ap leste: “Mangau tut, miro rai, muk man tuha te rakrell! Ab gar chojedo ap mande, miro rai! Tu hal jaake baro har o baro rai pral o them Egiptia. 19 Tu, miro rai, putchal mendar, har hams o wawar kopo kai: ‘Hi tumen i dad, ninna i wawar phraal?’ 20 Un mer penam ap tute, miro rai: ‘Men hi i phuro dad un i terno phraal, kai boldo was, har maro dad phuro his. Leskro phraal hi mulo. Un job kokres atchas pral peskri datar. Un leskro dad kamell les i djijestar.’ 21 Un tu, miro rai, penal ap mende: ‘Anenn les pash mande, te dikap les!’ 22 Un mer penam ap tute, miro rai: ‘Ko tchawo mukell nai gar peskro dades. Mukell job les, merell leskro dad.’ 23 Koi penal tu, miro rai, ap mende: ‘Te well gar tumaro terneder phraal tumentsa, kamau te dikap tumen gar pale.’
24 Har wam khere pash maro dadeste, penam leske tire laba, miro rai. 25 Har maro dad penas ‘Djan, ginenn menge chapaske’, penam mer: 26 ‘Te well maro terneder phraal gar mentsa, nai djah gar. Te hi job gar pash mende, nai wah gar glan ko romeskre jaka.’ 27 Un miro dad, penas ap mende: ‘Djinenn, kai miri romni anas mange dui tchawen ap i phub. 28 Ko jek djas peske mandar un me penom mange: I diwjo viecho maras les. Un me dikom les buder gar pale bis kanna. 29 Me hom i phuro rom. Te lenn tumer ninna o duites mandar un te taprels les i bibacht, merau me i dukatar.’
30 Un kanna, miro rai, te wau me pale pash miro dadeste, un job dikell, kai o tchawo gar pash mande hi, merell job i dukatar. 31 Leskro dji hi pandlo ap ko tchaweste. Man wals doosh, te merals maro phuro dad i dukatar. 32 Miro rai, me dom miro wast koi pre, kai anau o tchawes pale. Me penom ap miro dadeste: ‘Te anau les tuke gar pale, well i doosh ap mande un atchell ap mande, jaake rah har djiwau!’ 33 Doleske, muk man te wap tiro budepaskro, miro rai! Muk kol tchawes te djal peskre phralentsa! 34 Me nai djau gar pash miro dadeste, te hi ko tchawo gar pash mande. Me nai dikoms gar koi duk, hoi well ap miro dadeste, te hi ko tchawo gar pashel!”