5
1 Sɩ kũu bɩɛl gɩ dɩ wa-n wɩɩ Ananɩasɩ, na ɔɔ khɛr Safɩra a dolõ lɩɛ.
2 Sɩ a kɔɔ gʋʋrɛ kha na ɔɔ khɛr sa ti war sa gba dakuruukɛ sɛnɩ a dʋ thɔ̃thɔnaa nyɔ̃kɔɔ.
3 Dɩ Pɩɛr bulee: Ananɩasɩ, mɔ̃gɩdo dɩ Satã kɔɔ hi fi bɩnɔ dɩ fɩ kur sõsor a pɛ Thu Phuurə a ti lɩɛɛkɛ fɩ dolonɩɩ war?
4 Fa kɔɔ dolõ gɩnɩ pa', ga do afɩda gɩ kɔɔ doaa? Dɩ fɩ dolonɩ pɩ, war na kɔɔ do afɩda gaa? Sɩ mɔ̃ gɩ fʋ sɩ dɩ kpɩɛr caarɩkɛ kɔɔ lõ fɩ haar dɩ fɩ cʋʋ mɛ̃? Ga do tɩbɩla fɩ kɔɔ kur sõsor a pa', sɩ Thãgba gɩ.
5 Ɔbɔɔkɛ Ananɩasɩ nɩɛnɩ thɩmɩaale a jire khi. Dɩ maar fʋlɛ wɩrɛ fɛʋʋkɛ nɩɛnɛnɩ dɩɩ ka.
6 Sɩ daɓola ɩɩrɛ a gbaa li a jalna dʋ.
7 A bɔɔ ka gbe, ɔɔ khɛr pɔr lõ sɩ aa kɔɔ jɩ gɩrɛ kɔɔ danana',
8 dɩ Pɩɛr bulee: Sɔ mar, thakɛ nɩ kɔɔ dolõ lɩɛ gerɩɩ? Dɩ birse: Ɔɔ, thale gɩ.
9 Dɩ Pɩɛr sʋʋraa: Mɔ̃gɩdo dɩ nɩ gʋʋr nɔ bɩɛl sɩ nɩ fifilə Kɔ̃tɩnɩ Thu nɩ hɩɩn? Fa yɩ gaa, wɩrɛ dɔnɩ afɩ ko har lõfonɔɔ wa-n ɩ̃, wa gba fɛr fer, na thena dakha.
10 Dɩ dapaara dɩ ji ɔɔ ƴɛra a khi; ɔbɔɔkɛ daɓola na lonɩ dɩɩ do a khire pɩ, dɩ wɩ gbaa jalna dʋ ka wɩ dʋnɩ ɔɔ ko.
11 Dɩ maar fʋlɛ we gbɛbɩdara fɛʋ dɩɩ ka na wɩrɛ fɛʋʋkɛ nɩɛnɛnɩ ga thɩmɩɩle.
12 Dɩ thɔ̃thɔna n kɔɔ cʋʋrɛ ma kʋ thɩ̃ɛ na nɔ kpaa thɩ̃ɛsɔ jɔɔ tɩbɩlaa thɩ̃thɩɩn, sɩ wɛr fɛʋ n gbɛbɩrɛ kha na bɩ̃ bɩɛl paarraakɛ hɔnɩ jɛ̃bɛrɛ̃ɛkɛ wɩ-n wenɩ Salomɔ̃ɔda.
13 Sɩ tibil bɩɛl ɩkhasɔra na-n 'la wɩ gbɛbɩna wa', sɩ tɩbɩla fɛʋ n khɩɩ wɛr dakɔ̃tɩ̃ɩ.
14 Dɩ tibil jɔjʋɔ, kona na khɛraakɛ n pɩɛrnɩ Kɔ̃tɩn haar jɔrɛ dɩ wa-n pɛr.
15 Dɩ wɩ-n gbaar khodara dɩ wɩ pɛ khodaar gbadaara na jɔna a na der hʋɛra, dɩ mɔ̃kɛ Pɩɛr na-n kanɩ ɔɔ jəərrakɛ na-n jire ɩkhasɔra.
16 Dɩ tibil jɔjʋɔɔkɛ thɛnɩ Jerujalɛm dɩ khuirə car dɩ wa-n pɔ war; dɩ wɩ gbaar khodara na wɩrɛɛkɛ kɔ̃tɛɛbii n hʋɔlɔnɩ a pɔna, dɩ tɩbɩla fɛʋʋ kho n kɔɔ kpɛɛrɛ.
17 Le gbõdaar na wɩrɛ fɛʋʋkɛ hanaanɩ kha, kɛ dɔnɩ wɩrɛ dɔnɩ bɩɛl na wɩrɛ n yɛnɩ khi ɩɩrɛ na hala' kɔɔ ɩɩrnanɛ gbugi,
18 a fʋlɛ thɔ̃thɔna a to khaɩra.
19 Sɩ dɩtɩnɔ Kɔ̃tɩnɩ thɔ̃thɔ̃daar thu bɩɛl kɔɔ pɔr a khɛr khaɩ loo, sa cʋʋ wɩ dɩ wɩ the sɩ dɩ so war:
20 Nɩ jala jɩlɛ Thãgba fʋɔr cɔ kɔ̃tɩɩna a na mɩa tɩbɩla hʋ phaakɛɛ thɩmɩɩsɔ fɛʋ.
21 Ɔbɔɔkɛ wɩ nɩɛnɩ gele, duuro phiphiphi wɩ kɔɔ lʋʋn Thãgba fʋɔr cɔ kɔ̃tɩɩna a ma dɩ wa-n dɩɩr tɩbɩla. Dɩ gbõdaar na wɩrɛ kɔɔ hanaanɩ kha kɔɔ pɔr a we so gʋʋrdara na Ɩjɩrayɛldaraa kɔ̃tɩ̃sɔ fɛʋ, sa thɔ̃ khaɩra wɩ kpa thɔ̃thɔna a pɔna.
22 Ɔbɔɔkɛ tɩbɩlaakɛ wɩ kɔɔ thɔnɩ jalnɩ dã khaɩra, wa kɔɔ yɩ wɩ la'. Dɩ wɩ kɛrrɛ bir a mɩɛ wɩ thakɛ ayɩ:
23 Sɩ yɩrɛ khaɩ cɔ loo dɩɩ jɩɩ khaan bɔɔbɔɔ, dɩ gardɛsɔrakɛ har lõfonɔɔ dɩ wa-n bɛr, sɩ ɔbɔɔkɛ sɩ kɔɔ khɛrnɩ loo sa lõ, sa kɔɔ yɩ tibil bɩɛllakɛ bɩnɔa'.
24 Ɔbɔɔkɛ wɩ nɩɛnɩ ga thɩmɩɩle, Thãgba fʋɔr cɔ kɔ̃tɩ̃ gardɛɛ kʋmãda na bonɩ jidaar kɔ̃tɩna na kɔɔ jɩ mɔ̃ wa kpɩɛrnɩ thɔ̃thɔnasɔɔdaraala', dɩ wa-n bule khasɔ mɔ̃ thɩ̃ɛɛlera na hanɩ.
25 Sɩ tibil bɩɛl pɔr a so war: Nɩ hɩnɛ, tɩbɩlaakɛ nɩ kɔɔ tonɩ khaɩra hale Thãgba fʋɔr cɔ kɔ̃tɩɩna dɩ wa-n dɩɩr tɩbɩla wo.
26 Dɩ gardɛɛ kʋmãda na gardɛsɔ jaal a kpa wɩ na hɛlɛlɛ fɩlɛ a pɔna, gɩdonɩ mɔ̃ tɩbɩla na dʋʋrnɩ wɛr thɛthɛ na bokana, maar fʋ war.
27 Ɔbɔɔkɛ wɩ pɔna wɩnɩ, wɩ jɩɩlɛ so gʋʋrdaraa ƴɛra. Dɩ gbõdaar bule wi thakɛ:
28 Mee sɩ kɔɔ pɩɛr nɛr dɩɩ khɩɩr ka ayɩ: Na-n gba ga iile a na dɩɩr tɩbɩla bã; sɩ nɩ hɩnɛ anɩ dɩɩrɩkɛ gɩrɛ kpaarɛ Jerujalɛm dɩɩra fɛʋ, dɩ nɩ-n ƴaalɛ dɩ tibililee khi thɩmɩɩ na 'li si.
29 Dɩ Pɩɛr na thɔ̃thɔna birsee: Dɔ sɩ nɩ Thãgba nũu sɩ ka sɩ jɔ tɩbɩla.
30 Asɩ mama thɩ kɔ̃tɩ̃sɔɔ Thãgba kɔɔ cʋʋrɛ Jeju dɩ ɩɩr a the khirera, ʋrɛɛkɛra nɩ kpanɩ thɩrʋra a kʋ;
31 sɩ Thãgba kɔɔ ɩɩrʋʋrɛ a pɛ ɔɔ nyɔ̃bɔra dɩ do Kɔ̃tɩn na Taadaar, gɩ ha Ɩjɩrayɛldara ha debire na sopugo faarɛ.
32 Sɛr dɔ sobɔ so jɩdara ga thɩ̃sɔraale na Thu Phuu dakha kɛ Thãgba n 'laanɩ wɩrɛraakɛ n nɩɛnɛɛnɩ nũu.
33 Ɔbɔɔkɛ wɩ nɩɛnɩ ga thɩmɩɩle nĩkhii n lɩɛr wɛr dɩ wa-n ƴaal wɩ kʋʋr wɩ.
34 Sɩ jɔfʋ bʋ dʋdaar bɩɛlɩkɛ wɩ-n wenɩ Gamalɩɛl, jɔfʋ dɩɩrdaar a do kɛ tɩbɩla fɛʋ n cʋnɩ, a ɩɩrɛ le so gʋʋrdaraa thɩ̃thɩɩn a 'laa hʋɛ wɩ dɔ tɩbɩlaale n the gbe.
35 Agɩpɩ dɩ so war: Nɛr Ɩjɩrayɛldara, nɩ jɩɛ dʋ bʋrɛ gɩrɛ nɩ ƴaalnɩ nɩ cʋʋ tɩbɩlalaakɛ.
36 Gɩdonɩ ga maan gɩra', Tədasɩ kɔɔ ɩɩrnɩ ayɩ, tibil kɔ̃tɩ̃ɩ ha nɩ; a kʋr tɩbɩla dɩ wɩ thɔɔ taanã. Sɩ wɩ kɔɔ kʋʋrɛ dɩ wɩrɛ fɛʋʋkɛ kɔɔ pɛnɩ ɔɔda nũu kɔɔ bɩ̃bɩlanɛ, bɩɛllakɛ na sa'.
37 A ɔɔda karɔ, Galile Judasɩ ɩɩrɛ ther bɔɔ a kʋr tɩbɩla dɩ wa-n kpaaraa; ɔr dakha wɩ kɔɔ kʋʋrɛ, dɩ wɩrɛ fɛʋʋkɛ kɔɔ pɛnɩ ɔɔda nũu kɔɔ bɩ̃bɩlanɛ.
38 Dɩ nɛnɛ̃kɛ mɩ so narɛ, na-n bo na ɩɩ tɩbɩlalaakɛ bã; a nɩ jɩ, nɩ faa wɩ wɩ jal. Ado gɩrɛ wɩ ɩɩrnanɩ gɩrɛ, dɩ a thɔmaakɛ wɩ-n cʋʋnɩ, tɩbɩlaa pa gɩ the, ga kʋɛrɛ.
39 Sɩ ado Thãgbaa pa gɩ the, na puno na kʋɛ ga. A nɩ jɩ, nɩ jɩɛ hɩɩn na-n kɛ̃kɛrɛna Thãgba ga.
40 Dɩ mɛ̃ wɩ tu ɔɔ nɔ. Agɩpɩ wɩ wer thɔ̃thɔna a ciil wi, sa pɩɛr wɩ wa-n bir a gba Jejuu i a na mɩɩ tɩbɩla bã, sa faa wɩ.
41 Dɩ wɩ kɔɔ ther le so gʋʋrdaraa pa na daʋ gɩrɛraakɛ wɩ teenanɩ hʋɔlɛ gɩ do Jejuu i dɔ nɔɔ.
42 Dɩ wire fɛʋ wa-n sɩrɔ dɩɩrɛ, na Jeju Kirisitii tutugo bʋɔɔ thɩmɩɩ mɩɩrɛ Thãgba fʋɔr cɔ kɔ̃tɩɩna na cɔnanɔsɔa'.