O Pauleskro 1. liil ap i
Korintarja
1
Ap i patslende an o foro Korint
1 Kau liil tchinau me,
o Paulo.
O Jesus Kristo rodas man win,
te wap leskro bitchepaskro.
Kowa kamas o Dewel jaake.
Un me un maro phraal Sostenes tchinah kau liil
2 ap i patslende,
kai wenn khetne an o Debleskro lab an o foro Korint.
Kolen rodas o Dewel win,
te wenn le leskre tchawe,
un te djiwenn o Jesus Kristeha khetne.
Kau liil hi ninna kol tsele wawarenge,
kai o Jesus Kristes an hake gaba un forja an-mangenna.
Job hi lengro un maro rai.
3 Mu well tumen latchepen un bacht an o dji!
Kowa dell tumen o Dewel,
maro dad,
un maro rai,
o Jesus Kristo!
O Paulo parkrell pes pash o Debleste
4 Me parkrau man hako tsiro tumenge pash miro Debleste.
Job hi tumenge jaake latcho un kras,
te prindjrenn tumer o Jesus Kristes.
5 Job das tumen bud goswepen,
te nai penenn o Debleskro lab,
un te haiwenn tumer,
hoi job kamell tumenge te penell.
6 O lab o Jesus Kristestar kras tumen soreles an o patsepen.
7 Tumen hi haki soor,
hoi o Debleskro Ducho della.
Un tumer dikenn ap ko diwes,
kai well maro rai,
o Jesus Kristo,
pale.
8 Job dell tumen i soor,
te atchenn an o patsepen,
bis te well lo pale.
Un kek nai anell i doosh ap tumende ap ko diwes.
9 Kowa,
hoi o Dewel penella,
kowa rikrell job ninna.
O Dewel das tumen gole,
te wenn hako tsiro peskro Tchaweha,
o Jesus Kristeha,
khetne.
Un kowa hi maro rai.
O tchingepen mank i patslende
10-11 Mire phrala,
me shunom,
kai hi tchingepen mashkral tumende.
Kowa penan mange kolla dran i familja koi djuwjatar Kloe.
Kanna mangau tumen an o lab maro rajestar,
o Jesus Kristestar:
Ma tchingrenn tumen buder!
Atchenn khetne un rikrenn khetne an kowa,
hoi tumer krenna un patsenna!
12 Pash tumende hi menshe,
kai penenna:
“Mer krah kowa,
hoi o Paulo menge penella.”
Wawar penenna:
“Mer rikrah men ap o Apollo.”
Un pale wawar penenna:
“O Kefasa hi maro sikepaskro.”
Un pale wawar penenna:
“Mer rikrah men ap o Jesus Kristeste.”
13 Nai djal kowa?
Hi o Jesus Kristo an budeder kotja?
Djas o Paulo tumenge ap o trushel?
Wan tumer ap o Pauleskro lab taufedo?
14 Me parkrau o Debles,
kai taufrom kek wawares tumendar har o Krispo un o Gajo.
15 Jaake nai penell kek,
tumer wans ap o Pauleskro lab taufedo.
16 Kowa bistrom:
Me taufrom ninna o Stefanes un leskri familja.
Budeder djinau me gar,
kai taufrom me jekes.
O Paulo rakrell kokres pral o Jesuseskro merepen ap o trushel
17 O Jesus Kristo bitchras man gar,
te taufrap i menshen.
Job kamell te penap o latcho lab lestar i menshenge.
Me penau kowa gar gosewe labentsa.
Te rakroms me gosewe labentsa,
merals o Jesus Kristo tchitcheske ap o trushel.
18 Maro rakepen pral o Jesuseskro merepen ap o trushel hi dinlepen kolenge,
kai djan nashedo.
Mer,
kai ham ap maro drom an o bolepen,
dikah an ko lab o Debleskri bari soor.
19 O Dewel penella an peskro lab:
Pash mande molell o menshengro goswepen tchi.
Un kolla,
kai penenn,
te djinenn le bud,
kolende sikrau,
kai kowa tchi moldo hi,
hoi jon djinenna.b
20 Hoi nai penah mer pral kol gosewe menshende?
Un hoi nai penah pral kolende,
kai hi tchinepangre un rakepangre ap kai phub?
Jon prindjrenn o Debles gar.
Doleske hi lengro goswepen an o Debleskre jaka dinlepen.
21 Ninna te dikenn i menshe o Debleskro goswepen an halauter,
hoi job kras,
prindjran jon pengro goswepah o Debles gar.
Doleske hatsas o Dewel i wawar drom.
Job lell kol menshen dran o tchilatchepen win,
kai patsenn ap o rakepen pral o Jesuseskro merepen ap o trushel.
Kol wawar menshe,
kai gar patsenna,
penenna:
“Kowa hi i dinelo rakepen,
hoi tumer kate rakrenna.”
22 I bibolde kamenn baro un sorelo koowa te dikell.
Kolla,
kai kek bibolde hi,
rodenn goswepen ap kai phub.
23 Mer penah i menshenge,
kai o Jesus Kristo ap o trushel hunte meras.
Pral kowa hi i bibolde chojemen.
Un i wawar menshenge hi kowa dinlepen.
24 Mank kolende,
kolen o Dewel peske win rodas,
hi bibolde un sawe,
kai kek bibolde hi.
Jon te shunenn o lab o Jesus Kristestar,
palle dikenn le an leste o Debleskri soor un leskro goswepen.
25 Ninna te penenn i wawar menshe:
“Kowa,
hoi o Dewel krella,
hi dinlepen,”
hi job gosweder har i menshe.
Ninna te penenn le:
“O Debles hi kek soor,”
hi job sorleder har jon.
Har o Dewel i menshen win rodella
26 Dikenn ap tumende,
mire phrala:
Mank tumende hi gar bud gosewe menshe,
gar bud pralstune un gar bud,
hoi mishto an-diklo hi.
27 O Dewel rodas kolen win,
kai an i menshengre jaka gar gosewo hi,
te dikenn i gosewe menshe,
kai lengro goswepen tchi molella.
Job rodas kolen win,
kai hi len kek soor an i menshengre jaka,
te dikenn i sorele,
kai lengri soor tchi molella.
28 O Dewel rodas kolen win,
kai an i menshengre jaka tchi molenna,
un kai gar mishto an-diklo hi,
te sikrell lo,
kowa,
hoi pash i menshende bud molella,
hi pash leste tchi moldo.
29 Jaake sharell pes nai kek mensho glan o Debleste.
30 O Dewel kras,
te wan tumer ap o Jesus Kristeskro drom.
Kanna djinah,
hoi tchatchepah goswepen hi.
O Jesus Kristo kras men tchatcho glan o Debleste.
Job rodas men win,
te was leske koi,
un las mari doosh mendar krik.
31 Kanna well kowa jaake,
har o Debleskro lab penella:
Te kamell pes jek te sharell,
nai sharell lo kowa,
hoi o Dewel leske kras.