7
O Stefano rakrella glan i tchatchepangre
1 Koi putchas ko baro rashai lestar:
“Hi kowa tchatcho,
hoi kolla penan?”
2 Koi penas o Stefano:
“Tumer phrala un dada,
shunenn!
Maro baro un railo Dewel mukas pes maro dadestar Abraham te dikell an o them Mesopotamia.
Ap ko tsiro djiwas o Abraham gomme gar an o foro Haran.
3 Un o Dewel penas ap leste:
Dja dran tiro them!
Muk tire menshen,
un dja an ko them,
hoi me tuke sikrau!a
4 Koi djas o Abraham dran ko them Kaldea,b
un djiwas an o foro Haran.
Un har leskro dad meras,
anas o Dewel les an ko them,
kai tumer kanna djiwenna.
5 O Dewel das les kek kotar phub an kau them,
witar gar i tikno kotar.
Un o Dewel das les peskro lab,
te dell lo leskre tchawende i them.
An ko tsiro his o Abrahames kek tchawo.
6 O Dewel penas ap leste:
Tire tchawe,
kai pal tute wenna,
hi wi-themarja an i them,
kai gar lengro hi.
Star-sheel bersha hunte budrenn le i wawarenge tel duka un bare dawa.
7 Un kolla,
kai len dan un dukran,
kolen dau me i phagi.
Un pal kowa djan le dran ko them win,
un mangenn man kate an kau them an.c
8 Un o Dewel das o Abrahameste peskro lab,
te hi lo leskro Dewel un o Dewel lauterenge,
kai pal leste wenna.
Un job penas o Abrahameske,
te mukell job pes ap peskro mass te tchinell.
Ninna i tsele mursh tchawe,
kai pal leste wenna,
hunte wan tchinlo ap pengro mass.d
Un o Abraham las i tchawes,
o Isaak.
Un o Abraham tchinas les ap o mass,
har job efta diwessa phuro his.
Un o Isaak tchinas o Jakobes,
un o Jakob peskre deesh-te-dui tchawen.
Kolla hi mare phure dada,
kolendar mer wam.
9 Mare phure dada silweran ap o Josefeste,
un bikran les an o them Egiptia.
Un o Dewel his pash leste,
10 un las les win dran halauter,
hoi o Josefeske pharo his.
Un o Dewel das les bud goswepen un kras,
te dikas o baro rai pral o them Egiptia latcho ap o Josefeste.
Ko baro rai kras,
te was o Josef o rai pral o tselo them Egiptia un pral o tselo rajeskro kheer.
11 Un palle was i tsiro,
kai bokan le an o tselo them Egiptia un an o them Kanaan.
Un mare phure hatsan tchi te chal an o them Kanaan.
12 Har o Jakob shunas,
kai an o them Egiptia djob della,
bitchras job peskre tchawen an ko them,
te ginenn le penge djob,
un pal i tsiro bitchras lo len i duito kopo.
13 Har jon o duito kopo an o them Egiptia wan,
prindjran le o Josefes.
Koi djinas o baro rai pral o them,
hawe menshendar o Josef his.
14 O Josef mukas peskro dades,
un peskre tsele menshen an o them Egiptia te well.
Kolla his efta-deesh-te-pantch menshe.
15 Jaake was o Jakob an o them Egiptia,
un kote djiwas lo peskre tchawentsa.
Kolla hi mare phure.
Un kote meran le ninna.
16 Un lengre tchawe anan len an o them Kanaan un paskran len an o foro Sichem ap ko kotar phub,
hoi ginas o Abraham kol menshendar,
kolengro phuro dad o Hamor his.
17 Palle was ko tsiro,
kai kowa was,
hoi o Dewel o Abrahameske penas.
I Israelitarja wan hako diwes budeder an o them Egiptia.
18 Koi was i wawar mursh baro rai pral o them Egiptia.
Kowa djinas tchi o Josefestar,
19 un rodas i drom,
har te rikrell lo mare menshen tele.
Un jon hunte budran tel dawa,
un hunte mukan pengre tikne tchawen,
te merenn jon.
20 An ko tsiro was o Mose boldo.
Un job his shukar an o Debleskre jaka.
Triin tchon his job an peskro dadeskro kheer,
un jon dan garda ap leste.
21 Un palle nai khatran le o Moses buder gar an o kheer.
Un kote,
kai tchiwan le les,
hatsas les i tchai o baro rajestar pral o them Egiptia.
Un joi las les pash peste un tserdas les pre,
har te wals lo lakro tchawo.
22 Un gosewe Egiptarja sikran leste lauter,
hoi jon djinan,
jaake te was lo gosewo an lauter,
hoi job rakras un kras.
23 Har o Mose star-deesh bersha phuro his,
kamas lo pal peskre menshende,
i Israelitarja,
te dikell.
Un job djas kote,
kai budran le.
24 Un kote dikas job,
kai jek leskre menshendar dawa chas.
Un job djas koi,
te well lo ap leskri rig,
un das koi Egiptares pale un das les mulo.
25 O Mose patsas,
kai peskre menshe haiwenna,
kai o Dewel les bitchras,
te lell lo len dran lengri bibacht win.
Jon haiwan kowa gar.
26 O wawar diwes was job pash peskre menshende,
har dui lendar tchingran.
Un job das len trad,
te tchingrenn le pen gar,
un penas:
Murshale,
tumer han phrala,
hoske tchingrenn?
27 Kowa,
kai kras ko tchingepen das les i spildini un penas:
Hal tu i tchatchepaskro un i rai pral mende,
te hunte shunas ap tute?
28 Kameh tu man ninna mulo te dell,
har tu taissar ko Egiptares mulo dal?
29 Har o Mose kowa shunas,
nashas job peske,
un djas an ko them Midian.
Koi wan leske dui tchawe boldo.
30 Star-deesh bersha pal kowa his o Mose an o mulo them pash koi berga Sinai.
Koi mukas pes i Debleskro bolepaskro glan leste te dikell an i subjengro bur,
hoi chatchas.
31 Hoi job kote dikas,
nai patsas lo gar.
Jaake djas lo pash ko bur,
te nai dikell lo feteder,
hoi kowa hi.
Kote rakras o Dewel ap leste:
32 Me hom o Dewel tire phurendar,
o Dewel o Abrahamestar,
o Isaakestar,
un o Jakobestar.
Un i bari traash was ap o Moseste,
har job kowa shunas,
un darjatar nai dikas lo gar kote pre.
33 Un o Dewel penas ap leste:
Rib tire kircha win!
Kote,
kai tardo hal,
hi o Debleskro them.
34 Me dikom,
har mire menshe chan dawa an o them Egiptia.
Un me shunom lengri gole un lengro ropen,
un wom dran o bolepen tele,
te lap len dran kau them win.
Un me kamau,
te djas tu an o them Egiptia.e
35 O Dewel bitchras kau Moses,
kai pash peskre menshende tchi moldo his.
Kowa dikah mer koi pre,
har jon penan:
Koon kras tut pral mende tchatchepaskro un rai,
te hunte shunas mer ap tute?
O Dewel bitchras les,
te well lo rai pral lende,
un te anell lo len dran ko them win,
kai jon pandle budepangre his.
Kowa penas leske ko bolepaskro,
kai dran i subjengro bur ap leste rakras.
36 Kau Mose anas i Israelitarjen win un kras baro un sorelo koowa an o Debleskri soor an o them Egiptia,
un pash o lolo pani,
un star-deesh bersha an o mulo them.
37 Kowa his o Mose,
kai ap lende penas:
O Dewel bitchrell tumenge i Debleskro rakepaskres har me hom.
Kowa hi jek tumare menshendar.f
38 Un har kol Israelitarja an ko mulo them pash koi berga Sinai glan o Debleste khetne wan,
his o Mose ap i berga Sinai tardo mashkral o bolepaskro un mare phurende.
Un o bolepaskro das les kol Debleskre laba,
hoi denn o djipen,
te anell o Mose len pash mende.
39 Mare phure kaman gar ap leste te shunell un kran,
hoi jon kaman.
Jon kaman te djiwell,
har jon an o them Egiptia djiwan.
40 Ap o Arong penan le:
Kre menge i dewel,
kai dell garda ap mende un sikrell mende o drom!
Mer djinah gar,
hoi djas o Moseske,
kai anas men dran o them Egiptia win.h
41 An ko tsiro kran le i grumni dran sonakai,
te well kaja lengro dewel.
Un jon anan viechen,
maran len un chatchran len lake,
un wan bachtelo pral kowa,
hoi jon kran.
42 O Dewel djas peske lendar un mukas len.
Koi mangan jon i momlia an o bolepen an.
Jaake was kowa,
hoi tchinlo hi an o liil,
kai o Debleskre rakepangre tchinan.
Kote penell o Dewel:
Murshale an Israel,
mange chatchran tumer kek viechen,
un anan kek chapen glan mande an kol star-deesh bersha,
har hans an o mulo them.
43 Tumer hidjran ko kheer trujel,
kai o Moloch dren hi.
Ninna hidjran koi bolepaskri momeli tumentsa,
kai Refan kharedo wella.
Kol dujen kran tumer tumare wastentsa,
te nai mangenn len an.
Doleske tradau me tumen dran tumaro them win,
un anau tumen pandlo an o them Babilonia,
un dureder.i
44 O Stefano penas dureder:
Mare phuren his o Debleskro tikno kheer,
hoi his kerdo dran viechengre balla,
un hidjran les lentsa,
har djan le an o mulo them trujel.
Kau kheer kran le jaake,
har o Dewel kowa o Moseste ap i berga sikras.
45 Mare phure hidjran kau kheer lentsa,
bis te anas len o Josua an o them Kanaan.
Kote djiwan wawar menshe,
kai o Debles gar prindjrenna.
Kolen tradas o Dewel win,
un das ko them mare phurende.
O Debleskro tikno kheer dran viechengre balla atchas an o them Kanaan un his gomme koi,
har o David o baro rai was.
46 Ap koleste dikas o Dewel latches.
Un o David mangas lestar,
te nai krell lo leske i kheer dran barra,
kai i tsele Israelitarja nai mangenn les an.
47 His gar o David,
na-a,
kowa his leskro tchawo,
o Salomo,
kai kras o Debleske i baro kheer dran barra.
48 O baro Dewel djiwell gar an khera,
kai i menshe kran pengre wastentsa.
Kowa penas glan rah tsiro o Debleskro rakepaskro,
o Jesaja:
49 O Dewel penas:
O bolepen hi miro beshepaskro,
un i phub hi tel mire pire tchiddo.
Hawo kheer kamenn tumer mange te krell tumare wastentsa,
kai djiwap dren?
50 Me krom o bolepen un i phub mire wastentsa.” j
51 Un o Stefano penas dureder ap lende:
“Tumer kamenn tchi te haiwell.
Tumaro dji hi har bar.
Tumare kandentsa shunenn tchi,
un kamenn gar ap o Debleskro Ducho te shunell.
Jaake kran tumare phure.
Jaake krenn ninna tumer.
52 Penenn mange:
Dell jek Debleskro rakepaskro,
kai lan tumare phure gar palla?
Jon maran kolen,
kai glan-wi penan,
te well ko jek,
kai hako tsiro o tchatchepen krella.
Job was,
un tumer phukran ap leste un maran les.
53 I bolepangre anan tumenge kol laba,
kai penenna,
hoi o Dewel tumendar kamella.
Un tumer rikran tumen gar ap lende.”
O Stefano wella mulo dino
54 Har jon kowa shunan,
hoi o Stefano lenge penas,
djas lenge kowa an o dji,
un i bari choli tapras len.
55 O Stefano,
pherdo Debleskro Ducho,
dikas an o bolepen pre,
un dikas o Debleskro railepen un o Jesuses ap o Debleskri tchatchi rig tardo.
56 Un o Stefano penas:
“Me dikau o bolepen pre,
un o Menshengro Tchawes ap i tchatchi rig o Deblestar tardo.”
57 Koi dan jon soreles gole,
tchiwan pengre wasta ap i kanda,
te shunenn le gar,
un djan ap leste,
58 tradan les dran o foro win,
un witsran barrentsa ap leste.
Un kolla,
kai witsran i barra,
riwan pengre koola win,
un i terno mursh,
kai kharas Saulo,
das ap lende jak.
59 Har jon ap leste i barrentsa witsran,
das o Stefano gole:
“Rai Jesus,
le man pash tute!”
60 Un job peras ap i phub tele,
un das pale gole:
“Rai,
le koi doosh lendar!”
Har job kowa penas,
meras lo.