52
O foro Jerusalem well dren lino
1 Biish-te-jek bersh his o Zedekja, har lo baro rai was; un deesh-te-jek bersha his lo baro rai an o foro Jerusalem. Leskri dai kharas Hamutal. Lakro dad his o Jirmeja dran Libna. 2 Un o Zedekja kras, hoi djungeles his glan o baro Debleskre jaka, jaake har o Jojakim ninna kras. 3 Kowa halauter kras o baro Debles jaake chojedo pral i menshende an o foro Jerusalem un an o them Juda, te tradas lo len pestar krik.
Un o Zedekja phagas o baro rajeha pral o them Babilonia, un kras buder gar, hoi kowa kamas.
4 Har o Zedekja an o enjato bersh baro rai his, was o baro rai pral o them Babilonia, o Nebukadnezar, peskre tsele lurdentsa glan o foro Jerusalem. Kowa his ap o deshto diwes an o deshto tchon. Un job tchiwas peskre lurden trul o tselo foro, un mukas tchik pre te witsrell trul o foro, te krell lo i drom, hoi djal pral ap o foreskri massuri. 5 Un ko foro atchas dren pandlo bis an o deesh-te-jekto bersh, kai o Zedekja baro rai his.
6 Ap o enjato diwes an o starto tchon was i bok bares an o foro, un i menshen his buder tchi te chal. 7 Kote phagan i Babilonarja an o foro dren. Un an koi rati nashan i tsele kurepangre win dran o foro, un djan dran ko wudar mashkral kol dui massurja, ap o drom, hoi djal pash o rajeskri baara. Un i Babilonarja his trul o foro tchiddo. Har djan i kurepangre ko drom, hoi djal an o telstuno them, kai o pani Jordan nashell, 8 koi nashan i lurde dran o them Babilonia sik o baro rajeske Zedekja palla. Un jon lan les dren un tapran les an o telstuno them pash o foro Jericho. Un kol tsele kurepangre, kai pash leste his, nashan penge krik.
9 I lurde dran o them Babilonia lan o baro rajes Zedekja, un pandan les un anan les pash o baro rajeste pral o them Babilonia an o foro Ribla, hoi an o them Hamat tchiddo hi. Un job rakras i phagi pral leste win. 10 Un o baro rai dran o them Babilonia mukas i mursh tchawen o rajestar Zedekja glan leskre jaka te marell. Un mukas ninna i tsele pralstunen dran o them Juda te marell. Kowa kras lo kote an o foro Ribla. 11 O Zedekjeske mukas lo i jaka win tchurje te dell, un les sasterne shellentsa te pandell. Palle mukas les o baro rai pral Babilonia an o foro Babilon te anell. Kote was lo stildo bis te meras lo.
12 O baro rajes pral o them Babilonia, o Nebukadnezar, his i baro lurdo, koles bud penepaske his. Koleskro lab his Nebusaradan. Job his o pralstuno pral i lurdende. Har his o Nebukadnezar an o deesh-te-enjato bersh o baro rai pral o them Babilonia, koi was o Nebusaradan ap o deshto diwes an o pantchto tchon an o foro Jerusalem. 13 Un job chatchras o baro Debleskro kheer tele, ninna ko kheer o baro rajestar un kol wawar khera an o foro Jerusalem; awa, hako baro kheer chatchras lo tele. 14 Un kol tsele lurde dran o them Babilonia, kai leha wan, phagan i tsele massurja trul o foro Jerusalem tele.
O duito kopo wenn menshen dran o foro Jerusalem pandles anlo an o them Babilonia
15 Un kol menshe, kai pral atchan an o foro Jerusalem, kolen anas o Nebusaradan pandles an o them Babilonia. Mank lende his tchorwele, ninna kolla, kai dan pen an o wast o baro rajestar pral o them Babilonia, un sawe, kai pral atchan kol budepangre menshendar, kai glan i tsiro koi djiwan. 16 Kokres i tchorwelendar an o them mukas lo sawe koi, te budrenn le ap o drakengro them un ap o hachetikro them.
17 Un i lurde dran Babilonia phagan i bare turme paash, hoi dran lolo saster kerdo wan un glan o kheer o baro Deblestar tardo his. Ninna phagan le kol wurdja an kotja un ko baro thopaskro tcharo, hoi dran lolo saster kerdo was, un hoi an o baro Debleskro kheer tardo his. Un ko tselo lolo saster anan i Babilonarja an o them Babilonia. 18 Ninna lan le pentsa krik kol pirja, bare roja, i tchinepangre, kolentsa i dorja an i momlia tele tchinlo wenn, un bare un tikne tchare un o tselo wawar koowa dran lolo saster, kai budran le leha an o Debleskro kheer. 19 Ninna kowa, hoi dran sonakai un rup kerdo his, las ko pralstuno, o Nebusaradan, peha: khore, tchare, an kolende o sungepaskro koowa chatchedo well, bare tchare, pirja, momelengre, roja un tikne tchare. 20 Kolla dui turme, ko baro thopaskro tcharo, kol deesh-te-dui grumja, ap kolende ko thopaskro tcharo tardo his, un kol wurdja, kai o baro rai Salomo mukas te krell o baro Debleskro khereske, kolla lauter his dran jaake bud lolo saster kerdo, te djinas kek, har phares kowa his. 21 Ochta metarja his kol dui turme bares tarde. I dori, hoi pantch-te-paash metarja lengsto hi, djals jek kopo trul hakeneste. O lolo saster ap hako turmo his star gushte pesso. Dren an i turme his tchi. 22 Un lengre sherja his ninna dran lolo saster kote pre kerdo. Hako shero his budeder har dui metarja baro. Un trul hako shero his i shukar pandepen phabjentsa, halauter dran lolo saster. Jek turmo his har ko wawar. 23 Win his 96 (enja-deesh-te-shob) phabja pre pandles; halauter khetne his sheel phabja ap ko pandepen trujel pandlo.
24 Un o pralstuno lurdo las o pralstuno rashajes, o Seraja, pandlo, ninna ko rashajes Zefanja, kai was pal o Seraja, un ninna kol triin murshen, kai dan jak ap o wudar. 25 Un dran o foro las lo:
ko pralstunes pral i lurdende;
wawar efta murshen, kai an hako tsiro trul o baro rajeste trujel hunte wenn;
ko tchinepaskro, kai i laba i lurdendar pre tchinas un i lurden win rodas;
un shob-deesh wawar bare mursha, kai an Jerusalem his.
26 Kolen las o Nebusaradan, ko pralstuno lurdo, pandlo, un anas len pash o baro rajeste dran o them Babilonia. Kowa his an o foro Ribla. 27 Un o baro rai pral o them Babilonia mukas len temerl te dell an o foro Ribla, hoi an o them Hamat tchiddo hi. Jaake hunte djan i menshe dran o them Juda an o pandepen.
28 Kalla hi kol menshe, kai mukas o Nebukadnezar pandles an Babilonia te anell:
Har lo an o eftato bersh o baro rai his: 3.023 (triin-serja-biish-te-triin) menshe dran o them Juda;
29 har lo an o deesh-te-ochtato bersh baro rai his: 832 (ochta-sheel-trijanda-te-dui) menshe dran o foro Jerusalem.
30 Har lo an o biish-te-triinto bersh baro rai his, anas o Nebusaradan, ko pralstuno lurdo, 745 (efta-sheel-star-deesh-te-pantch) menshe dran o them Juda krik.
Halauter khetne his 4.600 (star-serja-shob-sheel).
O Jojachin nai atchell djido
31 Har o Ewil-Merodach o baro rai pral Babilonia was, mukas lo gomme an kau bersh o Jojachin, ko rajes pral o them Juda dran o stilepen te lell. Kowa his an o 37. (trijanda-te-eftato) bersh, har o Jojachin krik anlo was, ap o 25. (biish-te-pantchto) diwes an o deesh-te-duito tchon. 32 Un o Ewil-Merodach rakras kamles leha, un hadas les pral kol wawar raja, kai pash leste his an o them Babilonia. 33 Un o Jojachin tchiwas kol ripja pestar krik, hoi les an o stilepen ap leste his, un chas peskro tselo djipen pash o baro rajeste ap leskri chapaskri. 34 Un jaake har o baro rai dran Babilonia kowa kamas, was leske dran o baro rajeskro wast hako diwes kowa dino, hoi les hunte well djipaske, jaake rah har job djiwas.