78
Ma biste, hoi o Dewel ap o Israel kras
Mire menshale, shunenn, hoi tumenge penau!
Shunenn mishto ap mire laba!
2 Me kamau te rakrap i gosewe labentsa pral i phure tsirja.
3 Kowa, hoi mer shunam un djinah,
un hoi mare phure menge penan,
4 kowa kamah gar te khatrell glan mare tchawende;
na-a, kolenge, kai pal mende wenna,
kamah te penell, har sorelo o baro Dewel hi
un hawo baro koowa job kras an peskri soor.
5 Job sikras o Jakobeskre tchawende, har te djiwenn le.
Un sikras i Israelende peskro drom.
Mare phurenge penas lo,
te sikrenn jon pengre tchawende, har te djan le leskro drom.
6 Jaake te djinenn les kolla, kai pal lende wenna,
kolla, kai gomme gar bolde hi.
Jon ninna sikrenn o Debleskro drom pengre tchawende,
7 jaake te rikrenn jon pengro tselo djijeha ap o Debleste,
un bistrenn gar, hoi o Dewel lauter kras,
un rikrenn lauter, hoi job penas,
8 jaake te wenn le gar har pengre phure, kai o Debleskro dromestar tele peran,
un kaman gar te shunell.
Kolengre djia his gar sorelo,
un jon his gar pengro tselo djijeha pash o Debleste.
9 Jaake his i mursha dran o kheer Efrajim:
Ninna le haiwan le mishto o bogeha trujel te djal,
nashan le penge ap o diwes, kai o kurepen hi.
10 Jon rikran pen gar ap o Debleskre laba, hoi job lentsa win kras,
un kaman gar ap leskro drom te djal.
11 Jon bistran, hoi job lauter kras, – ko tselo baro koowa,
hoi job ap lende kras un hoi kek wawar nai krella.
12 Glan lengre phurende kras job baro sorelo koowa
an o them Egiptia, pash o foro Zoana.
13 Job kras i drom an o baro pani,
un mukas len mashkral ap i wawar rig te djal.
Ap kol dui rigja his o pani pral tardo har i kheer.
14 Ap o diwes djas lo glan lende an i wolka,
un rati an i jag, te was len i momeli.
15 An o mulo tato them phagas lo bare barra,
un das len pani te pijell, budeder har doha hakeneske.
16 Job mukas panja te well dran i bare barra,
te nashan le tele har bare lengste panja.
17 Ninna te kras lo kowa lauter lenge, shunan le gar ap leste,
un an o mulo tato them hadan le pen ap leste, ko pralstuneste.
18 An pengre djia patsan le gar,
te nai dals len o Dewel ko chapen, pal kowa len bok his.
19 Un jon rakran pal o Debleste un penan:
“Nai dell men o Dewel chapen kate an o mulo tato them?
20 Kowa hi tchatcho: Job phagas o baro bar,
un bud pani was win un nashas tele kate te kote pral o them.
Nai dell lo men ninna maro?
Haiwell lo peskre menshenge mass te anell?”
21 Har o baro Dewel kowa shunas, was lo chojedo ap o Jakobeskre tchawende.
Peskri choli was ap o Israel har i jag.
22 Jon patsan gar, te hi lengro Dewel ap lengri rig,
un dikan gar ap leste, te dell lo len, hoi len hunte well.
23 Un job rakras soreles ap i wolke un kras i bolepaskre wudja pre,
24 un das len bolepaskro djob te chal, hoi kharell Manna.
Kowa peras tele ap lende, har brishin tele perell ap i phub.
25 Awa, maro, hoi i bolepangreb chan, das lo lende lauterende.
Bud chapen das lo len un kras len tchalo.
26 Job bitchras i baro ducho, hoi phurdas kotar, kai o kham pre djal.
Un peskri sorjah tradas lo i wawar ducho pash lende, hoi phurdas kotar, kai o kham pralstunes hi,
27 Un o ducho anas bud bud tchirklen peha, te well len mass te chal,
jaake bud tchirkle har i santa pash o baro pani.
28 Mashkral ap i platsa peran le, kote, kai lengre plachtene khera tardo hi.
29 Kote das lo len, hoi jon kaman,
un jon chan un wan tchalo,
30 Har his le gomme pash o chapen
un mass an lengro mui,
31 koi was o Debleskri choli pral lende,
un job maras lengre pralstunen,
un i terne sorele murshen i Israelendar mukas lo te merell.
32 Ninna te dikan le kowa lauter, anan le pale te pale doosh ap pende,
un patsan gar ap lauter, hoi kras job an peskri bari soor.
33 Koi kras lo, te djal lengro djipen sik trujel,
un lengre bersha his pherdi daar.
34 Te anas lo o merepen pral lende,
rodan le o Debles,
un putchan pale pal leste.
35 Un lenge was an o shero, te hi o Dewel kowa, kai rikrell len,
un kai job, o Dewel pral halauter, kowa hi, kai len win lell dran o merepen.
36 Kowa, hoi le leske penan, his chochedo.
un lengre laba his chochepen.
37 Pengre djijentsa his le gar pash leste,
un ap leskre laba, hoi le leha win kran, rikran le gar pengro tselo djijeha.
38 Job kras lenge peskro dji pre,
un maras len gar.
Na-a, job las lendar i doosh tele.
Bud kope rikras job peskri choli pale,
un mukas gar peskri tseli choli ap lende te well.
39 Job djinas, te hi le menshe, kai hunte merenn,
un hi sik buder gar koi,
jaake har i ducho, hoi djal un gar pale wella.
40 Bud kope hadan le pen ap leste an o mulo tato them,
un dukran leskro dji.
41 Pale te pale kaman le te dikell, hoi job haiwella.
Jaake dan le leske an o dji, koleske, kai kokres o tchatcho Dewel hi, o Dewel pral o Israel.
42 Jon bistran leskri bari soor
un ko diwes, har las lo len win dran i tchilatche wasta.
43 Lenge was gar an o shero, har sikras lo peskri bari soor an o them Egiptia,
un hawo baro koowa job kras pash o foro Zoan.
44 Kote kras lo, te was o pani an o Nil rat,
te nai pijan i Egiptarja gar dran pengre panja.
45 Un job bitchras matsillec an lengro them, hoi len dandran,
un djambe, hoi o them khandlo kran.
46 Lengro djob chan i stepangre pre.
Kolla chan lauter, hoi ap lengri phub bares was.
47 Un lengre drakengre ruka das i barrengro brishin paash,
un lengre faigetikre ruka o djajedo panid.
48 I brishineskre barra dan lengre grumjen mulo,
un koi jag, hoi pral un tele djas ap o bolepen, das i bakren mulo.
49 Jaake bitchras o Dewel peskri bari choli ap i Egiptarja.
Leskri choli his har i jag, hoi chatchras,
un i bari phagi pral lende anas.
I bibacht tapras len har te wals lat bitchedo i bolepangrendar, kai anenn o merepen.
50 Un o Dewel rikras peskri choli gar pale,
un las len gar win dran o merepen,
un mukas len te merell ap i djungelo nasslepen.
51 Job maras i tsele phureder mursh tchawen an o them Egiptia,
kol tchawen kolendar, kai wenna pal o Ham,
an kolende pengre dadengri bareder soor hi.
52 Palle anas job peskre menshen win,
un djas glan lende har i bakrengro djal glan peskre bakre,
un sikras len o drom an o mulo tato them.
53 Job rikras peskre wasta pral lende.
Un len hunte was kek daar.
Un kolla, kai len palla lan,
an o baro pani jon tassan.
54 Job anas len an o them, hoi job peske wi-rodas,
pash kai berga, hoi job peskri sorjah dren las.
55 Job tradas i tsele wawar menshen glan lende win,
un das lengro them peskre menshende,
hakeneste kol deesh-te-dui bare familjendar das lo lengro kotar,
te well ko them lengro.
An i plachtene khera kol wawar menshendar mukas lo i Israelitarjen te djiwell.
56 Kolla hadan pen pale te pale ap o Debleste, ko pralstuneste,
un kaman gar ap leste te shunell,
un rikran gar leskre laba.
57 Jon peran lestar tele.
Un jaake har lengre phure menshe kran, kran jon ninna,
un kaman o Deblestar buder tchi te djinell.
Tchi-moldo his le har i bogo, koleskri dori buder gar sorelo hi.
58 Jon mangan i wawarengre deblen an.
Un choiran o Debles, har kran le penge chochene deblen.
59 Har o Dewel kowa shunas,
was lo jaake chojedo,
te das lo o Israel pre.
60 Un job mukas peskro kheer an o foro Shilo, kote, kai job mank peskre menshende djiwas.
61 Un ko sonakaskro mochton, hoi sikras peskri soor un peskro railepen,
mukas lo an i wasta kolendar te perell, kai kuran pen peskre menshentsa.
62 Un peskre menshen das job an lengre wasta,
te marenn le len o chareha.
Jaake chojedo his lo ap lende.
63 I terne murshen chas i jag.
Un i terne tcha nai hatsan buder kek romes.
64 I rashaja wan maredo o chareha,
un lengre romja nai rowan gar pral pengre mule romende.
65 Koi stas o baro Dewel pre, har jek, kai sowas un pre djangras.
Sorelo his lo har jek, kai pash i pipen bachtelo was.
66 Un job das kolen, kai kuran pen peskre menshentsa un tradas len pale.
Lengri ladj atchas hako tsireske ap lende.
67 O Josefeskre tchawen las job gar, te wenn lendar i pralstune pral o Israel,
witar gar rodas lo peske i menshen dran o kheer Efrajim win.
68 Na-a, i menshen dran o kheer Juda rodas lo peske win,
un koi berga Zion, hoi job o djijestar kamella.
69 Kote pre tchiwas lo peskro kheer,
dur pral djal lo pre – har o bolepen,
un hi soreles tardo har i phub,
hoi lo kras hako tsireske.
70 Un job rodas peske o Davides win,
te was lo leskro budepaskro,
un las les kotar krik, kai das lo jak ap i bakrende.
71 Kolendar kharas lo les krik,
te well lo o baro rai pral o Israel,
te dell lo jak ap o Debleskre menshende,
har i bakrengro dell jak ap peskre bakrende.
72 Un peskro tselo djijeha das o David jak ap lende,
un goswepah sikras lo len o drom.