9
I bibolde marenn kolen, kai lenge tchilatchepen kamenn
1 Un palle was o 13. (deesh-te-triinto) diwes an o 12. (deesh-te-duito) tchon. Kowa hi o tchon Adar. Ap ko diwes hunte wals kerdo pal o baro rajeskro tchinlo lab. Un i menshe, kai i bibolden gar kaman, patsan, te nai marans le i bibolden ap ko diwes. Kanna was kowa wawartchandes: I bibolde wan sorleder har i wawar menshe, 2 un wan khetne an pengre forja an i tsele themma, kai o Ahasveros baro rai hi, te djan le ap kolende pre, kai lengri bibacht kaman. Un kek nai atchas tardo glan lende. Un i bari daar glan lende peras ap i menshende an i tsele themma.
3 I darjatar glan o Mordekai tchiwan pen i pralstune an kol themma ap i rig i biboldendar, ninna i raja, i themeskre raja un i rakepangre o baro rajestar. 4 Jon shunan, kai was o Mordekai i baro mursh an o kheer o baro rajestar. An i tsele themma was prindjedo, har lo baro un bareder was.
5 Jaake maran i bibolde lauteren o chareha, kai ap lende djan, un mukan kekes djido, un kran jaake lentsa, har jon kaman. 6 Un an o sorelo kheer o baro rajestar an o foro Susa dan le pantch-sheel (500) murshen mulo. 7-10 Un ninna maran le o Hamaneskre deesh tchawen: o Parshandata, o Dalfon, o Aspata, o Porata, o Adalja, o Aridata, o Parmashta, o Arisai, o Aridai un o Wajesata. O Haman his kowa, kai kamas i bibolden te marell. Leskro dad his o Hammedata. Ko koowa, hoi lenge his, tchoran le penge gar.
11 Ap ko diwes was o baro rajeske penlo, kitse mule das an o rajeskro sorelo kheer an o foro Susa. 12 Un o baro rai penas ap i rani Ester: “Kokres an miro sorelo kheer an Susa dan i bibolde pantch-sheel murshen mulo. Ninna i deesh tchawen o Hamanestar maran le. Putchau man, hoi kran le an mire wawar themma? Hoi mangeh tu budeder, te well tut dino? Un hoi kameh tu? Kowa well kerdo.”
13 I Ester penas: “Te hi miro rajeske mishto, palle muk i bibolden taissar an o foro Susa gomme jek kopo pal ko lab te krell, hoi kau diweske tchinlo his. Un kol deesh tchawe o Hamanestar wenn ap deesh bare kashta pre bladedo.”
14 Un o baro rai penas, te well kowa jaake kerdo. Un ko lab was tchinlo un prindjedo kerdo an o foro Susa. Un kol deesh mule tchawe o Hamanestar wan ap kashta pre pandlo. 15 Un i bibolde an o foro Susa wan ap o 14. (deesh-te-starto) diwes an o tchon Adar gomme jek kopo khetne, un dan an Susa 300 (triin-sheel) murshen mulo. Lengro koowa tchoran le penge gar.
16 Un ninna i tsele wawar bibolde, kai an i themma o baro rajestar djiwenn, wan penge khetne, un kuran pen pengro djipaske, te perenn le buder gar an i tchilatche wasta. Un jon dan 75.000 (efta-deesh-te-pantch-serja) murshen mulo. Lengro koowa tchoran le gar penge.
17 Un kowa his ap o 13. (deesh-te-triinto) diwes an o tchon Adar. Un ap o 14. (deesh-te-starto) diwes kran jon tchi. Un kran lestar i diwes, kai wenn le khetne, chan un pijenn un hi bachtelo. 18 Kol bibolde, kai an o foro Susa djiwan, kolla djan an o marepen ap o 13. (deesh-te-triinto) un ap o 14. (deesh-te-starto) diwes an ko tchon. Un ap o 15. (deesh-te-pantchto) diwes kran le tchi. Un kran lestar i diwes, kai krenn le tchi un wenn khetne, chan un pijenn un hi bachtelo. 19 Doleske hi o 14. (deesh-te-starto) diwes an o tchon Adar i baro diwes kol biboldenge, kai djiwenn win ap o them un an i gaba. Un jon chan un pijenn un denn jek o wawareste latcho chapen.
Kol dui diwessa, kai kharenn ‘Purim’, wenn bares rikedo
20 Un o Mordekai tchinas kawa lauter an i liil, un bitchras lila ap i tsele biboldende, kai dur hi un kai gar dur hi, an hako them o baro rajestar Ahasveros. 21 An kol lila his tchinlo, te well o 14. un o 15. diwes an o tchon Adar i baro diwes. Koles hunte rikrenn le hako bersh, 22 te bistrenn le gar, kai an kol diwessa i bibolde win lino wan dran i tchilatche wasta, un kai kawa o tchon hi, kai was bacht dran lengre duka, un sapen dran lengro ropen. Doleske hunte rikrenn le kol diwessa bares, un wenn khetne, chan un pijenn un hi bachtelo. Un jek te dell o wawareste latcho chapen. Un ninna i tchorwele hunte wenn gar bistedo un hunte lenn tchomone.
23 Un i bibolde kran jaake har o Mordekai lenge an o liil tchinas. An hako bersh rikran le kal bare diwessa jaake har kran le o ersto kopo.
24 An ko liil, hoi o Mordekai lenge bitchras, tchinas lo lenge, hoi o Haman kras, koleskro dad o Hammedata his i menshendar Agag: Job kamas i bibolden te marell, un mukas kol tikne barra te witsrell, hoi kharenna Purim, te hatsell lo win, hawo diwes o feteder ko marepaske hi. 25 An ko liil his ninna tardo, har i Ester pash o baro rajeste djas un har kowa an i liil penas, te well o Hamaneha ko tchilatcho koowa kerdo, hoi job kamas i biboldentsa te krell. Un jaake was o Haman un peskre tchawe ap i bare kashta pre bladedo.
26 Doleske wan kol bare diwessa ‘Purim’ kharedo, jaake har kol tikne barra kharenna, hoi witsedo wan. Un jaake har o Mordekai lenge an o liil tchinas, un doleske, hoi jon kokres dikan un kran, 27 lan pen i bibolde glan, te rikrenn le kol dui diwessa bares, un mukenn gar tele, te rikrenn le len hako bersh jaake har glan tchinlo was. Un jaake was kowa pash lende kerdo. Un kowa his ninna moldo lengre tchawenge, kai pal lende wenna, un kolenge, kai kek bibolde hi un pash lende rikrenna. 28 Ap hako tsiro hunte rikrenn i bibolde kal diwessa ‘Purim’ an hako them un hako foro, te bistrenn lengre tchawengre tchawe gar, hoi an kol diwessa djas.
29 Un i rani Ester, kolakro dad o Abichajil his, tchinas i duito liil, khetne lakro kakeha, o biboldeha Mordekai. An kau liil tchinas li, te hunte well lauter jaake kerdo har an ko liil, hoi o Mordekai tchinas pral kol diwessa Purim. 30 Un lakro liil djas ap i tsele biboldende an kol 127 (jek-sheel-te-biish-te-efta) themma, kai o Ahasveros o baro rai his. An ko liil his tardo: “Bacht un tchatchepen tumenge! 31 Mer, o biboldo Mordekai un i rani Ester, mangah tumendar, te rikrenn kol diwessa Purim ap o tchatcho tsiro jaake dren, har mer kowa glan tchinam. Kal laba hi tumenge un tumare tchawenge, kai pal tumende wenna.” An kau liil penan le lenge ninna, har te rikrenn le ko ropaskro tsiro dren, kai rowenn le un chan tchi.a
32 Un jaake har i Ester an kau liil tchinas, wan kol o bare diwessa Purim dren tchiddo. Un lakre laba wan an i baro liil tchinlo.