36
O Joahas hi o baro rai pral Juda
1 Un i menshe dran o them Juda tchiwan o Joahas, koleskro dad o Josia his, pral pende, te well lo o baro rai pal leskro dadeste an o foro Jerusalem. 2 Biish-te-triin (23) bersh his o Joahas phuro, har lo baro rai was. Un job his triin tchonna baro rai an o foro Jerusalem. 3 Un o baro rai pral o them Egiptia las les win dran o foro Jerusalem, te atchell lo buder gar baro rai. Un job tchiwas i sijaan ap o them: 70 (efta-deesh) zentnarja rup un 35 (trijanda-te-pantch) kilogramme sonakai. 4 Un o baro rai pral o them Egiptia kras, te well o Josijeskro tchawo, o Eljakim, baro rai pral Juda un Jerusalem. Un das les i wawar lab un kharas les Jojakim. Leskro phrales, o Joahas, las o Necho peha, un anas les an o them Egiptia.
5 Har was o Jojakim baro rai, his lo 25 (biish-te-pantch) bersh phuro. Un job his 11 (deesh-te-jek) bersh baro rai an o foro Jerusalem. Un job kras, hoi tchilatcho his glan i jaka o baro Deblestar, kai leskro Dewel his. 6 Un o Nebukadnezar, ko baro rai pral o them Babilonia, was, te kurell lo pes leha, un mukas les sasterne shellentsa te pandell, te nai anell lo les an o foro Babilon. 7 Ninna ko kutch kowestar dran o baro Debleskro kheer mukas o Nebukadnezar an o foro Babilon te anell, un tchiwas kowa kote an peskro debleskro kheer.
8 Ko tselo wawar koowa, hoi pral o Jojakim penepaske hi, un ko djungelo koowa, hoi lo kras, un hoi leske djas, kowa hi tchinlo an i familjakro liil i bare rajendar pral o them Israel un Juda. Un leskro tchawo, o Jojachin, was baro rai pal leste.
O Jojachin hi o baro rai pral Juda
9 Deesh-te-ochtaa (18) bersh his o Jojachin, har lo baro rai was. Un job his baro rai triin tchonna un deesh diwessa, un djiwas an ko tsiro an o foro Jerusalem. Un job kras, hoi djungeles his glan o baro Debleskre jaka. 10 Un har o bersh trujel his, mukas les o Nebukadnezar an o foro Babilon te anell, un mukas leha bud kutch koowa dran o baro Debleskro kheer te anell, un tchiwas leskro kakes, o Zedekja, pral o them Juda un o foro Jerusalem, te well lo baro rai.
O Zedekja hi o baro rai pral Juda
11 Biish-te-jek (21) bersh his o Zedekja, har lo baro rai was; un deesh-te-jek (11) bersha his lo baro rai an o foro Jerusalem. 12 Un job kras, hoi djungeles hi glan i jaka o baro Deblestar, kai leskro Dewel his, un kras pes gar tiknes glan o Debleskro rakepaskro, o Jeremia, har kowa leha rakras, un leske penas, hoi o baro Dewel leske an o mui tchiwas.
13 Ninna te hunte das job pes sowel glan o Debleste, te rikrell lo pes ap o baro rajeste pral o them Babilonia, o Nebukadnezar, peras lo kolestar tele, un shunas buder gar ap leste. Un job djas pal peskro shero un kras peskro dji har i bar, un was buder gar pale pash o baro Debleste, kai o Israeleskro Dewel hi. 14 Ninna i tsele pralstune an o them Juda un i rashaja un i menshe an o them kran pengri doosh gomme bareder pengro djipah: Jon djiwan pal ko djungelo koowa, hoi i menshe an i wawar themma kran, un kran o baro Debleskro kheer pale-tchiddo, ko kheer, hoi job wi-rodas, te djiwell lo kote an o foro Jerusalem. 15 Un o baro Dewel, lengro phurengro Dewel, bitchras bud bitchepangren pash lende, te dell lo len trad. Les khaitan peskre menshen un peskro kheer. 16 Jon sanan o Debleskre bitchepangren win. Un leskre laba his lenge tchi moldo, un jon rikran o Debleskre rakepangre dineleske. Doleske was o baro Debleskri choli jaake phares pral peskre menshende, te nai wan le gar win lino koi dran.
O Debleskro kheer well paash kerdo; o duito kopo wenn menshe an o them Babilonia anlo
17 Un o baro Dewel mukas o baro rajes Nebukadnezar dran o them Babilonia pral lende te well. Leskre lurde maran i terne murshen o chareha, ninna an o Debleskro kheer. O baro rajes dran Babilonia khaitas kek, gar i terne mursha, witar gar i terne tcha, gar i phure, ninna te his le nasselo. Halauteren das o baro Dewel an leskro wast. 18 Un o tselo koowa dran o Debleskro kheer, bare un tikne koola, ninna ko kutch koowa dran o baro Debleskro kheer un o brawlepen o baro rajestar un kol pralstunendar an o them, halauter mukas o Nebukadnezar an o foro Babilon te anell.
19 Kol lurde dran o them Babilonia chatchran o baro Debleskro kheer un phagan o foreskre massurja tele. Un i tsele turme chatchran le i jagatar win. Un jaake was lengro tselo kutch koowa chatchedo an i jag un buder tchi moldo. 20 Un kolen, kai gar o chareha maredo wan, anas lo pandles an o them Babilonia. Un jon hunte budran leske un leskre tchawenge, bis ko tsiro was, kai i Persarja i bare raja wan.
21 Glan i rah tsiro penas o Mose ap i Israelitarja: “Hako eftato bersh hunte budrell kek tumendar ap peskri hachetikri phub, te lell i phub pale newi soor!” Ap ko lab rikran pen i Israelitarja gar. Kanna atchas ko them efta-deesh bersha muklo tchiddo. Jaake was ko lab tchatcho, hoi o baro Dewel o Jeremijeske an o mui tchiwas: “O them atchell muklo tchiddo efta-deesh bersha, bis te kol bersha trujel hi, kolen i Israelitarja gar dren rikran.”
O baro rai Kirus mukell i Israelitarjen pale khere te djal
22 An o ersto bersh, kai o Kirus o baro rai pral o them Persia his, kras o baro Dewel, te was ko lab tchatcho, hoi lo ap o Jeremia rakras, un job i menshenge dureder penas. O baro Dewel das o baro rajeske, o Kirus an o dji, te mukell lo an peskro tselo them win te kharell un i lilentsa halauterenge te penell:
23 “Kawa penell o Kirus, ko rai pral o them Persia: O baro Dewel an o bolepen das man i tsele themma ap kai phub. Un job penas mange, te krap leske i kheer an o foro Jerusalem an o them Juda. Koon kanna mank tumende leskre menshendar hi, koleha te well peskro Dewel! Un job nai djal pral an o foro Jerusalem.”