25
1 Har o Zedekja an o enjato bersh baro rai his, was o baro rai pral o them Babilonia, o Nebukadnezar, peskre tsele lurdentsa pre glan o foro Jerusalem. Kowa his ap o deshto diwes an o deshto tchon. Un job tchiwas peskre lurden trul o tselo foro, un mukas tchik pre te witsrell trul o foro, te krell lo i drom, hoi djal pral ap o foreskri massuri. 2 Jaake was ko foro dren pandlo bis an o deesh-te-jekto bersh, kai o Zedekja baro rai his. 3 Ap o enjato diwes an o starto tchon was i bok bares an o foro, un i menshen his buder tchi te chal. 4 Kote phagan i Babilonarja an o foro dren. Un an koi rati nashan i tsele kurepangre win dran ko wudar mashkral kol dui massurja, hoi hi pash o rajeskro baara, ninna te his i Babilonarja trul o foro tchiddo. Koi nashas o Zedekja peskre lurdentsa an o telstuno them, kai o pani Jordan nashell.
O Zedekja well tapedo
5 Un i lurde dran o them Babilonia lan sik o baro rajeske Zedekja palla. Un jon lan les dren un tapran les an o telstuno them pash o foro Jericho. Un kol tsele kurepangre, kai pash leste his, nashan penge lestar krik, un mukan les. 6 I lurde dran o them Babilonia lan o baro rajes Zedekja un pandan les un anan les an o foro Ribla pash o baro rajeste pral o them Babilonia. Un jon rakran i phagi pral leste win. 7 Un leskre mursh tchawen maran le kote glan leskre jaka. Un leske wan i jaka win dino. Un jon pandan les sasterne shellentsa un anan les an o them Babilonia.
O Debleskro kheer un o foro Jerusalem wenn khetne dino
8 O baro rajes pral o them Babilonia, o Nebukadnezar, les his i baro lurdo an peskro kheer. Koleskro lab his Nebusaradan. Job his o pralstuno pral i lurdende. Har his o Nebukadnezar an o deesh-te-enjato bersh o baro rai pral o them Babilonia, koi was o Nebusaradan ap o eftato diwes an o pantchto tchon an o foro Jerusalem. 9 Un job chatchras o baro Debleskro kheer tele, ninna ko kheer o baro rajestar un kol wawar khera an o foro Jerusalem; awa, hako baro kheer chatchras lo tele. 10 Un kol tsele lurde dran o them Babilonia, kai leha wan, phagan i massurja trul o foro Jerusalem tele.
O duito kopo wenn menshen dran o foro Jerusalem krik anlo an o them Babilonia
11 Un kol menshen, kai pral atchan an o foro Jerusalem, anas o Nebusaradan pandles krik an o them Babilonia, ninna kolla, kai dan pen an o wast o baro rajestar pral o them Babilonia, khetne kolentsa, kai pral atchan kol budendar, kai glan i tsiro koi djiwan. 12 Kokres i tchorwelendar an o them mukas lo sawe koi, te budrenn le ap o drakengro them un ap o hachetikro them.
13 Un i lurde dran Babilonia phagan i bare turme paash, hoi dran lolo saster kerdo wan un glan o kheer o baro Deblestar tardo his. Ninna phagan le kol wurdja an kotja un ko thopaskro tcharo, hoi dran lolo saster kerdo was, un hoi an o baro Debleskro kheer tardo his. Un ko tselo lolo saster anan i Babilonarja an o them Babilonia. 14 Ninna lan le pentsa krik kol pirja, bare roja, i tchinepangre, kolentsa i dorja an i momlia tele tchinlo wenn, un tchare, kai sungepaskro koowa dren well un o tselo wawar koowa dran lolo saster, kai budran le leha an o Debleskro kheer. 15 Ninna kol jagakre tchare un kol bare tchare, kai o rat dren nashell, halauter, hoi dran sonakai un rup kerdo was, las ko pralstuno, o Nebusaradan, krik. 16 Kolla dui turme, ko baro thopaskro tcharo un kol wurdja, kai o Salomo mukas te krell o baro Debleskro khereske, kolla lauter his dran jaake bud lolo saster kerdo, te djinas kek, har phares kowa his. 17 Enja metarja his kol dui turme bares tarde. Un lengre sherja his ninna dran lolo saster kote pre kerdo. Hako shero his jek te paash metarja bares tardo. Un trul hako shero his i shukar pandepen phabjentsa, halauter dran lolo saster. Jek turmo his har ko wawar.
18 Un o pralstuno lurdo las o pralstuno rashajes, o Seraja, pandlo, ninna ko rashajes Zefanja, kai was pal o Seraja, un ninna kol triin murshen, kai dan jak ap o wudar. 19 Un an o foro his gomme:
ko pralstunes pral i lurdende;
wawar pantch murshen, kai an hako tsiro glan o baro rajeste nai wan;
ko tchinepaskro, kai i laba i lurdendar pre tchinas un i lurden win rodas;
un shob-deesh wawar bare mursha.
20 Kolen halauteren las o Nebusaradan, ko pralstuno lurdo pandlo, un anas len pash o baro rajeste an o foro Ribla an o them Babilonia. 21 Un o baro rai pral o them Babilonia mukas len temerl te dell an o foro Ribla an ko kotar them, hoi kharell Hamat. Jaake wan i menshe dran o them Juda krik anlo dran pengro them.
O Gedalja well o pralstuno pral o them Juda
22 Pral kol menshende, kai pral atchan an o them Juda, kolen o Nebukadnezar, ko rai pral o them Babilonia, pral mukas, tchiwas lo o murshes Gedalja, koleskro dad o Ahikam his, koleskro dad o Shafan his. 23 Un har i pralstune lurde dran Juda shunan, kai o baro rai pral o them Babilonia o Gedaljes pral o them Juda dren tchiwas, wan le i lurdentsa pash o Gedalja an o foro Mizpa. Kol pralstune lurde his:
o Jishmael, koleskro dad o Netanja his;
o Johanan, koleskro dad o Kareach his;
o Seraja, koleskro dad o Tanhumet his dran Netofa
un o Jaasanja dran Maacha.
24 Un o Gedalja das pes glan lende un kol wawar murshende sowel un penas ap lende: “Ma trashenn i lurdendar dran o them Babilonia! Atchenn an o them un budrenn o baro rajeske dran o them Babilonia, palle djal tumenge mishto.”
25 Un an o eftato tchon was o Jishmael, koleskro dad o Netanja his, koleskro dad o Elishama his. Kolla his dran o baro rajeskri familja. Un deesh mursha his pash leste. Un jon dan o Gedaljes temerl. Koi pashel maran le ninna kol murshen dran o them Juda un dran o them Babilonia, kai pash leste his an o foro Mizpa. 26 Un i darjatar glan i Babilonarja kran pen i tsele menshe an o them ap o drom, tikne un bare. Un i pralstune lurde his ninna pashel. Un jon nashan penge an o them Egiptia.
O Jojachin nai atchell djido
27 Har o Ewil-Merodach o baro rai pral Babilonia was, mukas lo gomme an kau bersh o Jojachin, ko rajes pral o them Juda dran o stilepen te lell. Kowa his an o 37. (trijanda-te-eftato) bersh, har o Jojachin krik anlo was, ap o 27. (biish-te-eftato) diwes an o deesh-te-duito tchon. 28 Un o Ewil-Merodach rakras kamles leha, un hadas les pral kol wawar raja, kai pash leste his an o them Babilonia. 29 Un o Jojachin tchiwas kol ripja pestar krik, hoi les an o stilepen ap leste his, un chas peskro tselo djipen pash o baro rajeste ap leskri chapaskri. 30 Un leske was dran o baro rajeskro wast hako diwes kowa dino, hoi les hunte well djipaske, jaake rah har job djiwas.