23
O Josia penell, te mangenn i Israelitarja buder gar i wawar deblen an
1 Un o baro rai, o Josia, bitchras peskre bitchepangre, un mukas i tsele phureder an o them Juda un an o foro Jerusalem pash peste khetne gole te dell. 2 Un job djas pral an o baro Debleskro kheer. Un khetne leha djan i tsele mursha dran o them Juda un i tsele menshe, kai djiwan an o foro Jerusalem, i rashaja un o Debleskre rakepangre un kol wawar menshe, tikne un bare. Un kote mukas lo glan lende i tsele laba te drawerell dran ko liil, hoi an o baro Debleskro kheer hatslo was, kai tchinlo hi, hoi o Dewel peskre menshendar kamella. 3 Un o baro rai his ap ko pralstuno kotar tardo glan o Debleskro kheer un das o baro Debleste peskro lab, te djan le ap o Debleskro drom, un rikrenn leskre laba, un djiwenn jaake, har job len sikras un pal leskro tchatchepen. Pengro tselo djijeha un pengri tseli sorjah kaman le pal kal laba te djiwenn, hoi o Dewel len das, un hoi an kau liil tchinlo hi. Un i tsele menshe pandan pen an pengro lab, te rikrenn le kowa, hoi an o liil tchinlo hi.
4 Un o baro rai penas o pralstuno rashajeske Hilkija un wawar bare rashajenge, un kolenge, kai denn garda ap o wudar, te witsrenn le dran o baro Debleskro kheer kol tsele koola win, hoi kol deblenge Baal un Ashera un kol tsele bolepangre momelenge kerdo wan. Un job mukas halauter te chatchrell an i jag, win glan o foro Jerusalem an o telstuno them, hoi kharell Kidron. Un i jagakri tchik mukas lo an o foro Betela te anell. 5 Un job bitchras i rashajen krik, kai i mule deblenge budrenn, un kolen i bare raja pral o them Juda mukan te well, te chatchrenn le sungepaskro koowa ap i mulne platseb an i forja an o them Juda un trul o foro Jerusalem. Kol mule debla, kolenge chatchran le sungepaskro koowa, his: o Baal, o kham un o tchon, un i tsele bolepangre momlia.
6 Un o Josia mukas koi kashteni debletsa Ashera dran o baro Debleskro kheer te anell glan o foro Jerusalem pash ko tikno pani, kai kharell Kidron. Un kote mukas lo lat te chatchrell. Un hoi latar pral atchas, mukas lo tiknes te krell har phubjakri tchik, un tchiwas kowa khetne koi jagakri tchik ap o handakoc, kai i tchorwele paskedo wan.
7 Un job mukas kol tsele lubjengre khera tele te phagell, kai pash o baro Debleskro kheer tardo his. An kol khera kran i djuwja ripja i Asherake.
8 Un job mukas i tsele rashajen dran o them Juda an o foro Jerusalem te well, un kras i mulne platse pale-tchiddo, kai i rashaja i mule deblenge sungepaskro koowa chatchran. Kowa kras lo an o tselo them mank o foro Geba un o foro Beersheba. Un job phagas koi chatchepaskri tele, hoi his tardo glan ko wudar, hoi o moskro, o Josua, kras, ap i serwi rig, te well jek an o foro dren.
9 Kol rashaja, kai kol chochene deblenge budran, nai chan ko maro, kai kek shutlo jarro dren hi, khetne i wawar rashajentsa. Jon hunte chatchrenn kek viechen ap koi sasterni chatchepaskri o baro Deblestar an o foro Jerusalem.
10 O Josia kras ninna koi platsa pale-tchiddo, hoi kharella Tofet, un hi an i tala Hinnom tchiddo. Kowa kras lo, te nai chatchrell kek peskro tchawes witar gar peskri tchai an i jag o chocheno debleske Moloch.
11 Un job mukas i grajen krik te anell un i wurdja te chatchrell, kolen i bare raja pral o them Juda koi anan, te mangenn le o kham an. Kol graja un kol wurdja his tardo ap i platsa glan o baro Debleskro kheer, pash koi isema, kai djiwas o pralstuno, o Natan-Melech.
12 Un job kras kol chatchepangre paash, hoi pral ap o kheer koi tardo his, kai o Ahases leskri isema his. Kol chatchepangren mukan i bare raja pral o them Juda te krell. Ninna kolla, kai o Manasse kras, phagas lo tele. Kolla his tardo ap kol dui platse glan o baro Debleskro kheer. Un o Josia djas koi un witsras lengri tchik an ko tikno pani, hoi kharell Kidron.
13 Ninna kras lo kol mulne platse pale-tchiddo, hoi kras o Salomo, ko baro rai pral Israel. Kolla his tardo ap koi rig o forestar Jerusalem, kai o kham pre-djal, ap i tchatchi rig o djeteskri bergatar. O Salomo kras len, te wenn kote kol djungele mule debla an-mangedo: i Astarte, koi debletsa dran Sidon; un o Kemosh, ko dewel dran o them Moab; un o Milkom, ko dewel dran o them Ammon.
14 Job phagas kol bare barra paash, hoi le pengre deblenge pre-tchiwan, un das kol figure tele, hoi sikran i Ashera. Un kote, kai le tardo his, witsras lo menshengre kokale pre.
15 Ninna koi mulni platsa an Betel kras lo paash, hoi o Jerobeam, ko Nebateskro tchawo kras, te anell lo o Israel o baro Debleskro dromestar tele. Koi chatchepaskri phagas lo tele, das lakre barra paash un kras len jaake tiknes, te wan le phubjakri tchik. Un i figura, hoi sikras i debletsa Ashera, chatchras lo pre. 16 Glan kowa dikas o Josia trujel un dikas i handako ap koi berga, un bitchras koi un mukas i mulengre kokale win te lell un chatchras len ap i chatchepaskri un kras lat pale-tchiddo, jaake har o baro Debleskro rakepaskro win kharasd. 17 Un job dikas pes trujel un putchas: “Koon hi kote paskedo?”
Un i menshe dran o foro penan ap leste: “Kote hi ko Debleskro mursh paskedo, kai dran o them Juda was, un wi-kharas, hoi tu kral ap kai chatchepaskri kate an Betel.”
18 Un job penas: “Mukenn les tchiddo! Kek tumendar hunte lell leskre kokale win!”
Jaake atchan leskre kokale tchiddo, ninna kol kokale ko Debleskro rakepaskrestar, kai was dran Samaria.
19 Un o Josia las ninna i mangepaskre khera an i forja an o them Samaria krik. Kolen kran i bare raja pral o them Israel, te krenn le o baro Debles chojedo. Un o Josia kras halauter jaake har lo kowa an o foro Betel kras. 20 Un mukas i tsele rashajen, kai i mule deblenge budran, te marell ap lengre chatchepangre, un chatchras menshengre kokale koi pre. Un palle was lo pale an o foro Jerusalem.
Ko chapen, hoi kharell Passa
21 Un o baro rai, o Josia, mukas i menshenge soreles te penell: “Krenn tumaro baro Debleske ko chapen, hoi kharell Passae, jaake har tchinlo hi an ko liil, kai tardo hi, hoi o Dewel peskre menshendar kamella!”
22 Un kek Passa was jaake rikedo har kawa, hoi jon kanna kran, gar an ko tsiro, kai i tchatchepangre raja i menshenge an Israel o tchatchepen penan, un witar gar an ko tsiro pal lende, kai bare raja pral o Israel un o pral o Juda his. 23 Kau chapen Passa was o baro Debleske rikedo an o deesh-te-ochtato bersh o baro rajestar Josia an o foro Jerusalem.
24 Ninna tradas o Josia i tsele drawepangren krik, un kolen, kai i mulen putchenn, un mukas i khereskre deblen un i wawar chochene deblen krik te anell dran o them Juda un dran o foro Jerusalem. Kowa kras lo, te well halauter jaake kerdo, har tchinlo hi an ko liil, kai lenge o Debleskro drom siklo well, – ko liil, hoi o rashai Hilkija an o baro Debleskro kheer hatsas. 25 Kek baro rai his glan leste, kai was jaake har o Josia pash o baro Debleste peskro tselo djijeha un peskro tselo djipah un peskri tseli sorjah, un djiwas jaake har an o Moseskre lila tchinlo hi. Un pal leste his witar kek har job.
26 Ninna te kras o Josia kowa lauter, mukas o baro Dewel gar tele peskri choljah, hoi les his pral o them Juda, fothe choiras les ko tselo djungelo koowa, hoi o Manasse kras. 27 Un o baro Dewel penas: “Me kamau ninna i menshen dran o them Juda mandar krik te tchiwell, jaake har me kolen dran o them Israel mandar krik tchiwom. Un kamau kau foro pale te tchiwell, kau foro Jerusalem, hoi me mange wi-rodom, un ko kheer, kolestar me penom: ‘Kamoms te mangenn le man kote an.’”
28 Ko tselo wawar koowa, hoi pral o Josia penepaske hi, un halauter, hoi lo kras, kowa hi tchinlo an o familjakro liil o bare rajendar pral o them Juda.
O Josia merell
29 An ko tsiro djas o Farao Necho, ko baro rai pral o them Egiptia, pral pash ko pani, hoi kharella Eufrat, te kurell lo pes o baro rajeha pral o them Assur.f Un o baro rai Josia tchiwas pes leske an o drom. Un o Necho maras les pash o foro Megiddo, har lo les dikas. 30 Un i mursha, kai pash leste his, tchiwan ko mules ap o wurdin un anan les dran Megiddo win an o foro Jerusalem, un paskran les an leskro mulengro kheer. Un i mursha dran o them Juda kharan leskro tchawes, o Joahas, un tchoran makepaskro djet pral leste, te well job lengro baro rai pal leskro dadeste.
O Joahas un o Jojakim dran Juda
31 Biish-te-triin (23) bersh his o Joahas phuro, har lo baro rai was. Un job his triin tchonna baro rai an o foro Jerusalem. Leskri dai kharas Hamutal. Lakro dad his o Jirmeja dran Libna. 32 Un job kras, hoi tchilatcho hi glan o baro Debleskre jaka, jaake har leskre phure kran.
33 O Farao Necho tchiwas les stildes an o foro Ribla an o them Hamat, te atchell lo buder gar baro rai an o foro Jerusalem. Un job tchiwas i sijaan ap o them: 70 (efta-deesh) zentnarja rup un 35 (trijanda te pantch) kilogramme sonakai. 34 Un o Farao Necho kras, te well o Josijeskro tchawo, o Eljakim, baro rai pal leskro dadeste Josia. Un das les i wawar lab un kharas les Jojakim. Leskro phrales, o Joahas, las lo peha un anas les an o them Egiptia; kote meras lo.
35 Un o Jojakim das o rup un o sonakai o Faraeske. Doleske hunte tchiwas lo i sijaan ap o them, te nai anell lo kol lowe khetne, hoi o Farao kamella. Hakenestar dran o them las lo jaake bud rup un sonakai dren, har koles brawlepen hi, te nai dell lo les o Farao Necho. 36 Biish-te-pantch bersh phuro his o Jojakim, har lo baro rai was; un job his deesh-te-jek bersh baro rai an o foro Jerusalem. Leskri dai kharas Sebuda. Lakro dad his o Pedaja dran Ruma. 37 Un job kras, hoi tchilatcho his glan o baro Debleskre jaka, jaake har leskre phure kran.