20
O kurepen mank o Ahab un o Ben-Hadad
1 Un o Ben-Hadad, ko baro rai pral o them Syria, tchiwas peskre tsele lurden khetne. Un 32 (trijanda-dui) wawar bare raja pengre lurdentsa his leha. Ninna his graja un kurepangre wurdja pash lende. Un lentsa halauterentsa djas job glan o foro Samaria. Un jon tchiwan pen trul o foro, un pandan o foro dren, te kurenn le pen o foreha. 2 Un o Ben-Hadad bitchras bitchepangre an o foro pash o Ahab, ko baro rajeste pral Israel. 3 Un mukas leske te penell: “Kawa penell o Ben-Hadad: Tiro rup un tiro sonakai hi miro, un tire djuwja un tire sorleder tchawe hi mire.”
4 Kote penas o baro rai pral Israel pale pale: “Miro baro rai un pralstuno, jaake har tu peneh, jaake hi. Me hom tiro, un halauter, hoi man hi, hi ninna tiro.”
5 Un i bitchepangre wan i duito kopo pash o Ahab un penan: “Kawa penell o Ben-Hadad: ‘Me mukom pash tute te bitchrell un mukom tuke te penell: Tiro rup un tiro sonakai un tire djuwja un tire tchawe hunte dess tu man an miro wast. 6 Kanna djin, taissar an kau tsiro bitchrau me mire budepangren pash tute, te rodenn le an tiro kheer un an i khera kai tire budepangre djiwenn. Un halauter, hoi glan lengre jakaa shukar hi, lenn jon pentsa krik tutar.’”
7 Kote das o baro rai pral Israel i tsele phureden dran Israel pash peste gole, un penas: “Tumer nai dikenn tumare jakentsa, har rodell kau mursh o tchingepen. Job mukas mange te penell, te hunte dap les mire djuwjen, mire tchawen, miro rup un miro sonakai, un me penom: ‘Mishto, halauter hi tiro.’”
8 Kote penan leske i tsele phureder un i tsele wawar menshe an o foro: “Shun gar ap leste! Ma kre, hoi kamell lo!”
9 Kote penas job ap i bitchepangre, kolen o Ben-Hadad pash leste bitchras: Penenn miro rajeske, ko baro rajeske Ben-Hadad: “Halauter, hoi tu mandar kamal o ersto kopo, dau me tute. Kau koowa, hoi tu kanna kameh, nai krau me gar.”
Un i bitchepangre djan pash o Ben-Hadad un penan leske kowa pale. 10 Kote bitchras len o Ben-Hadad pale pash o Ahab, un mukas leske te penell: “I debla nai denn man mulo, te dau me gar o foro Samaria paash. Kau forestar atchell gar jaake bud pral, te nai lell hakeno mire lurdendar jek wast pherdo tchik peha.”
11 Kote penas o baro rai Ahab: “Penenn leske: Kowa, kai pandell o charo trul peste, te djal lo an o kurepen, hunte krell kek baro rakepen. Kowa, kai well pale dran o kurepen nai krell pes bares.”
12 Har kowa o Ben-Hadad shunas, – job un kol wawar raja his beshdo pash o pipen an pengre plachtene khera – koi penas job ap peskre lurdende: “Djan ap lende pre!” Un jon tchiwan pen pre tardo, te kurenn le pen o foreha.
13 Koi was i Debleskro rakepaskro pash o Ahab, ko baro rajeste pral Israel, un penas ap leste: “Kawa penell o baro Dewel: Dikeh tu kol bud bud lurden? Tchatchepah, me kamau len kau diwes an tiro wast te dell, te haiwess tu, me hom o baro Dewel!”
14 O Ahab putchas: “Koon mendar hunte kurell pes lentsa?”
O Debleskro rakepaskro penas: “O baro Dewel penell: I terne mursha, kolengre pralstune pral o them tardo hi.”
Un job putchas dureder: “Koon djal glanstunes an o kurepen?”
Un job penas: “Tu!”
15 Kote mukas o Ahab kol terne murshen glan te stakrell, kolengre pralstune pral o them tardo hi. Un jon his 232 (dui-sheel-trijanda-dui) mursha. Un pal lende mukas lo i tsele lurden an Israel glan te stakrell. Kolla his 7.000 (efta-serja). 16-17 Un jon djan win dran o foro, har mashkral diwes his. Un kol terne mursha djan glan win.
Un o Ben-Hadad pijas pes mates an i plachtene khera, job un kol wawar 32 (trijanda-dui) bare raja, kai ap leskri rig his. Koi was leske penlo kol murshendar, kolen job bitchras, te denn le jak: “Mursha wenna dran Samaria win.”
18 Un job penas: “Te wenn le an o latchepen, taprenn len djides! Te wenn le, te kurenn le pen mentsa, taprenn len ninna djides!”
19 Har his kol terne mursha win glan o foro, un kol wawar lurde dran Israel pal lende, 20 koi maran le hakenes, kai tchiwas pes lenge an o drom. Un i Syrarja nashan penge, un i Israelitarja nashan lenge palla. Un o Ben-Hadad, ko baro rai pral Syria, nashas peske ap i grai, un leskre kurepangre wurdja khetne leha.
21 Un o Ahab, ko baro rai dran Israel, djas win un kuras pes i kurepangre wurdjentsa, un das i Syrarja an i baro marepen.
22 Kote was ko Debleskro rakepaskro pash o baro rajeste dran Israel, un penas ap leste: “De jak, kre tut sorelo, te djiness un haiwess, hoi te kress. Ko baro rai dran Syria well palpale, te hi kau bersh trujel, te kurell lo pes tuha.”
23 Un i bare mursha o baro rajestar dran Syria penan ap pengro rajeste: “O Israeleskro Dewel hi i dewel, kai djiwell ap i berge. Doleske his jon sorleder har mer. Te kurah men mer lentsa ap i telstuni phub, tchatchepah, palle ham mer sorleder har jon! 24 Kawa kre: Muk kol 32 (trijanda-te-dui) bare rajen buder gar o penepaske pral i lurdende te well. Tchip kol themeskre rajen pral i lurdende! 25 Un le tuke jaake bud lurden khetne har kolla, kolen tu nashral, un ninna jaake bud graja un wurdja, har tut his. Un muk men, te kuras men lentsa an o telstuno them! Palle dikeh, mer ham sorleder har jon!”
Kote shunas lo ap lende, un kras jaake.
26 Un jaake was, har o newo bersh was, koi djas o Ben-Hadad khetne peskre lurdentsa pral pash o foro Afek, te kurell lo pes kote i Israelentsa. 27 Un i Israelengre lurde wan khetne kharedo, un lenge was peha dino, hoi len hunte well o kurepaske. Un jon djan win un mukan pen tele ap dui platse wergel kol Syrarja. I Israelitarja his gar bud. Jon dikan win har dui tikne busjengre herde. I Syrarja his jaake bud, te his o them lendar pherdo.
28 Kote was o Debleskro mursh pash o baro rajeste pral Israel, un penas leske: Kawa penell o baro Dewel: “I Syrarja penan, me o baro Dewel, woms i dewel, kai ap i berge djiwell, un gar i dewel, kai ap o telstuno them djiwell. Doleske dau me kal tsele bud lurden an tiro wast, te haiwenn tumer, kai me o baro Dewel hom.”
29 Un i Israelitarja his kol wawarenge efta diwessa jak an jak tardo. Ap o eftato diwes, was o kurepen. Un i Israelitarja his sorleder har i Syrarja, un maran lendar 100.000 (sheel-serja) mursha an jek diwes. 30 Un kol wawar, kai djido atchan, nashan sik an o foro Afek. Kote peras o foreskri massuri ap lende, kai pral atchan. Kolla his 27.000 (biish-te-efta-serja) mursha.
Un ninna o Ben-Hadad nashas peske an o foro, un khatras pes an i kheer an i palstuni isema. 31 Kote rakran leskre bare mursha leha un penan: “Dik, mer shunam, kai i bare raja dran o kheer Israel latche raja hi. Muk men win te djal pash o rajeste pral Israel, i goneha trul mende pandlo, un i dori trul mari meen, te sikras mer leste, te hi lo maro rai. Jaake kamah lestar tiro djipaske te mangell.”
32 Jaake pandan le gone trul pende un tchiwan dorja trul lengre menja, djan pash o baro rajeste pral Israel, un penan: “Tiro budepaskro, o Ben-Hadad, penell: Muk mange miro djipen!”
Kote putchas job: “Hi lo gomme djido? Miro phraal hi job.”
33 I mursha patsan, kowa, hoi job penas, hi i latcho sikepen, un penan: “Kowa hi har tu penal: O Ben-Hadad hi tiro phraal.”
Kote penas job: “Djan un anenn les kai!”
Kote was o Ben-Hadad pash leste win. Un o Ahab mukas les an peskro wurdin. 34 Un o Ben-Hadad penas ap leste: “Kol forja, kai miro dad tiro dadestar krik las, dau me tuke pale pale. Un tu nai kreh tuke parepaskre khera an o foro Damaskus, jaake har kras miro dad an o foro Samaria.”
“Mishto” penas o Ahab, “de man tiro dadeskro wast koi pre, palle mukau tut khere te djal.” Kote dan jon pen o wast pre. Un palle mukas job les te djal.
35 Koi his Debleskre rakepangre, kai ap jek platsa khetne djiwan. Un jek lendar penas ap i wawareste: “O baro Dewel penas mange, te dess tu man.” Ko wawar kamas kowa gar te krell. 36 Kote penas o ersto ap leste: “Tu kral gar, hoi o baro Dewel penas, doleske djin, jaake sik har djah mandar, well i lewo un marell tut.” Un job djas lestar krik, un i lewo was un maras les.
37 Un job hatsas i wawar murshes un penas: “De man!” Kote das les o mursh jaake, te his les i baro dukepen.
38 Palle djas ko Debleskro rakepaskro kote pash o drom, kai o baro rai djas, un tchiwas i diklo glan peskro mui un pral peskre jaka, te well lo gar prindjedo. 39 Un jaake was, har o baro rai koi djas, das o Debleskro rakepaskro bari gole ap leste un penas: “Miro baro rai, me djom win an o kurepen. Un jek mare lurdendar was pash mande un anas mange i pandles, un penas ap mande: ‘De mishto jak ap leste! Te nashell lo peske, well tiro djipen tutar lino leskro djipaske. Oder tu hunte plaissress jek zentnari rup.’ 40 Un man his kate te kote tchomone te krell. Ap jek kopo his lo buder gar koi!”
O baro rai pral Israel penas ap leste: “Tu rakral i phagi pral tute win. Kowa well pral tute, har tu les penal.”
41 Kote las ko Debleskro rakepaskro sik ko diklo tele, hoi glan leskre jaka his. Un o baro rai pral Israel dikas, te his job i Debleskro rakepaskro. 42 Un job penas ap leste: “Kawa penell o baro Dewel: Tu mukal i murshes te djal, kai me kamom, te hunte merals lo. Doleske lau me tiro djipen leskro djipaske, un tire menshen leskre menshenge.”
43 Kowa choiras o baro rajes pral Israel. Un job djas chojedo khere an o foro Samaria.