9
O baro Dewel rakrell o Salomeha
1 Un jaake was, har o Salomo o baro Debleskro kheer kras, un ninna peskro kheer un halauter, hoi job kamas te krell, 2 kote mukas pes o baro Dewel o Salomestar i duito kopo te dikell, jaake har job pes glan leste an o foro Gibeon mukas te dikell.
3 Un o baro Dewel penas leske: Me shunom, har man an-mangal, un har mandar mangal, te dikap latches ap tute. Jaake rodom kau kheer mange win, hoi tu kral, te djiwap kote hako tsiro. Me dau garda koi pre. Kote krau miro dji tumenge pre. 4 Un tu, te djiweh tu glan mande, har tiro dad, o David, glan mande djiwas i djudjo djijeha un kek chochepah, un kreh halauter jaake, har me tuke penom, un mire laba rikreh, un pal miro tchatchepen djiweh, 5 palle krau me, te well hako tsiro jek tire menshendar o baro rai pral Israel. Jaake penom tiro dadeske o Davideske: ‘An tiri familja hi hako tsiro i mursh koi, kai well baro rai pral Israel.’
6 Te mukenn tumer miro drom, tumer un tumare tchawe, te rikrenn tumen gar pal mire laba un miro tchatchepen, hoi me tumenge dom, un djan pash wawar debla, un mangenn len an, un witsrenn tumen glan lende tele ap i phub, 7 palle tradau me i Israelitarjen win dran lengro them, hoi me len dom. Un ko kheer, hoi mange win rodom, te wap kote an-mangedo, kolestar kamau tchi buder te djinell. Un i menshe an i tsele wawar themma rakrenn un sanenn pral o Israel. 8 Un kau kheer well tele phagedo. Un halauter, kai djan kote un dikenn kowa, lenge atchell o rakepen krik i trashatar, un jon penenn: ‘Hoske kras o baro Dewel sawo koowa kau themeha un kau khereha?’ 9 Palle well lenge penlo: ‘Jon mukan pengro baro Debles, koles kai lengre phuren dran o them Egiptia win anas. Jon rikran pen ap o wawar debla. Glan lende djan le ap pengre tchanga un mangan len an. Doleske anas o baro Dewel kai tseli bibacht pral lende.’
Wawar koowa, hoi o Salomo kras
10 Biish bersha budran o Salomeskre budepangre ap kol dui khera, ap o baro Debleskro kheer un ap o baro rajeskro kheer. 11 Un o Hiram, ko rai pral o foro Tirus, das o Salomeste ko tselo zedertikro kasht un zipresstikro kasht un jaake bud sonakai, har o Salomo lestar kamas. Har kol dui khera kerdo his, das o Salomo o Hirameste biish forja an o them Galilea.
12 Un o Hiram djas win dran peskro foro Tirus, te nai dikell lo peske kol forja an, hoi o Salomo leske das. Un jon his gar mishto an leskre jaka. 13 Un job penas: “Kal forja, mo phraal, hoi tu man dal, hi tchi moldo!” Un job das ko them, kai kal forja tardo hi, o lab Kabul. Jaake kharell ko them bis ap kau diwes. 14 Ko tselo sonakai, hoi bitchras o Hiram o rajeske Salomo his sheel-te-biish (120) zentnarja sonakai.
15 Kowa hi o lab, hoi tchinlo hi pral i budi, hoi hunte kran i budepangre o baro rajeske Salomo. Lentsa kras job o baro Debleskro kheer un peskro kheer, un ko turmo Millo, un koi massuri trul Jerusalem, un kol forja Hazor un Megiddo un Geser.
16 [O Farao, ko baro rai pral Egiptia, kuras pes o foreha Geser, las les dren un chatchras les tele. Un i Kanaanitarjen, kolla, kai djiwan an o foro, mukas lo te marell. Un job das ko tselo foro peskri tchate, koja his o Salomeskri romni.] 17 Un o Salomeskre budepangre tchiwan ko foro Geser pale pre, ninna ko telstuno kotar ko forestar, hoi kharas Bet-Horon, 18 ninna o foro Bahalat un o foro Tamar an o mulo them an o them Juda, 19 un i tsele forja, kai leskre djobengre khera his, un i forja, kai leskre wurdja un leskre graja tarde his, un lauter, hoi job kamas te krell an o foro Jerusalem, ninna an o them Libanon, un an o tselo them, koleskro rai job his. 20-21 I tsele menshe, kai pral atchan kolendar, kai glan i Israelitarja an o them djiwan, un kolen i Israelitarja nai maran gar, kolengre tchawe, kai pal lende wan, kolen las o Salomo, te wenn le leskre budepangre, kai hunte budrenn leske. Kowa hi ninna kau diwes jaake. Jon his Amorarja, Hetarja, Perisarja, Hiwarja, un Jebusarja. 22 I menshendar Israel las lo kekes, kai hunte was leskro budepaskro. Jon wan leskre lurde, un pralstune an leskro kheer, un pralstune pral i lurdende, un kurepangre ap leskre wurdja, un pralstune pral leskre wurdja un leskre graja.
23 550 (Pantch-sheel-te-paash-sheel) pralstune his tardo pral o Salomeskre budepangre, kai budran ap i khera un forja, un dan garda ap lende.
24 Un koi tchai o Faraestar tserdas win dran o Davideskro foro, un was an lakro kheer, hoi o Salomo mukas lake te krell. Koi pal mukas lo ko turmo te krell, hoi kharell Millo. 25 Un o Salomo anas triin kope an o bersh viechen o Debleske, te wenn le chatchedo ap koi chatchepaskri, hoi lo leske kras. Kolla his sawe vieche, hoi wan tseles chatchedo un sawe vieche, kolendar chatchran le o thulepen, un chan ko wawar mass. Ninna sungepaskro koowa chatchras lo glan o baro Debleste. Jaake was an o kheer kowa kerdo, koleske o kheer kerdo was.
26 Un o baro rai Salomo mukas ninna shiffe te krell an o foro Ezjon-Geber, hoi hi pash o foro Elat tchiddo, pash o Baro Lolo Pani an o them Edom. 27 Un o Hiram bitchras leske murshen pestar, kai haiwan mishto ap o pani te ulerell. Kolla djan khetne o Salomeskre murshentsa ap kol shiffe. 28 Kolla wan an o them Ofir un lan kotar sonakai pentsa, 420 (star-sheel-te-biish) zentnarja sonakai, un anan les pash o rajeste Salomo.